Denna studie syftar till att undersöka hur pedagoger på landsbygdsförskolor beskriver att de arbetar med barn i behov av särskilt stöd samt hur de upplever att de arbetar med att inkludera barnen i behov av särskilt stöd i resterande barngrupp. Detta har undersökts genom semistrukturerade intervjuer med två förskollärare och en specialpedagog placerade på tre landsbygdsförskolor utspridda i Sverige. Resultatet har analyserats utifrån Braun och Clarkes (2006) tematiska analys med hjälp av Nilholms (2020) tre perspektiv: det kompensatoriska perspektivet, det kritiska perspektivet samt dilemmaperspektivet, vilka alla kan ses på olika vis i pedagogernas svar. Resultatet visar att det enligt respondenterna finns flera olika fungerande sätt att arbeta med barn i behov av särskilt stöd och att begreppet barn i behov av särskilt stöd upplevs som svårdefinierat. Pedagogerna beskriver att hjälpmedel i form av exempelvis tecken som stöd (TAKK), bildstöd och timer underlättar för hela barngruppen. Det har även framkommit att respondenterna upplever att det går att inkludera barn på olika vis, utan att behöva tvinga de att sitta kvar i exempelvis samlingen. Slutsatsen är att pedagogerna upplever att det finns fler än ett fungerande sätt att arbeta med barn i behov av särskilt stöd. Det påverkas dels av vilket behov av stöd som finns, dels vilket stöd och vilka förutsättningar förskolan får från specialpedagog och rektor. Det framkommer även att barn anses inkluderas på olika vis samt att definitionen barn i behov av särskilt stöd är oklar.
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-65575 |
Date | January 2024 |
Creators | Jönsson, Emma |
Publisher | Malmö universitet, Institutionen för barndom, utbildning och samhälle (BUS) |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | Swedish |
Detected Language | Swedish |
Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
Format | application/pdf |
Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds