Sammanfattning: Introduktion: Hos äldre leder fall ofta till nedsatt funktion och ökad rädsla för att falla igen. Träning av balans och muskelstyrka har visat sig vara den åtgärd som bäst förebygger fall i åldersgruppen. Appen MinBalans är ett självtest under utveckling för att äldre ska kunna mäta sin balans och benstyrka med en mobiltelefon. Användbarhetstester är viktiga under utvecklandet av appar, särskilt gällande självtester då appen används på egen hand.   Syfte: Syftet med studien var att utvärdera användbarheten av en prototyp av appen MinBalans med avseende på testinstruktioner och genomförande.   Metod: Kvalitativ och kvantitativ metod tillämpades. Användartester av appen, innehållande balanstest och benstyrketest, gjordes på sju deltagare över 70 år. Observationer med Think aloud-metoden, semi-strukturerade intervjuer och System Usability Scale (SUS) användes. Resultaten analyserades genom en deskriptiv sammanställning av observationsprotokoll och SUS-mätning. En tematisk analys gjordes utifrån intervjuerna samt film- och ljudinspelningar av observationerna.   Resultat: Den tematiska analysen resulterade i två teman; Kognitiv utmaning och Otydligheter i appen. Vanligt förekommande problem var att minnas allt från instruktionsfilmerna och att navigera i appen. Observationsprotokollet påvisar en inlärningsfaktor och att alla deltagare klarade 45% av uppgifterna utan problem. SUS-mätningen tyder på en bra användbarhet av appen.   Slutsats: Äldre upplever användandet av MinBalans som positivt och med viss hjälp klarar de av att utföra självtest av balans och styrka. MinBalans kan vara möjlig att använda på egen hand då användaren möjligges en inlärningsperiod. Efter ändringar av främst navigering i appen och information i filmerna är det möjligt att appen kan vara användarvänlig från start.

Enligt BRÅ så har antalet bedrägerier över Internet ökat de senaste åren, och enligt Google så har deras system blockerat 18 miljoner Malware och nätfiskemail som är relaterade till COVID-19 varje dag. Detta arbete har med hjälp av en enkätundersökning och en intervju undersökt hur goda kunskaper olika personer har kring bedrägerier via Internet samt undersökt om en hemsida med information och ett självtest kan förbättra kunskaperna. Intervjun och enkätundersökningen visade att en del inte visste vad nätfiske innebar. Hemsidan och självtestet fokuserade därför på just nätfiske. Resultatet visar att fyra av fem personer lärde sig någonting nytt, och att de skulle vara mer försiktig i framtiden. Vissa upplevde att det fräschade upp deras kunskaper. Verktyg som kan hjälpa mot nätfiske har testats, två olika webbläsartillägg och ett nätfiskeramverk. Testerna visar att båda webbläsartilläggen kan förhindra och skydda mot nätfiske, men de går inte att lita på till hundra procent då de inte alltid varnar om hemsidor som är nätfiske. Nätfiskeramverk kan vara effektiva för att testa personalen mot nätfiske på t.ex. ett företag, det är ett enkelt sätt för att se vilka som bör vara mer försiktiga i framtiden. Det är svårt att stoppa nätfiske med endast verktyg, därför är kunskap samt medvetenhet hos individen viktigt.

Bakgrund: Många med psykisk ohälsa har svårt att komma tillbaka till sysselsättning eftersjukskrivning. Handledd fysisk träning i grupp kan hjälpa återgången och även mot psykiskabesvären. Syfte: Beskriva patienterna som remitterades till handledd fysisk träning i grupp påLivsstilsmottagningen i Laxå. Studera förändring av självskattad allmän hälsa (GH),ångest/depression (Hospital anxiety and depression scale, HADS), självskattad fysisk funktion(PF), sjukskrivningsgrad samt uppmätt förändring av fyra enkla tester av benstyrka ochbenfunktion (Självtest Benstyrka, SB) före och efter intervention. Material och metod: Patienter med lätt-måttlig psykisk ohälsa rekryterades. Förändring eftertolv veckors intervention med cirkelträning och stavgång studerades: GH (1-5 poäng), HAD(ångest/depression, 0-21 poäng), PF (fem frågor, 5-15 poäng), SB: antal sitt-och-stå test 30sekunder (30s-CST), tåhävning sidoskillnad, knäböjning 90° och maximaltklivhöjdstest (MST) av individuellt procentuellt teoretiskt maximum (%-tMSH), från start tilluppföljning efter tolv veckor. Resultat: Studiepopulationens medelålder var 48,8 år, medelvärde body mass index (BMI)26,9 och medelsjukskrivningsgrad 97,5 %. GH ökade från 2 till 4 poäng (p=0.026) och HADångest/depression/totalpoäng sjönk från 10/8,5/20 poäng till 8/6/12 poäng efter intervention(p=0.019/p=0.141/p=0.150). För PF observerades ingen förändring.SB förbättrades i samtliga fyra tester: uppresningar ökade från 7,5 till 12 (p=0.011),sidoskillnad minskade vid tåhävning från 8 till 5 patienter, knäböjning 90° utan stöd ökade från4 till 7 patienter och %-tMSH förbättrades från 56 % till 71 % (p=0.010) Slutsats: Regelbunden fysisk träning i små grupper med erfaren handledare har positivinverkan på hälsan i patientgruppen som lider av lindrig till måttlig psykisk ohälsa. Självtestbenstyrka har visat sig användbar för att både mäta och träna benstyrka.

GamTest är ett självtest för tidiga indikationer på spelberoende som är utvecklat av Sustainable Interaction. Testet består av 15 frågor över 5 olika problemdimensioner, denna uppsats fokuserar på att förkorta detta test samt undersöka skillnader mellan exempelvis kön och ålder. Statistiska metoder som används är Cronbachs alfa, konfirmativ faktoranalys samt olika typer av multigroup-analyser. Resultatet av analyserna visar att antalet frågor i testet kan förkortas till 13 stycken utan att tillförlitligheten förändrades negativt. En modell med 13 frågor visade även på en bättre modellanpassning i den konfirmativa faktoranalysen jämfört med den ursprungliga modellen. Anpassningen förbättras ytterligare med 11 frågor men denna modell har en något lägre reliabilitet. Detta betyder att respondentens tid för testet kan förkortas utan att pålitligheten försämras. Multigroup-analyser visar att spelproblem definieras olika för kön och för ålder. Flera frågor stämmer överens med de som finns i ett annat välkänt mätinstrument för spelproblem, Problem Gambling Severity Index, men i GamTest finns frågor som handlar om problem med konsumtion i tid vilket saknas i det förstnämnda. Överlag så är testen annars väldigt lika.

Bakgrund: Cervixcancer orsakas av human papillomavirus. WHO:s mål är utrotning av cervixcancer, för att nå målet krävs högt deltagande i vaccination- och screeningprogrammet för cervixcancer. Kvinnor som sällan deltar i screening hade störst risk för cervixcancer, därför planeras HPV-självtest att erbjudas. Studier om kvinnors attityd till HPV-självtest saknas. Syftet var att undersöka kvinnors attityd till HPV-självtest. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie genomfördes med webbenkät. Resultatet analyserades med deskriptiv och passande analytisk statistik. Resultat: 408 kvinnor deltog i studien varav 89,7% tänka att sig HPV-självtest som screeningmetod för cervixcancer De som kunde tänka sig testet tyckte i större utsträckning att screeningen var viktigt (p=0,02). Majoriteten skulle föredra screening hos barnmorska (57,8%) framför HPV-självtest (42,2%) (p=<0,001). Oro för obehag (p=0,001), genans (p=0,001), svårt att använda testet (p=0,001), bristande tillförlitlighet till utförandet (p=0,001) och rädsla för smärta (p=0.01) framkom i högre utsträckning hos kvinnor som ej kunde tänka sig HPV-självtest. Majoriteten litade på hälso- och sjukvården (97,3%), främst de kvinnor som kunde tänka sig HPV-självtest (p=<0,001).  Slutsats: Kvinnor har positiv attityd till HPV-självtest. Majoriteten kunde tänka sig testet men föredrar screening hos barnmorska framför HPV-självtest. Otillräcklig tillförlitlighet och osäkerhet om genomförandet är barriärer för att välja HPV-självtest. Upplysning om HPV-självtest och tillförlitligheten krävs innan implementering i för att kvinnorna ska acceptera screeningmetoden. / Background: Cervical cancer is caused by human papillomavirus. WHO's goal is to eliminate cervical cancer, to accomplish that, a large number of women must participate in vaccination- and screening-programs. Women who rarely participate in screening have greatest risk of cervical cancer, therefore self-sampling is planned to be offered. There is paucity of studies on attitudes towards HPV self-sampling. Aim: Investigate women's attitudes towards HPV self-sampling. Method: Quantitative cross-sectional studie, web survey. Results were analysed with descriptive statistic and appropriate analytic statistic. Results: 408 women participated in the study and 89,7% could consider self-sampling as screening-method. Women who could consider self-sampling thought cervical cancer screening is important (p=0.02). Women preferred midwifery screening (57.8%) before self-sampling (42.2%) (p=<0.001). Anxiety about discomfort, embarrassment, difficulty, not taking the test correctly (p=0.001) and fear of pain (p=0.01) was higher among women who could not consider self-sampling. Majority of all women trusted the healthcare (97.3%) and was seen among women who could consider self-sampling (p=<0.001). Conclusion: Women have positive attitude towards HPV self-sampling. Majority could consider self-sampling but preferred midwife screening. Reliability and uncertainty about whether the test been used correctly seems to be barriers against choosing self-sampling as screening-method. Information about reliability of the method is needed before implementation so women accept the screening-method.

With the advent of the internet, the opportunity to gamble for money is no longer limited by opening hours or that gambling is only available in specific places, which has meant that more and more people have developed an unhealthy relationship with gambling. Having an unhealthy relationship with gambling can have several negative consequences. To address this problem, relatively new legislation has been introduced in Sweden. According to the new legislation, all companies with a Swedish gambling license must implement responsible gambling tools. The purpose of these tools is to encourage users to play in a healthy manner. The results in existing research and literature on responsible gambling tools are contradictory, but in general it has emerged that responsible gambling tools have a low impact, especially among the players who have the greatest need for them, as they do not use the tools in a proper way. This study aims to investigate why responsible gambling tools have low impact among players with gambling problems. The study has a qualitative research approach with semi-structured interviews as a method for data collection. With this as a starting point, eight semi-structured interviews were conducted in which the informant was asked to explain opinions and perceptions about gambling responsible tools. The interviews were analyzed through a thematic analysis, which resulted in seven themes that individually and together can explain the study's purpose. The themes the study found were interpretable legislation, unlicensed gambling, lack of standardization, lack of centralization, lack in user knowledge, lack in provided information and a lack in self-exclusion tools. This study also develops the general knowledge of what the view of responsible gambling tools looks like from the various actors. The themes presented will also be a contribution, that can be used in future research and continued development of responsible gambling tools. / I och med internets framväxt är möjligheten att spela om pengar inte längre begränsad av öppettider eller av specifika platser, vilket medfört att allt fler har utvecklat ett osunt förhållande till spel. Att ha ett osunt förhållande till spel om pengar kan få negativa konsekvenser. För att bemöta detta problem har en relativt ny lagstiftning införts. Alla bolag med svensk spellicens måste enligt den nya lagstiftningen implementera så kallade spelansvarsverktyg. Syftet med dessa verktyg är att uppmuntra användarna att spela på ett sunt sätt. Tidigare forskningsstudier och litteratur om spelansvarsverktyg är motsägelsefulla, men generellt har det framkommit att spelansvarsverktyg har en liten effekt speciellt på de individer som har störst behov av dem, då dessa inte använder spelansvarsverktygen.  Denna studie avser att undersöka varför spelansvarsverktyg har liten effekt på spelare med spelproblem. Studien har en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer som metod för datainsamling. Med detta som utgångspunkt genomfördes åtta semistrukturerade intervjuer där informanterna ombads redogöra för åsikter och uppfattningar om spelansvarsverktyg. Resultatet har analyserats genom en tematisk analys som resulterat i sju teman som var för sig och tillsammans förklarar studiens syfte och frågeställning. De sju teman var: icke licensierade spel, bristande lagstiftning, avsaknad av centralisering, avsaknad av standardisering, brister i användarkunskapen, avsaknad av information och brist i självuteslutning. Denna studie bidrar också med kunskap om hur de olika aktörerna ser på spelansvarsverktyg. De presenterade temana blir således ett bidrag som kan användas i framtida forskning och fortsatt utveckling av spelansvarsverktyg

INLEDNING Vårdplaneringar kräver ett entydigt och nyanserat språk för att identifiera patienternas förmåga och insatsbehov gällande aktiviteter i det dagliga livet (ADL). Studiens utgångspunkt är KASAM, människans behov av sammanhang, begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i sitt dagliga liv. SYFTE Att belysa och validera ADL-terminologin inom sjukvård och rehabilitering. METOD Uppsatsen är en kvalitativ och kvantitativ studie med en deduktiv ansats. ADL-verktyget Rainbow användes som mall. Materialet har insamlats genom enkäter och fokusgruppsintervjuer. Biståndshandläggare och arbetsterapeuter har intervjuats. Studien beskriver även hur en grupp seniorer, utan relation till eller erfarenhet av vård eller vårdplanering, tolkade terminologin och synonymerna. Intervjuerna behandlade följande teman: ADL-terminologi, synonymer, uppfattningar samt kategorisering utifrån en hierarkisk ordning. RESULTAT Nuvarande terminologi och tillvägagångssätt kan innebära att patienterna och deras anhöriga upplever otrygghet angående teamets planerade insatser. Studiens resultat visar att sjukvårdens team och patienter kan dela och använda ett gemensamt språk. SLUTSATS Språket är nyckeln till att förstå sammanhang. KASAM som ledstjärna i språket skapar en värdegrund för vad som har överenskommits och kvalitetssäkrar patienternas vård- och rehabiliteringsinsatser. / INTRODUCTION Healthcare planning require an unambiguous and varied language to identify patient´s ability and effort needs regarding activities of daily living (ADL). The study's starting point is KASAM, the human need for coherence, comprehensibility, manageability and meaningfulness in their daily lives. AIM To highlight and validate ADL terminology of medical care and rehabilitation. METHODOLOGY The thesis is a combined, descriptive study with a deductive approach. ADL Rainbow tool was used as a template. The material was collected through questionnaires and focus group interviews. Care managers and occupational therapists were interviewed. The study also describes how a group of seniors, without relation to or experience of care or care planning, interpreted the terminology and synonyms. The interviews covered the following themes: ADL terminology, synonyms, views and categorization based on a hierarchical order. RESULTS Current terminology and approach could mean that the patients and their relatives could feel insecure regarding the team's planned interventions. The study results show that the medical team and patients can share and use a common language. CONCLUSION Language is the key to understanding the context. KASAM as a guiding-star in language, creates a value base for what has been agreed and ensures quality assures patient´s care and rehabilitation efforts.