The research examines pedagogical approaches to work on interpreting expressions in a developed educational organisation. The essay contains two analyses: A re-analysis of a previous study (study 1) where two art educators in a museum art program were interviewed and a new empirical study with two art educators from Levande Verkstad (study 2). In study 1 it became apparent that conversations about images are not an isolated activity that take place at a specific instance in the art-process. Five different teaching moments for interpreting expressions were identified. These teaching moments, together with the didactic basic questions of why and how, created the analys-model used in the study. Previous studies shows a gap in knowledge on aesthetic learning processes when it comes to interpreting expression. Research shows that both teachers and students find activities of interpreting expression difficult. The theory section shows links between experience, reflection and learning by linking theories from Dewey and Dreyfus and Dreyfus. Theories concerning multiliteracy, text interpretation and literacy learning are tested against the activity interpreting expression in order to clarify the research question. The interviews show that the educators have well-thought-out and locally known methods and a local meta-language for teaching the ability to interpret expression. The educators use expression as a didactic tool by among other things treat artifacts as narrative and by avoiding describing artifacts in the terms "fine" or "ugly". For the educators in the study, the expression also becomes a didactic goal since the purpose of the teaching design is to find a personal expression of ones own / Studien undersöker pedagogers förhållningssätt kring arbete med att tolka uttryck i en kvalificerad pedagogisk verksamhet. Uppsatsen innehåller två analyser: En re-analys av en tidigare opublicerad studie (studie 1) där två konstpedagoger i en bildpedagogisk museiverksamhet intervjuades samt en ny empirisk undersökning där två bildpedagoger från Levande Verkstad intervjuades (studie 2). I studie 1 framkom att samtal om bilder inte är en isolerad aktivitet som sker vid ett avgränsat tillfälle i skaparprocessen. Fem olika undervisningsmoment för att tolka uttryck kunde identifieras. Dessa undervisningsmoment, tillsammans med de didaktiska grundfrågorna varför och hur, skapade den analysmodell som används i studien. Tidigare forskning visar på ett glapp i forskning kring estetiska lärprocesser när det gäller tolka uttryck. Den forskning som finns visar att både lärare och elever tycker att tolka uttryck är svårt. Teoriavsnittet visar på samband mellan erfarenhet, reflektion och lärande genom att knyta samman teorier från Dewey samt Dreyfus och Dreyfus. Teorier kring multiliteracy, texttolkning och läsinlärning provas mot aktiviteten ”tolka uttryck” i syfte att klargöra forskningsfrågan. Intervjuerna i empirin visar att pedagogerna har genomtänkta och lokalt kända metoder och ett lokalt metaspråk för att arbeta med att utveckla förmågan att tolka uttryck. Pedagogerna använder uttrycket som didaktiskt verktyg bland annat genom att se artefakter som berättande och genom att undvika att beskriva artefakter i termerna ”fint” eller ”fult”. För pedagogerna i studien blir uttrycket också ett didaktiskt mål då syftet med undervisningsdesignen är att hitta ett eget personligt uttryck.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-387902 |
| Date | January 2019 |
| Creators | Jagell, Elisabet |
| Publisher | Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Examensarbete vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier |
Page generated in 0.0477 seconds