Syftet är att undersöka konstruktioner kring avlönat hushållsarbete i 10 debattartiklar i Aftonbladet och Dagens Nyheter samt på företagshemsidorna Hemfrid och HomeMaid i förhållande till arbete, kön och etnicitet. Vidare undersöks hur jämställdhet och jämlikhet kan förstås. Materialurvalet är gjort med förhoppningen att visa en ideologisk och praktisk sida. Inledningsvis ges historisk bakgrund och sedan behandlas nutid och hur upptakten till det politiska beslutet angående Rut-avdraget sett ut. Två teoretiska utgångspunkter utifrån genusvetenskaplig och intersektionell kontext ges och sedan förklaras begreppen arbete, kön, etnicitet, jämställdhet och jämlikhet. Metoden är en kvalitativ textanalys med inspiration av diskursanalys. Här ligger fokus på språk och hur det skapar mening. Debattartiklarna talar om arbetet som både positivt och negativt utifrån arbetsmöjligheter och relationer mellan köpare och utförare. Så kallat manligt och kvinnligt arbete jämförs och en statusskillnad diskuteras. Etnicitet beskrivs utifrån jämförelsen av utföraren som invandrad kvinna och köparen som den vanliga människan, vilket kan ses skapa ”vi” och ”dem”. Jämställdhet och jämlikhet kopplas till lönearbete och makten att påverka sitt arbete. På hemsidorna ligger fokus på en servicebeskrivning och arbetet blir en kvinnlig domän där kvinnor återfinns i olika positioner, vilket kan sägas både återskapa och förnya synen på hushållsarbetet. Vidare är fokus på familjen med vit hudfärg, vilket kan ses vara företagens syn på hur potentiella köparna ser ut. Den invandrade kvinnan skildras utifrån en framgångsbeskrivning vilket skiljer sig från en så kallad eländesbeskrivning. Här ges sken av en jämställd och jämlik domän där ansvaret framförallt ligger på en kvinnans axlar. / The purpose of this paper is to examine the discussion about paid domestic labor in 10 debate articles from Aftonbladet and Dagens Nyheter and the companies Hemfrid and HomeMaids websites in relation to labor, gender and ethnicity. Furthermore it examines how gender equality and equality can be understood. The thesis intends to demonstrate an ideological and a practical side. A historical background and contemporary perspectives are given. Then theoretical aspects on gender and intersectionality are presented, and definitions on labor, gender, ethnicity, gender equality and equality are introduced. The method is a qualitative text analysis inspired by discourse analysis with focus on how language creates meaning. The result of the thesis shows how the debate articles discuss the paid domestic work as both positive and negative based on work opportunities and relationships between buyers and providers; in addition so-called male and female work is compared. Ethnicity is described based on the comparison of the performer as an immigrant woman and the buyer as a common person. Gender equality and equality are connected to paid work. On the websites the work is described as a feminized service where women are customers, workers and entrepreneurs, which can both restore and renew the perception of domestic work. Moreover, white families can be seen as the description of potential buyers. The immigrant woman is described as successful, which is different from so called negative descriptions. The companies describe a gender equal and equal domain where the responsibility lies on a woman's shoulders.
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-23403 |
Date | January 2015 |
Creators | Hallgren, Hanna |
Publisher | Malmö högskola, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Malmö högskola/Kultur och samhälle |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | Swedish |
Detected Language | English |
Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
Format | application/pdf |
Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0024 seconds