Introduktion: Leken är en grundläggande mänsklig rättighet för alla barn men trots det brister lekplatserna ofta i tillgängligheten för barn med funktionsnedsättning. Barn som exkluderas från lekplatser kan uppleva isolering, svårt att få vänner och blir mer beroende av vuxna i sin omgivning. Inkluderande lekplatser främjar delaktighet hos barn. Intervjupersonerna i studien arbetar inom kommunen och är ansvariga i arbetet med planering av tillgängliga lekplatser. Syfte: Att beskriva möjligheter och hinder för kommuner i arbetet med tillgängliga lekplatser. Metod: En empirisk studie med kvalitativ inriktning genomfördes och data samlades in via semistrukturerade intervjuer. Ett strategiskt urval bestående av tio personer gjordes, som alla var ansvariga för lekplatser i respektive kommun och en kvalitativ innehållsanalys utfördes. Resultat: Resultatet av intervjuerna utmynnade i fyra kategorier. Den första kategorin är natur lekmiljöer är både ett hinder och en möjlighet. Kategorin handlar om att kommuner gör om mindre lekplatser till naturlekmiljöer vilket försvårar arbetet med tillgänglighet för barn med motoriska svårigheter men ger ett större lekvärde för andra barn. Den andra kategorin är: För liten budget är ett hinder men kan även vara en möjlighet att tänka utanför boxen och handlar om kommunernas svårigheter med att få pengarna att räcka till i arbetet med lekplatser och tillgängligheten på lekplatserna. Den tredje kategorin är: Det finns både bra och dåliga material som beskriver kommunernas svårigheter att få olika material och miljö att fungera ihop. Den tar upp kommunernas syn på hur branschen är utformad när det gäller tillgängliga material, men också hur kommunerna själva arbetar med att hitta nya lösningar. Den fjärde kategorin är: Samarbeten med många aktörer både hindrar och möjliggör arbetet med lekplatser. Kategorin handlar om samarbeten mellan kommuner och olika grupper vid planering av tillgängliga lekplatser. Den tar också upp svårigheter att få med olika funktionsnedsättningar när inte representanter finns med i grupperna. Slutsats: Resultatet visade att kommunerna i studien har ungefär samma hinder i sitt arbete men attityden till möjligheter skiljer sig åt. Budgeten var ett stort hinder för samtliga kommuner medan forskning visar att tillgänglighetsanpassning inte behöver innebära extra kostnader. Resultatet visade att ingen kommun använde arbetsterapeuter som profession i arbetet med tillgängliga lekplatser. Enligt forskning besitter arbetsterapeuten en utmärkt position när det gäller barns rätt till lek då de har kunskap om funktionsnedsättningar, miljö och aktiviteten lek. / Introduction: Play is a fundamental human right for all children, but despite this, playgrounds are often lacking in accessibility for children with disabilities. Children who are excluded from playgrounds can experience isolation, struggle to make friends and become more dependent on adults in their environment. Inclusive playgrounds promote participation of children. The interviews in the study work in the municipality and are responsible for planning accessible playgrounds. Purpose: To describe the opportunities and obstacles for municipalities in the work with accessible playgrounds. Method: An empirical study with a qualitative approach was conducted and data was collected via semi - structured interviews. A strategically selection of ten people was selected, all of whom were responsible for playgrounds in their municipality. A qualitative content analysis was carried out. Results: The results of the interviews resulted in four categories. The first category is: playing in natural environments is both an obstacle and an opportunity. The category is about municipalities converting smaller playgrounds into playgrounds in natural environments, which impedes the work on accessibility for children with motor difficulties but provides a greater play area for other children. The second category is: Too small a budget is an obstacle but can also be an opportunity to think outside the box. It's about the municipality's difficulties in getting enough money to work with playgrounds and the accessibility of playgrounds. The third category is: There are good and bad materials that describe the municipality's difficulties in getting different materials and the environment to work together. It addresses the municipalities view of how the industry is designed in terms of available materials, but also how the municipalities themselves work to find new solutions. The fourth category is: Collaborations with many actors include both obstacles and enable the work with playgrounds. The category is about collaborations between municipalities and different groups when planning accessible playgrounds. It also addresses difficulties in including various disabilities when representatives are not included in the groups. Conclusion: The results showed that the municipalities in study have roughly the same obstacle in their work, but the attitude to opportunities differs. The budget was a major obstacle for all municipalities, while research shows that accessibility adaptation does not have to involve extra costs. The result showed that no municipality used occupational therapists as a profession in the work with accessible playgrounds. According to research, occupational therapists are in an excellent position when it comes to children´s right to play as they have knowledge of disabilities, the environment and the activity play.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:ltu-98303 |
| Date | January 2023 |
| Creators | Lagerlöf, Therese, Oldén, Helena |
| Publisher | Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0035 seconds