INLEDNING Vårdplaneringar kräver ett entydigt och nyanserat språk för att identifiera patienternas förmåga och insatsbehov gällande aktiviteter i det dagliga livet (ADL). Studiens utgångspunkt är KASAM, människans behov av sammanhang, begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i sitt dagliga liv. SYFTE Att belysa och validera ADL-terminologin inom sjukvård och rehabilitering. METOD Uppsatsen är en kvalitativ och kvantitativ studie med en deduktiv ansats. ADL-verktyget Rainbow användes som mall. Materialet har insamlats genom enkäter och fokusgruppsintervjuer. Biståndshandläggare och arbetsterapeuter har intervjuats. Studien beskriver även hur en grupp seniorer, utan relation till eller erfarenhet av vård eller vårdplanering, tolkade terminologin och synonymerna. Intervjuerna behandlade följande teman: ADL-terminologi, synonymer, uppfattningar samt kategorisering utifrån en hierarkisk ordning. RESULTAT Nuvarande terminologi och tillvägagångssätt kan innebära att patienterna och deras anhöriga upplever otrygghet angående teamets planerade insatser. Studiens resultat visar att sjukvårdens team och patienter kan dela och använda ett gemensamt språk. SLUTSATS Språket är nyckeln till att förstå sammanhang. KASAM som ledstjärna i språket skapar en värdegrund för vad som har överenskommits och kvalitetssäkrar patienternas vård- och rehabiliteringsinsatser. / INTRODUCTION Healthcare planning require an unambiguous and varied language to identify patient´s ability and effort needs regarding activities of daily living (ADL). The study's starting point is KASAM, the human need for coherence, comprehensibility, manageability and meaningfulness in their daily lives. AIM To highlight and validate ADL terminology of medical care and rehabilitation. METHODOLOGY The thesis is a combined, descriptive study with a deductive approach. ADL Rainbow tool was used as a template. The material was collected through questionnaires and focus group interviews. Care managers and occupational therapists were interviewed. The study also describes how a group of seniors, without relation to or experience of care or care planning, interpreted the terminology and synonyms. The interviews covered the following themes: ADL terminology, synonyms, views and categorization based on a hierarchical order. RESULTS Current terminology and approach could mean that the patients and their relatives could feel insecure regarding the team's planned interventions. The study results show that the medical team and patients can share and use a common language. CONCLUSION Language is the key to understanding the context. KASAM as a guiding-star in language, creates a value base for what has been agreed and ensures quality assures patient´s care and rehabilitation efforts.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hj-35960 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Ahl, Gullan |
| Publisher | Jönköping University, HHJ, Institutet för gerontologi |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0023 seconds