Detta examensarbete är en litteraturstudie som behandlar böcker, antologier, artiklar och styrdokument med syfte att undersöka hur läsare, lyssnare och åskådare influeras av texter om klimatet med fokus på positiva och negativa effekter på mental hälsa och känsla av makt. Uppsatsen kartlägger vilka verktyg svensklärare kan använda för att undervisa om klimatfrågor samt hur klimattexter kan erbjuda pedagogiska möjligheter för att hantera elevers känsla av maktlöshet med avsikt att uppmuntra agentskap och minska klimatångest. Syftet uppnås med hjälp av följande frågeställningar: 1. Vad säger forskningen om hur individen påverkas av texter om klimatet? 2. Vad säger forskningen om vilka kunskaper svensklärare behöver besitta för att kunna undervisa om klimatfrågor på ett ansvarsfullt sätt? Begreppen klimatångest, ekokritik och det vidgade textbegreppet och multimodala texter definieras i kapitel 3. Första frågeställningen besvaras i kapitel 4. Här redovisas hur texter om klimatet påverkar individen. Denna del redogör även för teorin om identifikation och transportering. Andra frågeställningen besvaras i kapitel 5. Denna del redogör för praktiska exempel som svensklärare kan använda sig av när de undervisar om klimatfrågor och för de kunskaper som de behöver besitta för att bedriva klimatundervisning. I den första delen presenteras en utredning kring valet av texter med särskilt fokus på berättelser och skönlitteratur. Vidare förklaras det ekokritiska angreppssättet i förhållande till klimatundervisningen. I den andra delen redovisas de coping-strategier som är mest förekommande bland unga och för hur lärare kan använda sig av denna kunskap för att bedriva undervisningen på ett ansvarsfullt sätt. Resultatet visar att texter om klimatet har förmågan att påverka individens attityder, beteenden och uppfattningar kring klimatförändringarna. Teorin om identifikation och transportering har visat sig spela en nyckelroll i klimattexters påverkan på individens emotionella engagemang och medvetenhet. Resultatet visar även att berättande texter och skönlitteratur är ett lämpligt medel för undervisning om klimatfrågor i svenskklassrummet. Lärare bör undvika rena faktatexter och istället fokusera på berättelsers narrativa funktion. Därtill tycks ekokritiska angreppssätt vara lämpliga hjälpmedel för att komplettera klimatundervisningen. Här betonas även kooperativt lärande och samarbete som har visat sig ha en positiv effekt på elevers lärande och miljöengagemang. Till sist behöver lärare ta hänsyn till elevers coping-strategier för att kunna bedriva undervisning på ett ansvarsfullt sätt.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:liu-195402 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Lindström, Josefine, Peltokangas, Sara |
| Publisher | Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0106 seconds