Syftet med denna studie är att undersöka hur gymnasielärare i samhällskunskap definierar och hanterar kontroversiella frågor i sin undervisning. Däri ingår både hur lärarna själva väljer att ta upp kontroversiella frågor samt hur de hanterar situationer där elever uttrycker sig på kontroversiella sätt. Sammanlagt intervjuades elva gymnasielärare i samhällskunskap och analysen ledde fram till två teman: Definition och Hantering. I korthet påvisade resultatet att både definition och hantering till stor del är beroende av den kontext som lärarna infinner sig i. Lärarna beskrev vidare att de hade olika strategier för att hantera kontroversiella frågor i sitt klassrum. Lärarna beskrev också att de hade olika metoder som de använde sig av för att undervisa om kontroversiella frågor, där diskussioner som med hjälp av tidigare forskning kunde kategoriseras i vissa fall som deliberativa. Vidare lyfte lärarna både positiva och negativa aspekter av att ta upp kontroversiella frågor i sin undervisning och de ansåg att det krävdes specifika förmågor och kunskaper av dem som lärare för att kunna hantera dessa frågor. Lärarexamen sågs av de flesta lärare som icke stödjande, medan kollegor främst var det som lärarna upplevde som mest givande att få stöttning av när de skulle hantera kontroversiella frågor. Resultatet i denna studie överensstämmer till stor del med den tidigare forskningen kring ämnet, med den enda stora olikheten att även yttre kontext påpekades av lärarna i denna studie som viktigt, vilket tidigare forskning inte lagt lika stort fokus på. / The aim of this study is to investigate how secondary social studies teachers define and deal with controversial questions in their teaching. This includes both how the teachers themselves choose to raise controversial issues and how they handle situations where students express themselves in controversial ways. In total, eleven high school social studies teachers were interviewed and the analysis led to two themes: Definition and Handling. In short, the results showed that both definition and handling are largely dependent on the context in which the teachers find themselves. The teachers further described that they had different strategies for handling controversial issues in their classroom. The teachers also described that they had different methods that they used to teach about controversial issues, where discussions that, with the help of previous research, could be categorized as deliberative in some cases. Furthermore, the teachers highlighted both positive and negative aspects of raising controversial issues in their teaching and they felt that specific abilities and knowledge were required of them as teachers to be able to deal with these issues. The education the teacher had received were seen by most teachers as not supportive, while colleagues were mainly what the teachers experienced as the most rewarding to get support from when dealing with controversial questions. The results in this study are largely consistent with the previous research on the subject, with the only major difference being that external context was also pointed out by the teachers in this study as important, which previous research did not focus on as much.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:lnu-121215 |
| Date | January 2023 |
| Creators | Axelsson, Joanna |
| Publisher | Linnéuniversitetet, Institutionen för statsvetenskap (ST) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0025 seconds