Sammanfattning Bakgrund: Antalet ensamkommande barn och ungdomar har ökat i Sverige och de flesta placeras på hem för vård eller boende (HVB-­hem). Inga riktlinjer för hur måltiderna ska organiseras vid HVB-­hem har hittats. Inspektionen för vård och omsorg skrev i en rapport att missnöje över maten på HVB-­hem förekommer bland ensamkommande barn och ungdomar. Syfte: Syftet var dels att undersöka hur måltider organiseras för ensamkommande barn och ungdomar på HVB-­‐hem i Sverige och dels utveckla den enkät som användes för framtida forskningsprojekt. Metod: En webbaserad enkät skickades ut till 101 slumpmässigt utvalda föreståndare vid HVB-­hem i Sverige, av vilka 55 svarade. En intervju med en föreståndare som fyllt i enkäten genomfördes också. Data från enkäten presenterades med deskriptiv statistik och intervjun analyserades genom att identifiera övergripande teman. Resultat: Måltider tillagades i de flesta fall på HVB-­hem, och i de fall där mat beställdes från extern leverantör var det vanligast att den kom från kommunal verksamhet eller catering. Personalen på HVB-­hemmen ansvarade för planering och tillagning av måltider. Det var vanligt att barn och ungdomar involverades i planering och tillagning och drygt hälften av föreståndare tyckte att det var viktigt att ge barn och ungdomar inflytande över måltidssituationen. De flesta föreståndarna tyckte att frågor som berör mat i stort sett fungerar bra, men några föreståndare angav att det inte fungerar bra. I intervjun identifierades två teman, komplexitet i enkäten samt tydlighet. Slutsats: Resultaten visade att föreståndare i stort sett tycker att organisationen av måltider fungerar bra på HVB-­hem, men det kunde förekomma problem med organisering av måltider. Mer forskning med större urval behövs för att undersöka om dessa resultat är representativa. / Abstract Background: An increase of unaccompanied children and adolescents has been seen in Sweden and most of them are placed in residential care homes (HVB-­homes). There are no guidelines on how the meals should be organized at the HVB-­homes. In a report from The Health and Social Care Inspectorate it was stated that complaints about food among the children and adolescents was common in HVB-­‐homes. Method: A web-­based questionnaire was sent to 101 randomly chosen HVB-­homes in Sweden of which 55 directors answered. An interview was also made with a director who had answered the questionnaire. Data from the questionnaire was presented with descriptive statistics and the interview was analyzed by identifying overall themes. Result: Meals were in most cases prepared at the HVB-­home, and if food came from an external company, it was most common to order from a municipality concern or from catering. The staff working at the home was responsible for planning and preparing the meals. It was also common that children and adolescents were involved in planning and preparing the food, and little over half of the directors thought it was important to involve them in the meal situation at the HVB-­home. Most of the directors thought that food related situations worked well, but some indicated that food related situations did not work well. Two themes were identified in the interview, the complexity and the clarity of the questionnaire. Conclusion: The results pointed out that organizing meals in general worked well at HVB-­homes, but problems related to the organization of meals could occur. Further research with larger sample is needed to examine if these results are representative.

Detta arbete syftar till att identifiera förbättringsmöjligheter gällande Uppsala Kommuns verksamhet runt Hem för Vård eller Boende (HVB) utifrån ett företagsekonomiskt perspektiv. Marknadsstrukturen och Uppsala Kommuns möjligheter att påverka aktörerna på marknaden har analyserats utifrån Caves Structure, Conduct, Performance paradigm och Håkansson et.al Aktörer – Resurser – Aktiviteter modell. Information samlades in genom intervjuer med både köp och säljsidan, Kommun och HVB. Resultatet av undersökningen visade på att ökad kommunikation och samordning mellan aktörerna skulle kunna leda till högre effektivitet på marknaden. Vidare visade resultatet även att rutiner runt behovsanalys kan förbättras vilket skulle leda till bättre anpassad vård.

No description available.

Sverige har sedan många år tillbaka varit ett mottagarland för ensamkommande barn som flyr sina hemländer på grund av olika omständigheter. Flera av de barn som idag kommer till Sverige har en försämrad psykisk hälsa och bär med sig svåra minnen av traumatiska händelser orsakade av krig, våld, uppbrott av nära anhöriga liksom flykten i sig. Personal som kommer i kontakt med dessa barn har således stora krav på sig och bör därför ha de kunskaper som behövs för att kunna ge barnen en trygg plats att återhämta sig på. Därav anses det vara relevant att göra en studie om bemötandets roll för barnens återhämtningsprocess. Syftet med studien är att öka förståelse för HVB personals upplevelser av bemötandets roll för ensamkommande barns återhämtning från traumatiska upplevelser. Detta utifrån vad i bemötandet som främjar respektive hindrar barnens återhämtningsprocess. Studien bygger på sex stycken halvstrukturerade intervjuer med personal som arbetar på två HVB boenden. Studiens teoretiska utgångspunkt samt begrepp är återhämtningsperspektivet och sociala relationer. Resultatet visar att samtliga informanter upplever att en god och ömsesidig relation och ett individanpassat bemötande, där respekt och lyhördhet innefattas, främjar ensamkommande barns återhämtning från traumatiska upplevelser. HVB boendenas miljö och struktur anses vara en central del som påverkar personalens bemötande både som främjande och hindrande faktor. Vidare visar resultatet att informanterna upplever att bristande språkkunskaper och bristande kompetens, liksom kulturskillnader är delar i bemötandet som hindrar barnens återhämtningsprocess.

No description available.

<p>I denna studie undersöks och tolkas ungdomar, behandlingspersonal, socialtjänst och Länsstyrelsen uppfattning om behandlingen på Arken HVB, samt hur ungdomarna upplever sin nuvarande situation. Information om socialtjänstens bedömning och Länsstyrelsens granskning har skett via skandinavisk sjukvårdsinformations kvalitetsindex och dokument från Länsstyrelsens tillsyn. I studien har tre ungdomar i åldrarna 20-21 år, som fullföljt behandling på Arken HVB intervjuats. Vidare har även behandlingspersonal intervjuats. Intervjuerna har varit kvalitativa och halvstrukturerade. Underlaget har analyserats med hjälp av psykodynamiskt, miljöterapeutiskt samt salutogent synsätt. Resultatet visar att respondenterna har liknande uppfattningar av behandlingen. Samtliga upplever en förändring under behandlingen, goda relationer och samtal med kontaktperson, dock ser ingen av ungdomarna något direkt samband mellan behandlingen och den inre förändringen. Samtliga ungdomar lever ett bättre liv idag än innan behandlingen.  Slutsatsen blir därmed att en förändring behöver komma från ungdomens inre för att de skall kunna tillgodogöra sig behandling. Dessutom har ungdomarna lyckats genomföra en livsstilsförändring för att bibehålla behandlingseffekterna.</p>

I denna studie undersöks och tolkas ungdomar, behandlingspersonal, socialtjänst och Länsstyrelsen uppfattning om behandlingen på Arken HVB, samt hur ungdomarna upplever sin nuvarande situation. Information om socialtjänstens bedömning och Länsstyrelsens granskning har skett via skandinavisk sjukvårdsinformations kvalitetsindex och dokument från Länsstyrelsens tillsyn. I studien har tre ungdomar i åldrarna 20-21 år, som fullföljt behandling på Arken HVB intervjuats. Vidare har även behandlingspersonal intervjuats. Intervjuerna har varit kvalitativa och halvstrukturerade. Underlaget har analyserats med hjälp av psykodynamiskt, miljöterapeutiskt samt salutogent synsätt. Resultatet visar att respondenterna har liknande uppfattningar av behandlingen. Samtliga upplever en förändring under behandlingen, goda relationer och samtal med kontaktperson, dock ser ingen av ungdomarna något direkt samband mellan behandlingen och den inre förändringen. Samtliga ungdomar lever ett bättre liv idag än innan behandlingen.  Slutsatsen blir därmed att en förändring behöver komma från ungdomens inre för att de skall kunna tillgodogöra sig behandling. Dessutom har ungdomarna lyckats genomföra en livsstilsförändring för att bibehålla behandlingseffekterna.

Antalet asylsökande ensamkommande barn har ökat kraftigt de senaste åren och kommer enligt prognosen för 2015 att fortsätta öka. Majoriteten av dem placeras på ett HVB, hem för vård eller boende. Syftet med denna studie var att undersöka hur ensamkommande barn upplevt vistelsen på ett HVB-hem, med fokus på betydelsen av deras relationer till personal och andra boende. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med tre ensamkommande barn med erfarenhet av att bo på ett HVB-hem. Intervjumaterialet bearbetades med hjälp av en fenomenologisk analysmetod. Resultaten visade att intervjupersonerna har både positiva och negativa erfarenheter av vistelsen på HVB-hem. Det beskrevs som en plats präglad av gemensamma aktiviteter och sammanhållning, men också av konflikter och utanförskap. Relationerna till andra boende kunde fungera som stöttande men kunde även vara en källa till irritation och missförstånd. Relationerna till personal beskrevs av vissa som kompisrelationer av stor betydelse där de fungerade som ett känslomässigt stöd och som personer som de kunde prata med, och vissa relationer beskrevs som mer formella där man hade svårt att komma överens och inte hade så mycket personlig kontakt. Samtliga intervjupersoner menade att de lärt sig något under tiden på HVB-hemmet som de har användning för idag.

Det har sedan länge funnits en problematik kring att säkerställa barn och ungas välmående och rättssäkerhet i den sociala barnavården. År 2005 gjordes en dokumentär som fick namnet Stulen barndom. Dokumentären belyste hur vanvården i svenska barnhem sett ut historiskt samt hur det fortfarande kan se ut i dagens samhälle. Denna dokumentär kombinerat med olika utredningar och rapporter resulterade i att Socialstyrelsen år 2012 tillsatte nya riktlinjer för den sociala barnavården, med förhoppning att uppnå högre säkerhet för barn och ungdomar som är placerade i HVB (hem för vård eller boende). Syftet med studien är att undersöka i vilken omfattning de nya riktlinjerna implementerats i tre HVB-verksamheter inom Västerbottens län. Studien belyser hur föreståndare och personal upplever att det är att arbeta i en verksamhet efter de nya riktlinjernas tillkomst. Detta kommer att undersökas utifrån implementeringsteori och driftperspektiv. Studien är uppbyggd av kvalitativ metod och är genomförd med hjälp av intervjuer där tre olika HVB undersöks. Vår sammanfattande slutsats är att det är avsevärt lite som förändrats i verksamheterna som resultat av riktlinjernas tillkomst. En slutsats är också att implementationen av riktlinjerna har gått tillväga på skilda sätt i varje verksamhet.

Cílem této práce je zhodnotit dosavadní strategii HVB Bank v internetovém marketingu, navrhnout začlenění internetu jako média do marketingového mixu firmy a nastínit možná zlepšení v této oblasti pro HVB Bank. V první části položím teoretický základ obsahu své práce, a proto představím sít Internet jako nástroj marketingové strategie. Významná část práce bude věnována marketingovému mixu se specifickým zaměřením na internet. V druhé části své práce se již budu věnovat konkrétní aplikaci nástrojů internetového marketingu v HVB Bank.