Syftet med den här studien var att undersöka några engelsklärares attityder till ochanvändning av digitaliserat läromaterial i undervisningen på gymnasienivå. Studienundersöker även om lärare anser att det är relevant att använda sig av digitaliserat läromaterial, främst inom grammatikaspekten av engelskundervisningen och om de sernågon förändring i elevernas inlärning vid användning av materialet. Undersökningen ärbaserad på kvalitativa intervjuer, varav fem stycken personliga intervjuer medgymnasielärare i engelska samt telefonintervjuer med två rektorer och en administrativchef. I och med studien har vi har myntat begreppet digitaliserat läromaterial vilketinnefattar uppgifter och övningar som elever gör via en persondator. Undersökningenvisar att lärare gärna använder sig av datorer och digitaliserat läromaterial iengelskundervisningen, men flera av lärarna känner sig begränsade av skolans resursersamt tiden det tar att leta fram övningar och anpassa dem till undervisningen. Resultatetvisade även att samtliga lärare tycker att de har svårt att se någon förändring i elevernasinlärning i grammatikaspekten vid användning av digitaliserat läromaterial, men fleralärare talar om att de anser att eleverna får bättre förutsättningar för lärande.

Dagens elever lever i en tillvaro där vi blir alltmer beroende av teknologi av olika slag En tillvaro där elever ständigt uppslukas i en teknologisk verksamhet där sociala medier och internet är en stor del av elevernas livsvärld. Även skolan karakteriseras alltmer av teknologi, historieämnet är rimligtvis inget undantag. Denna undersökning syftar till att undersöka om skolans värld och verksamma historielärare ”har hängt med” i den digitala utvecklingen. En naturlig ingång till historieämnet är användandet av digitaliserat källmaterial i undervisningen. Undersökningen har som mål att ta reda på i vilka syften denna eventuella användning sker, vilka plattformar som nyttjas samt vilka eventuella möjligheter och problem högstadielärare kan identifiera kring detta. I en ansats att finna svar använder jag mig av semistrukturerade intervjuer utifrån kvalitativ metod. Resultaten relateras sedan till historiedidaktisk teori som är av relevans. Efter att undersökningen genomförts står det klart att det ser väldigt annorlunda ut på våra skolor, dels utifrån lärarnas undervisningspraktik och dels utifrån teknologiska förutsättningar.

As a result of the Covid-19 pandemic, society was facing major changes. To slow down the spread of infection, restrictions were introduced that forced people to work and study digitally from home. This essay examines the mental state of lecturers and students, and whether they have a positive or negative attitude toward distance education. The purpose is to create an in-depth understanding of the effects of distance education on individuals’ interactions, which have arisen as a result of the pandemic. The research questions the study is based on are about what the existing research says about what effects distance education has on people’s social interactions and the quality of education. The study is based on a systematic literature review where the results are based on previous research. A total of 22 scientific articles were selected that were considered relevant based on the purpose of the study. The empiric is presented through four different perspectives in a results section which is then analyzed with the help of concepts from George Herbert Mead and Georg Simmel. The essay shows that there are divided opinions about how distance education works as a teaching method. Some believe that distance learning gives more freedom, and facilities and is more comfortable. While others think it is lonely and feel isolated from society. The results of the study indicate that how individuals choose to accept and adapt to the new society, determines what effects it has on the new teaching method. It is all about a new way of shaping identity. / Till följd av pandemin Covid-19 ställdes samhället inför stora förändringar. För att bromsa smittspridningen infördes restriktioner som tvingar människor till att arbeta och studera på distans. Denna uppsats undersöker lektorers och studenters mående, samt om de har en positiv eller negativ inställning till distansundervisning. Syftet med studien är att skapa en fördjupad förståelse för vilka effekter distansundervisningen har för individers interaktioner, som uppkommit till följd av pandemin. Forskningsfrågorna studien utgår från handlar om vad den befintliga forskningen säger om vilka effekter distansundervisningen har för människors sociala interaktioner samt för utbildningskvalitén. Studien utgår från en systematisk litteraturstudie där resultatet grundar sig i tidigare forskning. Totalt valdes 22 vetenskapliga artiklar efter utvalda teman. Empirin presenteras genom fyra olika perspektiv i ett resultatavsnitt som därefter analyseras med hjälp av begrepp från George Herbert Mead och Georg Simmel. Uppsatsen visar att det finns delade åsikter om hur distansundervisning fungerar som undervisningsmetod. En del anser att distansundervisning ger mer frihet och är mer bekvämt. Medan andra känner sig ensamma och isolerade från samhället. Studiens resultat indikerar på att hur individer väljer att acceptera och anpassa sig till det nya samhället, avgör vilka effekter det får på den nya undervisningsmetoden. Allt handlar om ett nytt sätt att forma identitet.

Digitaliseringen har haft en stark inverkan på banksektorn de senaste decennierna. Med hjälp av den digitala tekniken kan bankkunder numera utföra ett flertal bankärenden på egen hand utan att behöva besöka ett bankkontor, vilket resulterat i en minskad interaktion mellan bankmedarbetare och kunder. Till följd av den ökande digitaliseringstrenden har studien därmed undersökt hur det digitaliserade kundmötet påverkat bankmedarbetares arbetstillfredsställelse. En kvalitativ forskningsmetod har använts för föreliggande studie där intervjuer genomfördes med åtta bankmedarbetare inom utvald bank. Studien kom fram till att de åtta intervjuade bankmedarbetarnas upplevda arbetstillfredsställelse har både ökat och minskat till följd av det digitaliserade kundmötet. Arbetstillfredsställelsen ökar vid hantering av mer komplicerade bankärenden samt bekräftelse och feedback som de får av omgivningen. Tillfredsställelsen i arbetet minskar hos bankmedarbetarna när digitaliseringen påverkar skapandet av kundrelationer samt vid svårigheter att hantera digital teknik. Studien visar även att kundernas tillfredsställelse i mötet har en stor påverkan på bankmedarbetarnas tillfredsställelse i arbete. / Digitalization has had a strong impact on the banking sector in the recent decades. With the help of digital technology, bank customers can now handle several banking errands on their own, without visiting a bank office. This, in turn, has led to less interaction between bank employees and customers. Following the increasing digitalization, thisstudy examines how the digitalized customer meetings have affected bank employees’ job satisfaction. A qualitative research method has been used, drawing on interviews with eight bank employees, working in a selected bank. The study concludes that the perceived job satisfaction of the eight interviewed bank employees has both increased and decreased due to the digitalized customer meeting. Job satisfaction increases when handling more complicated banking errands and also because of the confirmation and feedback they receive. Job satisfaction decreases when digitalization affects the employee- customer relationships and in case of difficulties in managing digital technology. The study also shows that customers’ satisfaction has a major impact on bank employees’ satisfaction at work.

Arbetsmiljö och arbetsförhållanden utgör centrala bestämningsfaktorer för individers hälsa och välbefinnande, både inom arbetslivet och utanför. Medarbetarnas hälsa, välbefinnande och arbetsprestation påverkas vidare av såväl kontextuella faktorer och arbetsförhållanden som av ledarskapet ledarskapsstil. Covid-19 pandemin som yttre påverkansfaktor har påskyndat den digitala samhällsutvecklingen vilket lett till förändrade arbetsstrukturer och arbetsvillkor, som medfört ökade möjligheter till ett flexibelt arbetsliv för individen men även ökade arbetsrelaterade krav och arbetsmiljörisker. En studie som belyser hur strukturer och förhållanden för ledarskap på arbetsplatser har påverkats och förändrats kan därav ses som relevant ur ett folkhälsovetenskapligt perspektiv. Syfte med denna studie var att undersöka hur chefer upplever att Covid-19 pandemin inverkar på deras verksamheters arbetsmiljö.  Studien empiriska data samlades in genom sex kvalitativa semistrukturerade intervjuer med chefer vars verksamhet till följd av Covid-19 pandemin ställt om till arbete på distans. Studiens informanter rekryterades genom ett målstyrt bekvämlighetsurval. Data transkriberades ordagrant, analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys och svaren kategoriserades i 5 underkategorier och två huvudkategorier. Resultatet påvisar att Covid-19 pandemin kan ha haft en påskyndande effekt på arbetslivets digitala utveckling vilket lett till en ökad användning av IT- baserade digitala verktyg. Vidare tydliggörs att Covid-19 pandemin inverkan på verksamheters arbetsstrukturer och arbetsmiljö vilket påverkat såväl chefernas som medarbetarnas förutsättningar för hälsa och välbefinnande. Tydlig och regelbunden kommunikation chefer och medarbetare emellan samt ökad delaktighet i beslutandeprocesser kan av studiens resultat härledas till friskfaktorer som reducerar det digitala distansarbetets uppkomna risker. / Working environment and working conditions are found among the layers in the rainbow with the determinants of health. Work-related factors have been shown to be central influencing factors on individuals' health and well-being, both within working life and beyond. Employees' health, well-being and work performance are further affected by contextual factors and working conditions as well as by leadership style. Covid-19 pandemic as an external influencing factor has accelerated the digital development of society, bringing changed work structures and working conditions, which has increased opportunities for a flexible working life for the individual but also increased work-related demands and work environment risks. A study that sheds light on how structures and conditions for leadership in workplaces have been affected and changed can therefore be seen as relevant from a public health science perspective. The purpose of this study was to investigate how managers feel that the Covid-19 pandemic affects the working environment of their operations. The empirical data study was collected through six qualitative semi-structured interviews with managers whose activities because of the Covid-19 pandemic shifted to remote work. The study's informants were recruited through a goal-oriented convenience sample. Data were transcribed verbatim, analyzed by a qualitative content analysis and the responses were categorized into 5 subcategories and two main categories. The results show that the Covid-19 pandemic may have an accelerating effect on the digital development of working life, which led to an increased use of IT-based digital tools. It is further clarified that the Covid-19 pandemic has an impact on companies' work structures and work environment, which has affected both managers' and employees' conditions for health and well-being. Clear and regular communication between managers and employees as well as increased participation in decision-making processes can be derived from the results of the study to health factors that reduce the risks of distance working.

This qualitative study focuses on digitalisation in the social-work field within an ethical context. As a result of society's digital development and after the covid-19 pandemic paralyzed the world, today many meetings between professionals and clients take place through digital services. The purpose of this study is mainly to examine the role of digital meetings in the social-worker-client relationship. Through interviews with professionals working with digital tools in the field of social work, this study has been able to show both the opportunities and the challenges of digitalisation for the relationship between social worker and client.

INLEDNING Vårdplaneringar kräver ett entydigt och nyanserat språk för att identifiera patienternas förmåga och insatsbehov gällande aktiviteter i det dagliga livet (ADL). Studiens utgångspunkt är KASAM, människans behov av sammanhang, begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i sitt dagliga liv. SYFTE Att belysa och validera ADL-terminologin inom sjukvård och rehabilitering. METOD Uppsatsen är en kvalitativ och kvantitativ studie med en deduktiv ansats. ADL-verktyget Rainbow användes som mall. Materialet har insamlats genom enkäter och fokusgruppsintervjuer. Biståndshandläggare och arbetsterapeuter har intervjuats. Studien beskriver även hur en grupp seniorer, utan relation till eller erfarenhet av vård eller vårdplanering, tolkade terminologin och synonymerna. Intervjuerna behandlade följande teman: ADL-terminologi, synonymer, uppfattningar samt kategorisering utifrån en hierarkisk ordning. RESULTAT Nuvarande terminologi och tillvägagångssätt kan innebära att patienterna och deras anhöriga upplever otrygghet angående teamets planerade insatser. Studiens resultat visar att sjukvårdens team och patienter kan dela och använda ett gemensamt språk. SLUTSATS Språket är nyckeln till att förstå sammanhang. KASAM som ledstjärna i språket skapar en värdegrund för vad som har överenskommits och kvalitetssäkrar patienternas vård- och rehabiliteringsinsatser. / INTRODUCTION Healthcare planning require an unambiguous and varied language to identify patient´s ability and effort needs regarding activities of daily living (ADL). The study's starting point is KASAM, the human need for coherence, comprehensibility, manageability and meaningfulness in their daily lives. AIM To highlight and validate ADL terminology of medical care and rehabilitation. METHODOLOGY The thesis is a combined, descriptive study with a deductive approach. ADL Rainbow tool was used as a template. The material was collected through questionnaires and focus group interviews. Care managers and occupational therapists were interviewed. The study also describes how a group of seniors, without relation to or experience of care or care planning, interpreted the terminology and synonyms. The interviews covered the following themes: ADL terminology, synonyms, views and categorization based on a hierarchical order. RESULTS Current terminology and approach could mean that the patients and their relatives could feel insecure regarding the team's planned interventions. The study results show that the medical team and patients can share and use a common language. CONCLUSION Language is the key to understanding the context. KASAM as a guiding-star in language, creates a value base for what has been agreed and ensures quality assures patient´s care and rehabilitation efforts.