Inclusion as a phenomenon and its significance has long been discussed in contexts concerning the school system. To this day there is no mentioning of the word inclusion in the Swedish school governing documents despite the ambition of inclusion that exists and is being emphasized in a big part of the research and in international declarations. The purpose of this essay is to create knowledge about whether students experiences can increase our understanding of what inclusion can mean. The purpose of the study was realized through an analysis of students classroom experiences in the ordinary education in relation to ideas about inclusion and through highlighting these experiences in the light of current research and policy. The study is qualitative and was carried out in one classroom at the lower secondary level. The methods used for data collection was both semi-structured interviews with the students and observations in their classrooms. The methods used for analysis was a thematic narrative analysis and a functional idea analysis. Central for this study was youths agency, namely the point of departure that they are social actors with their own opinions and that these are important to highlight through what is called students perspective on aspects of inclusion. Theories about the functions of education have also played an overall role in this essay. The participating students shared their experiences and feelings about their situations in the class and also shared how they wanted the classroom to look like. The results showed how what the students expressed as desirable in relation to the aspects of inclusion sometimes nuanced and also proved to be different from what is assumed in a normative concept of inclusion. What was noticed, among other things, was how the students valued community in small groups rather than community in the class as a whole. Based on the results the conclusion is drawn that there is reason to believe that students perspective on aspects of inclusions differs from adults as these are expressed in normative assumptions about inclusion. Future research of this phenomenon is encouraged in order to develop theories of inclusion. / Inkludering som fenomen och dess betydelse har länge diskuterats i sammanhang som rör skolväsendet. Än idag nämns dock inte inkludering i den svenska skolans styrdokument trots den ambition om inkludering som finns och skrivs fram i en stor del av forskningen och internationella deklarationer. Syftet med detta examensarbete är att skapa kunskap om huruvida elevers erfarenheter kan öka vår förståelse av vad inkludering kan innebära. Studiens syfte realiserades genom en analys av elevers klassrumserfarenheter i den ordinarie undervisningen i relation till idéer om inkludering samt genom att belysa dessa upplevelser i ljuset av aktuell forskning och policy. Studien är kvalitativ och genomfördes i en högstadieklass. Datainsamlingen bestod av bådesemi-strukturerade intervjuer med högstadieeleverna och observationer i deras klassrum. Analysmetoderna som användes var tematisk narrativ analys och funktionell idéanalys. Centralt för detta arbete var ungas agens, det vill säga antagandet att de är sociala aktörer med egna åsikter samt att dessa är av vikt att lyfta fram genom vad som benämns som elevers perspektivpå aspekter av inkludering. Teorier kring utbildningens funktioner har även haft en övergripande roll i arbetet. De medverkande eleverna berättade om upplevelser och känslor kring sina situationer i klassen, samt berättade om hur de önskade att klassrumsklimatet skulle se ut. Resultaten visade hur det som eleverna uttryckte som önskansvärt i relation till inkluderingens aspekter ibland nyanserade men också visade sig vara annat än vad man utgår från i ett normativt inkluderingsbegrepp. Vad som uppmärksammades var bland annat hur eleverna värderade gemenskap i mindre grupper snarare än gemenskap i klassen som helhet. Utifrån resultaten dras slutsatsen att det finns anledning att anta att elevers perspektiv på aspekter av inkludering skiljer sig från vuxnas perspektiv som detta tar sig uttryck i inkluderingsforskningen. Fortsatt undersökning av elevers perspektiv förespråkas i syfte att utveckla teorier om inkludering.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-467858 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Jansson, Josefin |
| Publisher | Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Examensarbete vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier |
Page generated in 0.0022 seconds