Vår studie undersöker tolkens betydelse i kommunikationen mellan handledare på HVB och ensamkommande flyktingbarn. Vi fokuserade främst på möjligheter och brister som finns i tolkning idag, men även för att kunna förbättra handledarnas arbetssätt med barnen. Vi har genomfört en kvalitativ studie där vi har intervjuat fyra tolkar och fyra handledare på HVB. För att analysera vårt resultat har vi använt oss av tre kommunikationsmodeller och Habermas teori om det kommunikativa handlandet. Modellerna har använts för att förklara specifika tolkningssituationer mellan barnen och handledare, och Habermas teori har vi använt för att förklara tolkningen utifrån samhället. I studien framkommer det att tolkningen ger goda möjligheter för att skapa en kommunikation mellan två individer. De största bristerna är att det saknas tolkar i vissa språk och att det blir fel i dialekter. Många av handledarna menar att tolkarnas kompetens är bristfällig och att tolkarna behöver vidareutbilda sig. Det framkommer även att många upplever att det är en fördel om tolken har kunskap om kultur och samhällen för att kunna överbrygga mellan barn och handledare. I tolkningen förekommer sällan känslomässiga samtal och att det är individuellt om barnet vill visa sina känslor vilket beror på vilket förtroende de har till tolk och handledare. Det finns mycket att förbättra inom tolkningen och det saknas riktlinjer kring hur man ska genomföra tolkning. / Our study investigates the interpreter´s significance in the communication between assistants at residential care homes and unaccompanied refugeechildren. We had our focus mainly on the possibilities and the deficiencies that are in interpreting today, but also to improve the assistants’ way of working with the children. We have implemented a qualitative study where we have interviewed four interpreters and four assistants at residential care homes. To analyze our results we have used three communication models and Habermas´ theory of communicative action. The models were used for explaining specific situations with interpreters between assistants and children, and we used Habermas´ theory to explain interpreting by society. The study reveals that interpreting gives good possibilities to create a communication between two individuals. The largest deficiencies are that there is a lack of interpreters in some languages and there occurs flaws in dialects. A lot of the assistants say that the competences of the interpreters are deficient and that the interpreters need more education. The study also reveals that many of the interviewed experiences that it is an advantage if the interpreter has knowledge about culture and communities to create a bridge between children and assistants. In interpreting, emotional conversations rarely presents and it is individual if the child wants to show its feelings and it depends on the trust they have to the interpreter and assistant. There are a lot of improvements needed and there is a lack of guidelines to how assistants should implement interpreting.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:lnu-27352 |
| Date | January 2013 |
| Creators | Salomonsson, Rebecca, Salahiy, Nargiza |
| Publisher | Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete (SA), Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete (SA) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0024 seconds