Syftet med studien är att beskriva pedagogers uppfattningar kring begreppet elevinflytande och hur de möjliggör detta i fritidshemmet. Elevinflytandet utgör en central del av fritidshemmets tradition, likväl finns forskning som visar på att demokratiuppdraget inte förekommer i den omfattningen som det borde. Kausaliteten till fenomenet kan vara en följd av de nya kraven som infördes i fritidshemmet, vilket omfattar mer målinriktade och mätbara aktiviteter än tidigare. Läroplanens måluppfyllelser för fritidshemmets del innebär ett elevinflytande som också ska synliggöras, däremellan finns krav på att pedagoger också ska stimulera elevers utveckling och lärande genom att de utmanas till nya upptäckter. Utmaningar som okunskap och osäkerhet hos pedagoger i vad eleverna kan och ska ha inflytande över, samt stora elevgrupper framkommer också i tidigare forskning. Begränsningar kring elevinflytandet kan även handla om elevers önskningar, transportmedel, materiella och personella resurser. I studien har det genomförts kvalitativa intervjuer med sju fritidspedagoger som arbetar på olika fritidshem i Sverige. Utifrån vårt resultat kan vi tolka att fritidslärarnas delar gemensamma uppfattningar kring begreppet elevinflytande och de möjliggör detta i verksamheten, samt att det handlar om flera olika faktorer. Fritidslärarna beskriver även olika slags utmaningar och begränsningar i arbetet med elevinflytande. / <p>Betygsdatum: 2021-06-06</p>
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:miun-43589 |
Date | January 2021 |
Creators | Ingemarsson, Sofie, Holter, Kent |
Publisher | Mittuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | Swedish |
Detected Language | Swedish |
Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
Format | application/pdf |
Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0024 seconds