Vi har en stor utmaning framför oss eftersom världen vi lever i ej är utformad så att den passar alla. Ett av våra största hinder är att inkludera alla och bli mer tillgängligt för alla. Europeiska städer arbetar med att bli tillgängliga men de har fortfarande en lång väg att gå och i dagens samhälle är det mycket som inte är tillgängligt och användbart. Målet förframtiden är att man ska kunna ta del av omgivningen på lika villkor utan att behöva tänka om platsen är tillgänglig för alla, det ska vara en självklarhet oberoende av funktionsnedsättningar, ålder eller storlek. Tillgänglighet handlar om att göra det möjligt för alla att delta fullt ut i samhället utan hinder. Tillgänglighet och användbarhet är ett komplex problem i den publika miljön. Nedsatt rörlighet, hörsel, syn eller kognitiv förmåga är alla olika funktionsnedsättningar som kräver olika lösningar i den byggda miljön. Fallstudien använder sig av kvalitativa forskningsmetoder i två delstudier om tillgänglighet som begrepp. Arbetets syfte är undersöka och förklara tillgänglighet som begrepp för personer som arbetar med utformning av byggnader och byggd miljö. Med hjälp av information som samlats via intervjuer har vi formulerat några generella slutsatser över hur tillgänglighet kan lösas på ett effektivare sätt i publika miljöer. En stor del av arbetet går ut på att implementera den informationoch kunskap som vi fått av experter inom ämnet till att omgestalta en entré som vi behandlat som uppgifter under AVK-utbildningen på MAU. I arbetets slutsats kommer vi fram till att nuvarande lagar och bestämmelser inte är tillräckliga för att förklara tillgänglighet och användbarhet för de yrkesgrupper som arbetar med att utforma byggnader och byggd miljö. Kunskapen om funktionsnedsättningar och exkludering på grund av bristande utformning måste öka bland de som jobbar inom ämnet. Det som vanligtvis saknas i de redan existerande publika miljöerna är oftast små men betydelsefulla utformningsdetaljer såsom kontrastmarkeringar, ledstråk, underlag, färger och belysning, vilka tillsammans ofta gör en byggnad eller miljö mer tillgänglig. Det är åtgärder som oftast kan utföras till en låg kostnad. Med väldigt enkla medel går dessa problem att lösa effektivt om man är öppen för diskussioner och samarbete med kunniga personer och medborgare. Inkludering av alla gynnar alla. Det är viktigt i framtidens samhälle att ingen ska känna sig utesluten på grund av dålig utformning av byggnader och miljön.

Webbtillgänglighet har blivit allt viktigare med den växande digitaliseringen och de rättsliga krav som ställs på svenska e-handlare. För att uppfylla dessa krav måste e-handlare använda ett användarcentrerat tillvägagångssätt vid webbutveckling för att säkerställa att fler kan interagera med deras digitala plattformar. Dessutom närmar sig tillgänglighetsdirektivet som kräver att e-handlare ska uppfylla tillgänglighetskrav. Vår studie visar att den svenska e-handelssektorn ännu inte är tillräckligt förberedd för att möta dessa krav. Studien syftar till att mäta och utvärdera 100 svenska e-handlare med avseende på problemområden inom webbtillgänglighet enligt WCAG 2.1 på A- och AA-nivå. Baserat på resultaten i mätningen kontaktades och intervjuades e-handlare och tillgänglighetsexperter för att få en djupare förståelse för varför e-handlare har omfattande tillgänglighetsbrister och vilka potentiella lösningar som finns. Resultaten bekräftar att de främsta hindren inkluderar brist på kompetens, teknisk förståelse och ekonomiska resurser. Vi ser att e-handelssektorn agerar reaktivt snarare än proaktivt, vilket inte är tillräckligt för att möta de kommande lagkraven. För att uppnå en överensstämmelse med lagstiftningen kan e-handlare söka extern hjälp, involvera funktionsnedsatta i designprocessen och utnyttja tekniska tillgänglighetsverktyg.

Syftet med fallstudien har varit att undersöka hur öppen dagvattenhantering och platsens användbarhet skulle kunna kombineras så det ena inte utesluter det andra. Studien utgick ifrån en hypotes om att det finns många konflikter mellan öppen dagvattenhantering och användbarhet. Motsättningarna mellan de olika perspektiven skulle därför innebära, enligt hypotesen, att det är omöjligt att planera för det ena perspektivet utan att skapa problem för det andra. Undantaget skulle vara om kombinationen varit en målsättning under förarbetet. Fallen som har studerats är Ekostaden Augustenborg i Malmö där öppen dagvattenhantering har prioriterats och Stadsparken i Borås där platsens användbarhet har varit en tidig målsättning. Fallen är goda exempel utifrån två olika perspektiv men har gemensamt att de hamnar under begreppet urban parkmiljö. Genom observation, intervjuer och textanalys har fallen studerats närmare. Hypotesen har kunnat verifieras utifrån de två fallen. För mer generella slutsatser behöver fler fall studeras. Resultatet från fallstudien presenteras i form av framtagna planeringsprinciper och förslag på vidare studier.

I dagens samhälle finns det en tydlig gräns mellan personer med intellektuella funktionhinder och personer utan intellektuella funktionshinder. Trots att personer med intellektuell funktionsnedsättning har samma demokratiska rättigheter att vara en del av samhället och känna en samhörighet så har utvecklingen för en universell design, det vill säga en design som når ut till fler människor, gått sakta framåt. Denna studie ämnar i att undersöka hur dagens formgivare lättare kan nå ut till både personer med och utan intellektuell funktionsnedsättning genom universell design, och därmed minska gränsen mellan dessa två målgrupper. En informantintervju och tre respondentintervjuer gjordes under denna studie för att få kunskap om hur personer med intellektuell funktionsnedsättning och vilka kommunikationshjälpmedel det använder sig utav. En visuell analys av en befintlig livsmedelsförpackning gjordes för att få en insikt hur dagens förpackningar idag kommunicerar ut deras information till konsumenter. Den insamlade kunskapen från intervjuerna och resultaten från den befintliga förpackningen blev utgångspunkten för en redesignad förpackningsdesign, som skulle enligt resultaten och de teoretiska utgångspunkterna vara lättare för personer med och utan intellektuell funktionsnedsättning att förstå. Den befintliga förpackningen och redesignade förpackningen diskuterades i sex fokusgrupper, där tre fokusgrupper hade deltagare med intellektuell funktionsnedsättning och tre fokusgrupper hade deltagare utan intellektuell funktionsnedsättning.   Resultatet från studien visar på att faktorer som påverkar förståelsen av förpackningsdesign både hos personer med och utan intellektuell funktionsnedsättning är främst igenkänning och perception. Det som formgivare bör ta hänsyn till vid utformning av en universell förpackningsdesign är att ta bort onödig information, ha en textgrad på minimum 11pt, ha korta textstycken, uppmärksamma viktig information genom komplementfärger eller symboler, använda fotografier med enhetligt budskap, vara konsekvent vid symbolsystem och om möjligt använda fler än ett sinne för att kommunicera ut budskap.

Aim: The overall aim of this thesis is to learn more about how to contribute to improving the daily lives of persons with dementia and those of their carers, and to increase these people’s participation in society. Methods: The thesis comprises four studies carried out between2003and2011. Study Iwas based on qualitative interviews with 20 persons with early-onset dementia living in the Southern Norway. Study II was a qualitative study with interviews of 19 support contacts,from the Southern Norway. Study III was also based on interviews, in this study with 35 administrators in local authorities, from 32 Norwegian rural and urban local authorities.Study IV was an evaluation study of an intervention for carers of people with dementia and datawere obtained in three steps; (1) a self-derived questionnaires with space for comments, completed by 45 carers after the intervention and 12 months after the starting point of the intervention; (2) interviews with 13 carers 12 months after the starting point of the intervention and analysed together with the comments from the evaluation questionnaires; and (3) a new intervention for carers of younger persons with dementia was developed based onthe findings from the two first steps. The new intervention was evaluated with a self-report questionnaire completed by the carers with space for comments based on the findings from the two first steps. The questionnaire was completed by 48 carers after the new intervention and 12 months after the starting point of this intervention. Main findings: StudyI describes how people with dementia experience living with dementia, their experiences of the process towards a dementia diagnosisand their descriptions of how they try to maintain their “quality of life”. Study II describes how support contacts perceive their work in dementia care. The study also shows the support contacts’motives for becoming a support contact and their encouraging and discouraging experiences while being a support contact. Furthermore, Study III describes the variation in the process that leads or does not lead to the use of support contacts as a service offered to families with dementia. The administrators’ skills, the accessibilityand management of the service are factorsthat influence this process of offering families with dementia a support contact.Study IV showsthat carers rated the original intervention as beingbeneficial for them,a benefit that remained. These findingscorrespondwith the findings from the interviews. Study IV also shows that the carers of younger persons with dementia benefited from the new intervention aimed at carers of younger people with dementia, a benefit that remained. The carershad valuable proposals for further interventions. Conclusion: This thesis shows us that the opinions of these families, their supporters and those of other health personnel should not be overlooked when developing services in order to facilitate the provision of the chance to participate in society to families with dementia / Mål: Hovedmålet med denne avhandlingen er å få mer kunnskaper om hvordan man kan legge til rette for å bedre hverdagen tilpersoner med demens og deres pårørende,samthvordan man kan bidra til å øke deres muligheter til deltagelse i samfunnet. Metode: Avhandlingen består av fire studier som ble gjennomført i tidsrommet 2003-2011. Studie Ivar basert på kvalitative intervjuer med 20 personer som hadde fått diagnosen demens før de fylte 65 år, som kom fra Sør-Norge. Studie II var en kvalitativ studie hvor 19 støttekontakter ble intervjuet,også disse ble inkludert fraSør-Norge.StudieIII baserte segpå intervjuer, hvor 35 ledere fra 32 norske kommunerble inkludert. Disse kommunenerepresenterte store og små byer og bygder.Studie IV var en intervensjonsstudie for pårørende til personer med demens, og data var innhentet gjennom tre steg; (1) et selvutfyllende spørreskjema med plass til kommentarer, som ble fylt ut av 45 pårørende etter intervensjonen og 12 måneder etter oppstart av intervensjonen; (2) intervjuer av 13 pårørende 12 måneder etter oppstart av intervensjonen,og analysert sammen med kommentarer fra spørreskjemaene; og(3) basert på funnene ide to første stegene ble en nyintervensjonfor pårørende til yngre personer med demens(< 65 år) utviklet. Evalueringsskjemaene til denne nye intervensjonen ble utviklet på bakgrunn av funn fra de to første stegene i Studie IV. Skjemaene blefylt ut av 47 pårørende etterintervensjonen og 12 måneder etter oppstartav intervensjonen.Disse skjemaene hadde også plass til kommentarer. Hovedfunn: Studie I beskriverhvordan mennesker med demens opplever å leve med demens og deres erfaringer knyttet til prosess som leder til å få stillet en demens diagnosen. Studien viserogsåhvordan de forsøker å opprettholde livskvalitet i det daglige. Studie II beskriver hvordan støttekontakter opplever deres arbeidsoppgaver i demensomsorgen. Studien viserogså støttekontaktenes motiver for å bli støttekontakt, og motiverendeog demotiverende erfaringer knyttet til det å være støttekontakt.Studie III beskrivervariasjonen i prosessen som leder til eller ikke leder til at støttekontakt tjenesten blir tildelt familier med demens. Lederes kunnskaper, organisering avkommunene og tilgjengelighet av tjenesten er variasjoner som påvirker tildelingen av en støttekontakt.Studie IV viser at pårørende hadde nytte av den opprinnelige intervensjonenogeffekten forble. Disse funn samsvarermed funn fra intervjuene med pårørende. Studien viser også at den nye intervensjonen for pårørende til yngre personer med demens var nyttig for disse pårørende og denne effekten forble. Pårørende forbedret intervensjonene og de hadde verdifulle forslag til videre utvikling av intervensjonene. Konklusjon: Denne avhandlingen viser at disse familiene, støttekontaktene og annet helsepersonells meninger ikke må bli oversett når en skalutvikle tjenestetilbud og tilrettelegge tjenester slik at det er mulig for familier med demens å delta i samfunne

Introduktion: Idag är tillgängligheten på lekområden för barn och vuxna med funktionsbegränsningar bristfällig. Lek är en förutsättning för alla barns intellektuella lärande och utveckling. Audit tool är ett bedömningsinstrument, med en grund i universell design, som ser över lekområdens tillgänglighet. Syfte: Att beskriva arbetsterapeuter och förvaltare av lekområdens uppfattning om Audit tool. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes och data samlades in genom semistrukturerade intervjuer samt fältanteckningar. Ett ändamålsenligt urval gjordes bestående av fyra arbetsterapeuter och fyra förvaltare av lekområden. En kvalitativ innehållsanalys genomfördes. Resultat: Resultatet genererade fyra kategorier. Den första kategorin vid namn En bra design som kan bli bättre behandlar Audit tools layout och även vilken utvecklingspotential bedömningsinstrumentet har. Frågor av varierande relevans är den andra kategorin där synpunkter om frågornas komposition och innehåll presenteras. I den tredje kategorin, med namnet Omgivningsfaktorer som påverkar bedömningen, benämner deltagarna aspekter som är av vikt men svåra att påverka. Väder samt den omgivande kontextens påverkan omnämns. Den sista kategorin bär namnet För vem passar Audit tool? Här redovisas deltagarnas syn angående professioner som Audit tool passar för och även vilka funktionsvariationer som innefattas av bedömningsinstrumentet. Konklusion: Deltagarna i denna studien ser ett behov av Audit tool. Dock finns det detaljer att vidareutveckla innan bedömningsinstrumentet anses fulländat.

No description available.

Syftet med studien är att undersöka i vilket eller vilka syften lågstadielärare beskriver att de använder bildstöd i svenskundervisningen samt om de använder det som en inkluderande respektive språkutvecklande resurs. Litteratur och forskning framställer bildstöd som ett verktyg för att tydliggöra språk genom att erbjuda en visuell förståelse. Studien tog avstamp från semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fem verksamma lärare i årskurs 1–3 och utgick från Universell Design för Lärande (UDL), för att undersöka om lärare använder bildstöd för att inkludera eller utveckla språket – eller bådadera. Resultatet visar att lärare använder bildstöd i inkluderande syfte i samtliga ämnen. I ett språkutvecklande syfte framkom det att lärarna använder det främst i engelska, matematik och naturkunskap men inte i svenskundervisningen. Detta synliggör att det saknas kunskap och förståelse för hur bildstöd som språkutvecklande resurs kan användas i svenskundervisningen i lågstadiet.

Detta är ett examensarbete i informationsdesign med inriktning textdesign. Syftet med detta arbete är att undersöka vilka svårigheter studenter med dyslexi ställs inför när de besöker sidan Studera med funktionsnedsättning på Mälardalens universitets hemsida, för att kunna lösa de problem som uppstår och tillgodose de behov som finns. Resultaten som framkommer genom detta arbete ska sedan stå i grund för en guide till Mälardalens universitet om hur de kan anpassa hela hemsidan för att bli mer tillgänglig. Rullstolsburna personer behöver inte bära på sina egna ramper, så varför kan inte hemsidor vara mer tillgängligt anpassade för personer med dyslexi?   Metoderna i detta arbete som kommer utföras för att undersöka kring användarna och deras behov är deltagande observationer, intervjuer, fokusgrupp, A/B tester och enkät. Utifrån de genomförda metoderna har det framkommit att mottagarna önskar att få fler tillgänglighetsalternativ i form av uppläsning, få möjligheten att ändra färg på bakgrunden samt ändra typsnitt. Utöver dessa tillgänglighetsanpassningar har det även framkommit att annorlunda rubriksättning, annat gränssnitt och layout är önskat från användarna samt att innehållet på brödtexterna ska minska.   Prototyper har utformats utifrån de framtagna resultaten och finns att ta del av i slutet av denna rapport. Teorierna som används i arbetet är läsbarhetsteorier, lättlästhet, läsförståelse samt universell design och tillgänglighet för webb. Dessa teorier har använts för att styrka arbetets relevans och forskning där informationen som framkommer från tidigare forskning testas och analyseras utifrån målgruppen för detta arbete. Teoriernas sammanställning och fakta tillsammans med metodresultaten kommer sedan stå i grund för utformningen där universell design appliceras för att skapa en mer användarvänlig och tillgänglig sida från början där även innehållet blir mer lättläst för att öka läsbarheten för målgruppen. / This is a thesis in information design with a focus on text design. The purpose of this work is to investigate the difficulties faced by students with dyslexia when visiting the Study with Disabilities page on Mälardalens university’s website in order to solve the problems that arise and meet the needs that exist. The results obtained through this work will then form the basis for a guide to Mälardalen University on how to adapt the entire website to become more accessible and apply universal design. Wheelchair users do not need to carry their own ramps, so why can't websites be more accessible for people with dyslexia?  The methods used in this work to further investigate users and their needs include participatory observations, interviews, focus groups, and A/B testing. Based on the methods conducted, it has been found that users wish to have more accessibility options such as text- to-speech, the ability to change the background color, and font style. In addition to these accessibility adjustments, it has also been found that different headline formatting, a different interface and layout are desired by users, and that the content of the body text should be reduced.  Prototypes have been designed based on the results obtained and can be found at the end of this report. The theories used in this work are readability theories, easy-to-read text, reading comprehension, and universal design and web accessibility. These theories have been used to support the relevance of the work and research where the information obtained from previous research is tested and analyzed based on the target group for this work. The sammary and facts of the theories together with the method results will then form the basis for the design where universal design is applied to create a more user-friendly and accessible site from the start, where the content also becomes easier to read to increase readability for the target group.

I detta examensarbete undersöker jag två övergripande frågeställningar gällande fysisk tillgänglighet. Den första frågan rör varför enkelt avhjälpta hinder, det vill säga retroaktiva krav på ökad tillgänglighet, har tillfogats Sveriges bygglagstiftning. Den andra frågan rör hur arbetet med åtgärdandet av de retroaktiva föreskrifterna har utförts i svenska kommuner. Motiven bakom uppkomsten av krav undersöks genom en genomgång av äldre byggregler och handikapputredningar. I undersökningen konstateras att tillgänglighetskrav har funnits i svenska byggregler sedan länge, men att omfattning och formuleringar har varierat. I studien visas att nuvarande lagkrav är förhållandevis lika äldre byggregler och två huvudsakliga förklaringar till behovet av en retroaktivt verkande lag konstateras. Den första förklaringen är att en stor del av den byggda miljön har tillkommit innan tillgänglighetskrav ställdes i lagstiftningen. Den andra anledningen är att aktörer inom plan- och byggprocessen har saknat tillräcklig kunskap för att kunna verkligställa de övergripande målkrav som ställts sedan början av 1980-talet. Studien visar också att arbetet med enkelt avhjälpta hinder utgör ett medel för att tillgodose denna kunskap bland berörda aktörer. Arbetets andra frågeställning är om några specifika strategier har varit särskilt effektiva i arbetet med enkelt avhjälpta hinder. Genom litteraturstudier och intervjuer i en kommun plockas sju faktorer fram och testas mot resultatet i en av SKL genomförd undersökning av tillgängligheten i svenska kommuner. Det går inte att dra några generella slutsatser från testet, men genom litteraturstudien och intervjuerna bedöms två faktorer vara kopplade till hur framgångsrikt arbetet med enkelt avhjälpta hinder har varit: hur väl arbetet har planerats och hur samarbetet med funktionshinderrörelsen har utformats. / In this thesis, I examine two main questions regarding accessibility. The first question concerns why retroactive requirements for increased accessibility, enkelt avhjälpta hinder (easily eliminated barriers), have been added to the Swedish building legislation. The question is examined by a review of older building codes and reports published by disability commissions. The review found that accessibility requirements have existed in building regulations since the 1960s. The extent of the requirements has varied, but many requirements set in the new policy are relatively similar to those in older building codes. The study gives two explanations for why the new policy is needed. First, a majority of the built environment in Sweden was constructed before any accessibility requirements were legislated. Second, the actors in the planning and building process have previously lacked sufficient knowledge on disability. The study shows that the new policy is a means to raise the knowledge on disability and accessibility. The second question concerns how the new policy has been implemented in Swedish municipalities, and whether some specific implementation strategies have been particularly effective. Through literature reviews and interviews in a municipality, two main factors are identified as crucial for the success of accessibility adaptations: how well the work has been planned in advance and how the collaboration with the disability movement has been arranged.