Studien utgår från tidigare forskning om att ett socialt lärande gynnar elevers läs- och skrivinlärning och att en digitaliserad läs- och skrivundervisning kan gynna ett socialt lärande. Samtidigt kan de digitala verktygen ta fokus från elevers lärande. Dessutom kan arbete i olika gruppkonstellationer leda till att inte alla elever gynnas. Syftet med föreliggande studie är att studera det sociala samspel som uppstår i en digitaliserad läs- och skrivundervisning genom att undersöka den kommunikation som uppstår när elever använder digitala verktyg. Eleverna har i denna studie använt sig av en iPad, i par. Studien har inspirerats av etnografin och har genom videoobservationer dokumenterat tio par, från klass ett och två, under två veckor. Resultatet visar att eleverna kommunicerar både verbalt och icke- verbalt. Gemensamt för både den verbala och icke-verbala kommunikationen är att eleverna till största del interagerar med varandra och iPaden samt att kommunikationen innefattar olika former av samlärande. iPaden utgör en gemensam plattform som tillåter båda eleverna att interagera med varandra och texten samtidigt. Dock visar det sig även att en stor del av kommunikationen handlar om teknikens funktion och andra företeelser som gör att uppgiften i sig blir lidande. Dessutom framkommer det att den icke-verbala kommunikationen kan påverka samspelet mellan eleverna negativt, vilket leder till att en av eleverna hamnar utanför lärsituationen. Konklusionen är att lärsituationen, där eleverna arbetar i par med ett digitalt verktyg, inte alltid gynnar alla elever. Med detta i åtanke är det av stor vikt att verksamma lärare ser till att alla elever är delaktiga i pararbetet och drar nytta av arbetssättet. Vidare forskning kan undersöka vilka roller elever tar i en digitaliserad undervisning och hur dessa roller påverkar deras inlärning.

Uppsatsens syfte är att genom kvalitativa intervjuer, som ställs i ett jämförande perspektiv, för att svara på frågeställningen: Uppsatsen kommer att utgå från teorier som är applicerbara inom journalistyrket inom en organisation. Teorier kommer vara nyhetsvärdering, vad är det som gör en nyhet till en nyhet. Organisationer drivs framåt utav olika mål, ekonomiska och publicistiska. Hur arbetar dessa mål ihop med vad publiken vill få ut av en nyhetsorganisation, då publiken har helt nya möjligheter att bidra genom medborgarjournalistik och deltagarjournalistik. Ska man se medieanvändare som en extra tillgång, eller är det ett hot för nyhetsorganisationen, om det stämmer vad medborgarjournalistiken säger att vem som helt kan vara journalist? Det presenteras resultat från åtta stycken kvalitativa intervjuer med journalister på lokaltidningar i Sverige. Journalisterna får ge deras bild av hur de upplever yrkesrollen och dess förändringar. Vilken syn har de på medborgarjournalister och om det känner att det utgör något hot för journalistrollen. Efter guidning genom central forskning och metod kommer slutsatsen att journalistrollen inte är ett överflödigt yrke, arbetet som journalister producerar och att det finns vikt i vilken källa nyheterna kommer ifrån. / This essay is based on central theories within journalism in an organization. Highlighted theories will we news evaluation, what issues makes it into news. Organization is driven by different goals, the economic goal and the publicist goals. How does the organization work with these goals joined with what the audience want from the organization when the audience has new possibilities to contribute through citizen’s journalism and participatory journalism? Is it possible to se the media user as a threat to or an extra asses for the news organisation when, according to citizen journalism anyone can call them self a journalism without any specific education. The result will be presented from eight qualitative interviews with journalist on local newspapers in Sweden. This is to present how the journalist perceives the changes in journalism as a profession. How do they see the citizen journalists, as an extra recourse or a threat? After guidance through central research and preformed Interviews the essay comes to the conclusion that the role as a journalism in not an excessive role. The work that a journalist produces is important and it is necessary which source the news comes from.

En viktig uppgift inom utbildningsvetenskaplig forskning är att bidra till en kritisk diskussion av skolsystemets processer och dess grundläggande pedagogiska begrepp. Avhandlingens syfte är att i denna diskussion fokusera lärandebegreppet och med bildningstanken som utgångspunkt bilda kunskap om hur vi kan förstå tolkningens och dialogens betydelse för lärandebegreppet. Undersökningen är teoretisk och grundas i hermeneutisk filosofi med ambitionen att analysera ett lärande för genuin kunskap, vilket innebär kunskap för förståelse och klokskap, som är förkroppsligad och därmed en del i ens person. Kunskap kan med andra ord inte enbart betraktas som att veta något, utan det handlar lika mycket om ett sätt att vara. I undersökningen benämns denna vetenskapsteoretiskt och filosofiskt begreppsläggning av såväl lärande som kunskap för lärandets hermeneutik. Problemområdet är institutionaliserade utbildningar. Kritiken riktas mot den ensidiga och rationalistiska fokuseringen på mål och resultat, vilket har medfört att kunskapens giltighet många gånger avgörs genom frågor om vad den tjänar till, om den är mätbar eller om den är systemeffektiv. Som kontrast till detta ställs hermeneutiska teorier om bildning, tolkning och dialog. Bland annat begreppsläggs lärande som en process med möjligheten till fritt sökande och en vilja att möta trögheten i det främmande. Bildningsbegreppet utgör därför en viktig utgångspunkt för att problematisera utbildningens rationalistiska fokus. Samtidigt går det inte att bortse från att utbildningssystemets grundläggande struktur bygger på att nå mål och en examen under en bestämd tid. Betyg ska sättas för att fungera som urvalsinstrument för att nå nya nivåer i utbildningssystemet. Av den anledningen klarar sig inte bildning utan utbildning och om bildningstanken ska få utrymme i skolans vardag måste detta börja med utgångspunkten att arbeta för en bildande utbildning.

Syftet med denna studie är att studera och beskriva hur elever som går i årskurs sex uppfattar och upplever hur det är att gå i en skola där man arbetar med digitala verktyg, det vill säga en digitaliserad skola. För att uppnå syftet gjordes semi-strukturerade intervjuer med nio elever som går i en digitaliserad skola. Sedan genomfördes en tematisk analys på deras utsagor. Resultatet delades in i tre huvudteman. I temat upplevda fördelar med digitaliseringen beskrivs aspekter rörande hur eleverna upplever sig arbeta effektivare med hjälp av digitala verktyg och att skolan blir roligare när digitala verktyg används. I temat upplevda nackdelar med digitaliseringen beskrivs det att eleverna upplever att tekniska problem påverkar deras skolgång negativt. I temat elevers upplevelser av lärare i den digitaliserade skolan beskrivs det att eleverna upplever sig mer tekniskt kompetenta än sina lärare. Studiens slutsats är att eleverna upplever att digitaliseringen av skolan och användandet av digitala verktyg i skolan påverkat deras skolgång både negativt och positivt. Gällande elevers upplevelser av lärares kompetens och lärares åsikter rörande den digitaliserade skolan är studiens slutsats att eleverna upplever lärarnas bristande kompetens problematisk och att ålder är en viktig variabel för hur lärare ser på den digitaliserade skolan och hur digitalt kompetenta de är.

Syftet med den här kvalitativa studien är att undersöka hur lärare förstår och uppleverden digitaliserade skrivundervisningen i årskurs 4–6. Studien lutar sig mot det sociokulturella perspektivet som visar att användandet av medierande verktyg till-sammans med stöttning behövs för att förstå och tolka den värld vi lever i. Vi har genom semistrukturerade intervjuer med fem lärare i årskurs 4–6 samlat in empiri omhur lärare uppfattar den digitaliserade skrivundervisningen. Resultatet visar hurförutsättningarna för elevernas skrivande ändrades när den digitaliseradeskrivundervisningen gav lärarna goda möjligheter att möta elevernas lärande på nya sätt. Lärarna beskrev att de kunde ge effektivare stöttning till eleverna och individ-anpassa stöttningen till dem. Digitaliserad skrivundervisning gjorde det även möjligt för eleverna att få inflytande över undervisningen och öva för att klara de nationellaproven. Lärarna beskrev att den digitaliserade undervisningen med elevdatorer ocksåkunde leda till distraktioner.

Title: Internet of Things in real estate companies owned by the municipality: A study on how IoT can be used to meet future climate goals Subject: Bachelor's thesis in business administration 15 credits Authors: Hampus Heikkinen and Victor Ifver Kävrestad Keywords: Internet of Things (IoT), Digitized property management, Real estate companies owned by the municipality, Energy consumption, Agenda 2030 Problem statements: What does the usage of Internet of Things look like today and does management control systems have any impact on its use? Will the Internet of Things be accepted and used in the future by real estate companies owned by the municipality?What opportunities are there to use IoT within the companies to achieve the climate goals that must be met by 2030? Purpose: Describe and analyze how municipal real estate companies use Internet of Things in their property management with a focus on the work to improve the energy efficiency. The thesis also wants to find out if companies will use the Internet of Things in the future. Method: We have used the qualitative method in this essay. Four interviews have been conducted through Zoom with people who work at municipal owned real estate companies to gather information on management and business development. Conclusion: Digitization in the real estate industry is far from fully developed which is the reason that the respondents in this study show a relatively low degree of digitization. Management control on the other hand does not hinder these companies but promotes the respondents ability to adapt to digitalization. The study also indicates that the Internet of Things will be accepted in the future. Finally, the study concludes that IoT sensors can be used to reduce energy consumption which will help companies to achieve the climate goals for 2030.

Syfte: att kartlägga barnmorskors stödjande roll för den gravida kvinnan på barnmorskemottagning under covid-19 pandemin. Metod: kvantitativ tvärsnittsstudie. Data samlades in via webbenkäter och analyserades med deskriptiv statistik.   Resultat: Sextiofyra enkäter besvarades. Under covid-19 har tillräckligt med tid och information funnits för att stödja gravida kvinnor. Kollegialt och chefsstöd var viktigt för att erbjuda gravida kvinnor stöd. Samma kvalitet hölls på vården trots att vissa barnmorskebesök var digitala. Föräldrastöd i grupp kunde inte genomföras, alternativt genomfördes digitalt. Ogynnsamma förhållanden för kvinnor har varit svårare att uppmärksamma vid digital vård. Gravida kvinnor hade endast i undantagsfall möjlighet till en stödjande person närvarande på barnmorskemottagning, vilket ökade den stödjande rollen för barnmorskorna. Gravida kvinnor upplevde oro, men uppskattade besöken på barnmorskemottagning även under covid-19 pandemin. Barnmorskorna var oroliga att inte tillgodose gravida kvinnors behov av stöd.  Slutsatser: barnmorskornas stödjande roll påverkades av covid-19 pandemin. Huruvida digital vård underlättar för gravida kvinnor rådde delade meningar om. Kvinnor i utsatta situationer uppmärksammades inte i samma utsträckning. Adekvat vård och stöd för gravida kvinnor var en utmaning att tillgodose, men ombesörjts av barnmorskorna. Trygghet hade funnits i den stödjande rollen och barnmorskorna var överlag nöjda med arbetsinsatserna under covid-19 pandemin. / Aim: to survey the supportive role of midwives for the pregnant woman in antenatal care during the covid-19 pandemic. Method: quantitative cross-sectional study. Data were collected through a web-based survey and analyzed with descriptive statistics. Result: sixtyfour questionnaires were answered. There has been a sufficient amount of time and information to support pregnant women. Collegial and managerial support were important to support women. Some midwife visits had been replaced with digital care. Parental support in groups was not implemented during covid-19, alternatively implemented digitally. Adverse conditions for women have been more difficult to observe in digital care. Pregnant women could bring one person to the midwife's clinic in exceptional cases, which led to an increased supporting role for the midwives. Pregnant women expressed worry, but still appreciated visits to the midwife clinic during the covid-19 pandemic. The midwives were worried about not meeting the needs of support for pregnant women. Conclusions: the supportive role of midwives has been affected by covid-19. There are divided opinions about whether digital care facilitates maternal care for pregnant women. The midwives states that adequate care has been provided for the pregnant women. Midwives experienced confidence in the supportive role.

No description available.

Saab AB, i sin utveckling av Gripen E, utvärderar och testar produkter som ska in i cockpiten i en flygsimulator. Denna utvärdering har exempelvis skett med mätning av mental arbets­belastning. Detta har tidigare mätts genom att exempelvis fråga operatören om dennes upplevelse av sin mentala arbetsbelastning. Detta har lett till hög arbetsbörda för testledare och ett behov av att digitalisera mätningen. Syftet med denna studie har varit att utvärdera ett nytt digitaliserat verktyg, VoiceLog, för att se om det finns möjlighet att byta ut tidigare metod för mätning. Ett experiment genomfördes där deltagarna fick genomföra en och samma uppgift under tre olika förut­sättningar: mätning med VoiceLog, mätning med muntlig dialog­baserad metod och en förutsättning helt utan dynamisk mätning. Totalt deltog nio personer i studien. Resultatet visar att VoiceLog inte påverkar arbets­belastning eller prestation. VoiceLog mäter även samma sak som den tidigare metoden men går inte att använda för en generell skattning över en längre period. Deltagarna angav även att uppgifterna som utfördes under tiden för mätning med VoiceLog som enklare än uppgifterna de genomförde under tiden för mätning med den redan etablerade metoden

Today companies in all industries use digital technology in their business strategy. In Sweden private actors have put digital health-care services on the market and the increased use of them has forced the digitalization of the Swedish health-care system. Studies have shown that usages of digital health-care services offered by the county council has been tenfolded during Covid-19. The majority are from Stockholm, Gothenburg and Malmo. A natural effect of digitalization is that competing companies start to imitate each other and begin to have similar properties. In Stockholm the inhabitants are used to a certain lifestyle and having many options of services to choose from, quick delivery and access. For many people where you live is a choice, you can stay or move away from the fast-paced environment. A small city can look entirely different when it comes to people’s expectations or desires. As a company owner, you can also choose. The digitalization gives you many possibilities, it shouldn’t be complicated nor expensive to implement a digital business strategy.