INLEDNING Vårdplaneringar kräver ett entydigt och nyanserat språk för att identifiera patienternas förmåga och insatsbehov gällande aktiviteter i det dagliga livet (ADL). Studiens utgångspunkt är KASAM, människans behov av sammanhang, begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i sitt dagliga liv. SYFTE Att belysa och validera ADL-terminologin inom sjukvård och rehabilitering. METOD Uppsatsen är en kvalitativ och kvantitativ studie med en deduktiv ansats. ADL-verktyget Rainbow användes som mall. Materialet har insamlats genom enkäter och fokusgruppsintervjuer. Biståndshandläggare och arbetsterapeuter har intervjuats. Studien beskriver även hur en grupp seniorer, utan relation till eller erfarenhet av vård eller vårdplanering, tolkade terminologin och synonymerna. Intervjuerna behandlade följande teman: ADL-terminologi, synonymer, uppfattningar samt kategorisering utifrån en hierarkisk ordning. RESULTAT Nuvarande terminologi och tillvägagångssätt kan innebära att patienterna och deras anhöriga upplever otrygghet angående teamets planerade insatser. Studiens resultat visar att sjukvårdens team och patienter kan dela och använda ett gemensamt språk. SLUTSATS Språket är nyckeln till att förstå sammanhang. KASAM som ledstjärna i språket skapar en värdegrund för vad som har överenskommits och kvalitetssäkrar patienternas vård- och rehabiliteringsinsatser. / INTRODUCTION Healthcare planning require an unambiguous and varied language to identify patient´s ability and effort needs regarding activities of daily living (ADL). The study's starting point is KASAM, the human need for coherence, comprehensibility, manageability and meaningfulness in their daily lives. AIM To highlight and validate ADL terminology of medical care and rehabilitation. METHODOLOGY The thesis is a combined, descriptive study with a deductive approach. ADL Rainbow tool was used as a template. The material was collected through questionnaires and focus group interviews. Care managers and occupational therapists were interviewed. The study also describes how a group of seniors, without relation to or experience of care or care planning, interpreted the terminology and synonyms. The interviews covered the following themes: ADL terminology, synonyms, views and categorization based on a hierarchical order. RESULTS Current terminology and approach could mean that the patients and their relatives could feel insecure regarding the team's planned interventions. The study results show that the medical team and patients can share and use a common language. CONCLUSION Language is the key to understanding the context. KASAM as a guiding-star in language, creates a value base for what has been agreed and ensures quality assures patient´s care and rehabilitation efforts.

Ett nytt instrument utvecklades från Katz´ ADL-index, vilket visat sig vara ett allt för grovt instrument, för att kartlägga patientens aktivitetsförmåga och självständighetsutveckling. Bedömningsinstrumentet innehåller patientdata samt kategori-index och kom att kallas RAINBOW på grund av att instrumentet är i fyrfärgstryck. En kontroll av det nykonstruerade team-instrumentet utfördes i syfte att mäta dess tillförlitlighet. Mellanbedömar reliabilitet mellan oberoende bedömare har prövats. Validiteten har analyserats på 4 patienter ur materialet och jämförts med Katz´ ADl-index. Studien, som bestod av parvisa oberoende bedömningar, utfördes av sjuksköterskor, sjukgymnaster och arbetsterapeuter. 40 patienter deltog i studien. Delaktivitetsbedömningarna uppgick till 950 och innehöll 36 avvikelser. Resultaten visade på 96 % samstämmighet i bedömningarna. Den kvalitativa analysen visade, i jämförelse med Katz´ ADL-index, att RAINBOW kategori-index gav utförligare information om patientens självständighetsnivå samt hjälpbehov. I denna studie bedömdes endast strokepatienter, men då begreppen som ingår i instrumentet kan anses allmängiltiga, torde det även kunna användas på andra diagnosgrupper. En gemensam rehabiliteringsterminologi gav teamarbetet en ökad kvalitet gällande bedömning, planering samt utvärdering av den enskilde patientens aktivitetsförmåga. / <p>Uppsatsarbete omfattande 10 poäng, C-nivå, inom ramen för arbetsterapeutprogrammet 120 p., Högskolan i Örebro, Institutionen för vårdvetenskap och omsorg. Författarens namn i uppsatsen är Gull-Britt Johansson.</p>