Syftet med den föreliggande studien är att bidra med kunskap om pedagogers erfarenheter och uppfattningar om barn som inte leker samt om olika syn på barns utmaningar ger olika handlingsberedskap. Studien bygger på en kvalitativ metod där tio pedagoger intervjuades i fokusgrupper på två olika förskolor. I dessa intervjuer ingick både förskollärare och barnskötare. Dessa intervjuer skedde vid två olika tillfällen. Den intervjuteknik som användes för att samla in empirin var semistrukturerad intervjuer. De teoretiska utgångspunkterna denna studie utgår ifrån är det kompensatoriska perspektivet och det kritiska perspektivet, dessa perspektiv användes i analysen. Den tidigare forskning som användes i denna studie har visat på att det finns olika anledningar till att barn inte leker. Det kan exempelvis vara otrygghet eller brist i den sociala kompetensen. Studiens resultat visade att pedagogerna är väl medvetna om lekens betydelse och vikten av att pedagoger hjälper barn som inte leker till att bli lekande barn. I resultatet framkom det att pedagogerna utgick övervägande från det kompensatoriska perspektivet kontra det kritiska perspektivet som lyste igenom vid vissa tillfällen när de hjälpte och stöttade barnen, vilket skedde på olika sätt genom att de intog olika roller såsom att introducera leken eller att visa hur en lek går till. / <p>Betyg i Ladok 230619.</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:miun-48610 |
| Date | January 2023 |
| Creators | Nilsson, Anna, Nilsson, Clara |
| Publisher | Mittuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds