Studiens syfte är att beskriva och analysera två kommuners arbete med och resultat av ett kollegialt lärande baserat på “Studiepaket NPF”, ett utbildningspaket som tillhandahålls av Specialpedagogiska skolmyndigheten. Målet för studien var att undersöka och beskriva deltagarnas erfarenheter och upplevelser av arbetet med utbildningspaketet, främjande och försvårande faktorer som påverkade processen, i vilken grad deltagarna börjat implementerat förvärvade kunskaper i arbetet i klassrummet och huruvida de uppfattar att detta har börjat påverka elevernas resultat. I analysen tolkas resultaten i relation till sociokulturellt perspektiv och ramfaktorteori. Metoden som användes var digitala enkäter. För insamling av information rörande organisation och struktur av kompetensutvecklingsarbetet, studiepaket NPF samt kommunernas förutsättningar för kollegialt lärande genomfördes dokumentstudier samt informella samtal med handledare.Studiens resultat visar att en majoritet av informanterna upplevde det kollegiala lärandet som framgångsrikt, både vad gäller ökat samarbete inom och mellan arbetslag och förbättrade kunskaper om hur lärmiljön kan utvecklas för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Informanterna uttrycker också att de börjat använda förvärvade kunskaper i mötet med eleverna och att resultat blivit synliga i form av förbättrade förutsättningar för interaktion och en lugnare lärmiljö i klassrummen samt mer strukturerade och explicita undervisningsstrategier. Studien indikerar, i linje med forskning, att inkludering av tid för organiserat kollegialt lärande inom ramen för den ordinarie arbetstiden, som dessa båda kommuner har, är en god investering för skolutveckling. Det blir också synligt att medveten gruppindelning som blandar deltagare från olika stadier och arbetslag kan fördjupa och förstärka den kollegiala lärprocessen. Studien belyser även att uppföljning och utvärdering med fördel bör vara inbyggda löpande i processen för att synliggöra eventuella resultatförbättringar kopplade till genomförda förändringar samt huruvida processen behöver förändras i relation till lokala förutsättningar. Fortsatta studier skulle kunna fokusera på observationer i klassrummet parallellt med standardiserade mätningar för att tydligare synliggöra och säkerställa förbättringar av elevers resultat.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-179475 |
| Date | January 2020 |
| Creators | Sandström, Eva-Lotta |
| Publisher | Umeå universitet, Pedagogiska institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds