I den här uppsatsen diskuterar jag, med utgångspunkt i Simon Blackburns kvasirealistiska metaetik, den moraliska motivationen. Jag redogör alltså dels för kvasirealis-men som helhetlig teori, dels för den aktuella motivationsteoretiska argumentationen. De centrala frågeställningarana rör i detta fall det sätt varpå våra värderingar motiverar oss att handla. Har de över huvud taget någon normativ kraft, eller består de enbart i kognitiva till-stånd? Utifrån dessa grundvalar bedömer jag sedan å ena sidan hur Blackburns teori funge-rar på det metaetiska planet, och å den andra för hur den svarar mot våra intuitioner om mo-ralföreställningarnas betydelse för vår handlingskraft. På det hela taget är jag emellertid ne-gativt inställd till teorins praktiska användbarhet. / This paper concerns on the one hand Simon Blackburn’s enterprise of quasi-realism, and on the other the problem of moral motivation. The main question in this second case treats the way whereupon our moral propositions motivate us to act. Do they own any normative force at all, or are they only to be seen as cognitive states? From the starting point of this discussion, I have investigated how the quasi-realist theory could work on the meta-ethical level. I have also tried to decide whether or not it corresponds to our intuitions about the real meaning of our moral judgements. The conclusive position of mine is that the fundamental problems of the theory eliminate its practical applicability.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:liu-8301 |
| Date | January 2006 |
| Creators | Johansson, Magnus |
| Publisher | Linköpings universitet, Avdelning för filosofi |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds