21 |
“Jag tror att man skulle bli dum i huvet av att bara vara själv” : En fenomenologisk studie av vänskap och socialt samspel inom ramen för gemensamma boenden för vuxnaLundborg, Josefine, Dahl, Sofie January 2015 (has links)
Syftet med denna studie har varit att få inblick i vuxna individers upplevelser av vänskap och socialt samspel inom ramen för gemensamt boende. I uppsatsen presenteras och besvaras tre frågeställningar, vilka lyder: Hur upplever individerna vänskap och socialt samspel på sitt gemensamma boende? Vilken funktion fyller det sociala samspelet och vänskapen i deras vardagliga liv och i deras framsteg? och Hur kan individernas upplevelser förstås utifrån begreppen hälsa, meningsfullhet och social jämförelse? Tio intervjupersoner rekryterades från tre olika boenden; ett hem för vård och boende för individer med missbruksproblematik, ett hem för vård och boende för familjer, samt ett stödboende som främst riktar sig till individer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. En av intervjupersonerna avböjde i sista stund vilket gjorde att vi slutligen hade nio informanter till studien. Dessa informanters upplevelser har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer, som spelats in och därefter transkriberats. De transkriberade intervjuerna har sedan, i obearbetad form, utgjort det empiriska underlaget för studien. Bearbetningen av materialet har gjorts utifrån Amedeo Giorgis deskriptiva fenomenologiska metod. Ur analysen tog fem konstituenter form: Att ha någonting gemensamt, Stöd från andra, Mänsklig närvaro, Behovet av egen tid samt Egna och andras framsteg. Tillsammans utgör dessa konstituenter fenomenets så kallade essens; den eller de aspekter av det studerade fenomenet som är essentiellt för att det ska kunna bilda en helhet. Resultatet i denna studie visar att essensen av det studerade fenomenet är att samtliga informanter upplever att vänskap och socialt samspel är meningsfullt när man bor tillsammans med andra människor.
|
22 |
Våra barn och andras ungar : En studie om hur mottagandet av ensamkommande flyktingbarn ser ut i en mindre kommun / Both ours and the children of others : A study on how the reception of unaccompanied refugee children will be received in a small municipalitySvensson, Emma, Sundgren, Kristin January 2015 (has links)
Tillströmningen av ensamkommande flyktingbarn har ökat och vi ville undersöka hur en mindre kommun hanterar ärenden som berör ensamkommande flyktingbarn samt hur kommunen förmår att bemöta den enskilde individens behov. Vi genomförde vår studie i en mindre kommun där de idag tar emot pojkar i åldrarna sexton till arton år. Vi utförde kvalitativa intervjuer med fem personer som i sina yrkesroller kom i kontakt med ensamkommande flyktingbarn. För att analysera vår empiri använde vi innehållsanalys. I resultatet fick vi fram tre huvudkategorier. En beskriver hur dagsläget såg ut, i nästa beskrivs medvetenhet om vad som bör bli bättre och i den tredje beskrivs visioner om framtiden. I kategorin dagsläget kunde vi av vårt resultat utläsa att det fanns brister i både metoder och förhållningssätt. Kategorin medvetenhet om vad som bör bli bättre ligger som en brygga mellan dagsläge och visioner om framtiden och beskriver en medvetenhet om vad som saknas. I kategorin visioner om framtiden kan det utläsas en önskan hos de som arbetar med ensamkommande flyktingbarn att i linje med den klientcentrerade teorin få mer tid och resurser att arbeta med individen. De anställda hade i sin profession inte fått specifik utbildning i bemötande av ensamkommande flyktingbarn vilket leder till att arbetet blev svårt att utvärdera. Det fanns en önskan om mer utbildningar hos de vi intervjuade. Alla barn i kommunen utreds enligt BBiC- modellen, men resultatet visade att det krävs mer av handläggaren vid utredningar av ensamkommande flyktingbarn eftersom modellen inte är anpassad till målgruppen. Vårt resultat visade att det är en snabbt ökande målgrupp som kräver anpassade insatser. / The inflow of unaccompanied refugee children has increased and our aim with this study was to examine how a municipality is handling cases involving unaccompanied refugee children and how the municipality is able to respond to their individual needs. We performed the study in a smaller municipality receiving boys at the age of sixteen to eighteen years old. We did interviews with five social workers in their daily work which who get in contact with unaccompanied refugee children. In the result we saw three main categories. One category describes how things are today, and another one describes awareness of areas of improvement. The third describes social workers vision of the future. In the category which described how things are today we could see deficiencies in both the methodology and approach. The category that describes awareness of areas of improvement works like a bridge between today and visions of the future. In the last category about the future we could see a wish for more time and resources to work with the individual as in the Client centered theory. In their profession they haven’t received any education about how to approach the unaccompanied refugee children which makes the work hard to evaluate. There is a desire for more education among the social workers. All children in the municipality’s social service being investigated according the BBiC model. But the result of the study shows that it is harder for she social workers to use that model for the unaccompanied refugee children when it’s not appropriate for the target audience. The result of the study shows that there is a rapidly growing audience who require custom actions.
|
23 |
Att arbeta med barn placerade på HVB-hem : - sex behandlingsassistenter berättar om sina upplevelserJönsson, Josefin, Nilsson, Linda January 2014 (has links)
På ett hem för vård och boende (HVB) kan barn som misstänks fara illa på något sätt placeras av socialtjänsten med eller utan förälder, för att deras situation ska utredas och lämpliga insatser ska kunna utformas om så behövs. Syftet med denna uppsats var att skapa större förståelse för hur behandlingsassistenter upplever sitt arbete med barn placerade på HVB-hem. Kunskapsöversikten sammanställdes med hjälp av tidigare forskning och litteratur som har visat att behandlingsassistenten under tiden barnet är placerat på HVB-hemmet kan ha en betydande roll för barnets framtid. Behandlingsassistenten utgör i de fall barnet placeras utan föräldrar den möjlighet till trygghet som barnet har under tiden på HVB-hemmet. För att besvara studiens syfte användes en kvalitativ metod där halvstrukturerade intervjuer genomfördes med sex behandlingsassistenter vid ett HVB-hem. Det målinriktade urvalet av respondenter användes för att säkerställa att dessa skulle ha erfarenheter och upplevelser inom ämnesområdet att dela med sig av. Resultatet visade att arbetet som behandlingsassistent med barn på HVB-hem är varierande. Det är både givande och svårt på samma gång och ingen dag är den andra lik. Resultatet visade också att arbetet är känslomässigt krävande och är en balansgång på flera plan då många av barnen haft det svårt. Drivkraften i behandlingsassistenternas arbete är att ha barnets bästa i fokus. / <p>Godkännandedatum 2013-06-07</p>
|
24 |
Ensamkommande flyktingungdomars upplevelse av integration i det svenska samhälletOmoregie, Jenny, Larsson, Carolina January 2014 (has links)
No description available.
|
25 |
Det (o)normala hemmet: Nyhetsmedias framställning av HVBFlensburg, Michelle January 2018 (has links)
Syftet med denna uppsats är att undersöka hur HVB framställs i nyhetsmedia. Den teoretiska utgångspunkten som tillämpas är den socialkonstruktivistiska teorin, specifikt dagsordningsteorin. Tidigare forskning om hur socialt arbete framställs i media kommer att presenterades samt hur fenomenet ”framing” uttrycker sig i media. I uppsatsen tillämpas en kvalitativ metodansats, mer specifikt en innehållsanalys. Totalt nitton artiklar från Sveriges fyra mest etablerade nyhetstidningar kommer att analyseras i relation till den valda teorin och tidigare forskning. Resultatet kommer att presenteras i tre huvudkategorier, Granskning av HVB, Hot och våld och Ekonomisk vinst. Under den första kategorin finns det tre underkategorier: Säkerhet och trygghet, Tillstånd och Personal. Hot och våld är resultatets andra kategori vilket har delats in i två underkategorier, Hot och våld relaterat till personalen och Hot, utnyttjande och våld relaterat till ungdomarna. I analysen framkommer det att nyhetsmedia framställer HVB som ett nödvändigt ont i socialt arbete. Nyhetsmedia presenterar även en motstridig bild om situationen på HVB samt gör negativa kopplingar till HVB. / The purpose of this essay is to examine how newsmedia portrays HVB. The theoretical basis of this study is social constructivism, specifically the agenda setting theory. Previous research on how social work is portrayed in newsmedia will be presented along with how ”framing” previously have been used in newsmedia. This study have a qualitative method and will be practising a content analysis. A total of nineteen aticles from Swedens most well established newspapers will be analysed in relation to the chosen theory and previous research. The result will be presented in three main categories: ”Inspection of HVB”, ”Threats and violence” and ”Economical profit”. The first main category, ”Inspection of HVB”, will be devided into three subcategories which is ”Securaty and safety”, ”Licence” and ”Staff”. The second main theme, ”Threaths and violence”, will be divided into two themes which are ”Threaths and violence related to the staff” and ”Threaths, exploitation and violence related to the adolescent”. In the analysis of the results it transpires that newsmedia portray HVB as a necassary evil in social work. The newsmedia also present a contradictory view on the ongoing situation in HVB and freguently portray dismissive connotations.
|
26 |
Socialpedagogens mest betydande kompetens : Socialpedagoger som yrkesverksamma inom HVB. / The social pedagogues most significant competence : Social pedagogue as a professional within residential care.Gustafsson, Philippa, Kronholm, Tim January 2022 (has links)
Studiens syfte har varit att få en ökad insikt i hur verksamhetschefer, inom HVB, ser på socialpedagogers kompetens i arbetet och i relation till utbildning, arbetsuppgifter och kunskap. Studien tar sin metodologiska utgångspunkt i hermeneutiken och fenomenologin då avsikten varit att söka förståelse i hur den socialpedagogiska kompetensen förstås och tolkas av verksamhetschefer inom HVB. Studien är av kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer har använts vid insamlandet av empirin. Fyra intervjuer har genomförts med fyra olika verksamhetschefer inom HVB-hem. I vår studie har vi utgått från Andrew Abbott och Thomas Brantes tolkning av professionsteorin. I studiens resultat går det att tyda att universitetsutbildade socialpedagoger besitter kompetens som folkhögskoleutbildade saknar, exempelvis högre teoretisk förankring, mer analytisk förmåga samt ett mer kritiskt tänkande. Resultatet framhåller att juridik är den kompetens som saknas för socialpedagoger oavsett utbildningsnivå. Majoriteten av verksamheterna i studien har krav på sig från IVO och Socialstyrelsen att en större andel av personalen ska inneha en minst treårig universitetsutbildning. Det framgår i resultatet att det finns en tro på att behandlingsinsatser kommer att öka i form av öppenvård. Detta framhålls som gynnsamt men att det också finns farhågor i relation till öppenvårdens öppettider. Slutsatser som kan dras är att det finns en god kunskap kring skillnaderna mellan en folkhögskoleutbildad socialpedagog och en universitetsutbildad. Avsaknaden av juridiken är av mindre relevans för socialpedagogers anställbarhet. En annan slutsats som kan tydas är att verksamhetschefer inom HVB värdesätter att ha en blandning av professioner i personalgruppen, detta ses som gynnsamt för verksamheten. En sista slutsats är att socialpedagogens mest betydande bidrag i sitt yrkesutförande inom HVB är det klientnära fokuset, oavsett utbildningsnivå.
|
27 |
Anknytningsbaserat behandlingsarbete på HVB-institution. : Förutsättningar för förändring / Attachment-based treatment in HVB-institutions : Conditions for changeMorin, Magdalena January 2014 (has links)
Inledning: Det finns idag en brist när det gäller forskning kring privata HVB-institutioner. Denna studie ämnar undersöka miljöterapeutiskt behandlingsarbete på HVB-institution. Författaren är intresserad av hur ett anknytningsbaserat behandlingsarbete kan se ut. Frågeställning: Hur skapar behandlingspersonalen förutsättningar för ungdomarnas möjlighet till anknytning? Metod: Genom att göra djupintervjuer med fem behandlingshemsterapeuter om deras arbete i den ostrukturerade miljöterapin, ämnar författaren att bidra till förståelsen och innebörden av anknytningsbaserat arbete på institution. Intervjuerna har analyserats med hjälp av förutbestämda dimensioner tagna från anknytningsteorin. Dessa fyra dimensioner, som beskriver olika aspekter av lyhördhet i föräldra-barn samspel, antas utgöra grunden för att anknytning skall kunna uppstå. Resultat: I intervjuerna framkommer att personalen använder sig av olika former av anknytningsbaserat samspel. I deras berättelser finns många exempel och beskrivningar av hur detta samspel tar sig uttryck i vardagliga situationer mellan personal och ungdom. Vid en analys av materialet hittar författaren samspel som faller in under samtliga fyra dimensioner. Diskussion: Författaren tycker sig kunna påvisa att det pågår ett medvetet arbete med att skapa förutsättningar för att anknytning skall kunna uppstå. Resultatet överensstämmer med den forskning som finns idag. Forskning har visat att de flesta terapeutiska behandlingar är verksamma, oavsett specifik metodik. En god allians är avgörande för ett positivt behandlingsutfall. För att kunna arbeta med anknytningsrelaterad problematik behöver fokus ligga på att åstadkomma en god relation mellan behandlare och klient. Kvar åsterstår att undersöka vilka ungdomar som kan vara betjänta av en anknytningsbaserad behandling och vilka som är i behov av andra insatser och i så fall vilka? / Introduction: There is a lack of research in the field of HVB-institutional care. In this study Environmental therapy treatments in HVB institutions are examined. The author is interested in what a attachment-based treatment can look like in the day to day work of the treatment-center therapists. Question: How do treatment-staff create the conditions for young people to have the opportunity to develop an attachment? Method: Through in-depth interviews with five treatment-center therapists about their work in unstructured environmental therapy, the author wishes to contribute to the understanding and significance of attachment-based work in HVB-institutions. The interviews have been analyzed with the help of predetermined aspects of attachmenttheory. These four dimensions, which describe different aspects of responsiveness in parent-child interaction, are assumed to be the foundation upon which it is possible for attachment to occur. Result: In the explanations, given by the staff, there are examples and descriptions of interaction which can be attributed to all four dimensions. Discussion: The author believes that they can demonstrate that there is a conscious effort to create the conditions under which it is possible for an attachment to occur. The result of this study corresponds with research which exists today. Research has shown that most therapeutic treatments are effective, regardless of the methodology. A good alliance is decisive for determining a positive result. To be able to work with attachment-based problems, there needs to be focus on achieving a strong relation between the therapist and the client. What remains is to look at which young people would benefit from an attachment-based treatment and which are in need of other treatments and in such cases, what are these?
|
28 |
Socialisation och stämpling inom HVB för ensamkommande barn : en kvalitativ studie med personal på kommunala HVBPishnemaz, Shne, Qvarnsved, Carina January 2012 (has links)
Syfte med undersökningen var att undersöka vilka socialisationsverktyg använder personalen vid kommunala HVB (Hem för vård eller boende) för ensamkommande barn, samt ta reda på om personalen använder makt genom att stämpla ensamkommande barn som avvikare. Vi genomförde åtta semistrukturerade intervjuer med personal inom fem olika kommunala HVB för ensamkommande barn. Resultatet analyserades med utgångspunkt i symbolisk interaktionistiskt perspektiv, socialisationsteorin, maktteori samt stämplingsteorin. Resultat visade att socialisationsarbetet kan i hög grad bli bättre på att socialisera barnen på ett positivt sätt. Fyra socialisationsverktyg identifierades: 1) riktlinjer och handlingsplaner 2) språket 3) bemötandet i vardagen och personalens attityd 4) att överföra normer och värderingar. Vi fann att HVB för ensamkommande barn har stora kvalitetsbrister. Vi konstaterade också att makt och stämpling förekommer inom HVB för ensamkommande barn i syfte att forma barnen genom att det fastställs vad som är normalt/onormalt, önskvärt/icke önskvärt inom boendet. Nya sociala normer, värderingar och helt nya livsvillkor gör att barnen känner personalens upprepade påtryckningar om deras uppträdande och personlig egenskaper. Att inte rätta sig efter normerna ses som en avvikare och personalen betecknar barnets egenhet som avvikelse. Barnen går igenom en process som upphör i ett tankesätt om bestående avvikelse, som inkluderas av barnen själv och dem som omger honom. I detta sammanhang kunde vi koppla hur personalen med påtryckningar möjliggör för barnen ett negativt synsätt på sig själva. Vi fann också en positiv aspekt med resultatet och det är att det finns personal som är medvetna om bristerna och vill bättre ta hand om ensamkommande barnen inom boendena samt strävar efter att förbättra arbets siuationen på boendena genom att efterlysa behovet att bygga upp kompetensen bland personalen. Informanterna upplever att personalen behöver specialinriktad utbildning för att kunna bemöta barnen på ett professionellt sätt.
|
29 |
De skrivna orden vittnar om människan bakom : En kvalitativ studie om vilken påverkan vårdformen kan ha för individen under och på vägen ut från en placering / The written words speaks of the human behindLindström, Sandra January 2011 (has links)
Bakgrund: På uppdrag av regeringen har Barnombudsmannen år 2010 skrivit en rapport där syftet var att ta reda på hur placerade barn och unga upplever sin situation på HVB-hem och familjehem. De intervjuer som gjorts med flertalet ungdomar runt om i Sverige tyder på en negativ inställning till Socialtjänsten som bottnar i en oärlig kommunikation från myndighetens sida men även en missaktning från samhällets sida. Syfte: Med en utgångspunkt i de resonemang som skildras i uppsatsen går det att anta att en placering till stor del har en stark inverkan på den unge på olika vis, samt att det är många aspekter som ska samspela för att vårdformen ska vara den bästa för individen. Uppsatsens syfte är att lyfta fram och synliggöra vilken påverkan och betydelse vården kan ha för den unge under och på vägen ut från en placering samt på vilket sätt. Jag vill även skapa en förståelse för hur det påverkar dennes motivation till en strävan att vilja lämna vården. Metod: Studien baseras på kvalitativ metod med en central utgångspunkt i hermeneutiken, men utgår även till viss del från den narrativa metoden med angreppssättet livsberättelser. Studiens empiri har samlats in genom kvalitativa intervjuer med två personal i deras yrkesroll samt genom livsberättelser med två ungdomar som båda blivit omhändertagna och haft vård med stöd av LVU. Teori: De begrepp som studien lyfter fram är den signifikante andre, livsstilar och livsplanering, den totala institutionen samt disciplin och normalisering. Dessa begrepp har använts som vitala verktyg i framställningen av analyseringen av empirin samt således i besvarandet av studiens syfte och frågeställningar. Resultat: Resultatet visar att såväl ungdomarna och personal upplever bemötandet i samarbetet som den centrala delen i en gemensam strävan mot en avslutad vårdperiod. Resultatet visar även att beroende på vilken vårdinsatsen var så präglades ungdomarnas inställning under deras förändringsprocess. / Background: On behalf of the Government's in Sweden, the Ombudsman for Children in 2010 wrote a report where the aim was to find out how placed children perceive their situation at HVB-homes and foster homes. The interviews with several young people around Sweden indicate towards a negative attitude against the social services rooted in a non-honest communication. The children also feel that society betrays them. Purpose: Based on the reasoning outlined in the essay one can assume that the social service intervention has a strong impact on children and that there are many aspects that must interact in order for the intervention to be the best for the individual. This essay seeks to highlight the impact and importance that health care can have on the children and in what different ways. The essay also seeks for an understanding of how the impact affects the individual and his motivation to want to leave the care. Methodology: The study is based on qualitative methodology with a central starting point of hermeneutics, but also narrative method and life stories. The empirical material was gathered through interviews with two people through their professional roles in social services and foster homes, and two young people's life stories about their own experiences. Theory: The terms in the study are the significant other, the choice of lifestyles and life-planning, the total institution, discipline and normalization. Those terms have been used as vital tools in analyzing the empirical and answering the purpose with the essay. Results: The result shows that all interviewees feel that the hospitality in the cooperation is important in order to create a mutual safety and trust in the relationship. The result also shows that depending on the health care effort, it characterized the young people's attitude during their process of change.
|
30 |
Upplevelser av sociala mediers roll bland behandlingsassistenter i vård och behandling / An understanding of the social role of media among young people in care and treatmentSkornja, Tarik January 2012 (has links)
Föreliggande studie syftar till att öka förståelsen för sociala mediers (Facebook, Twitter, bloggar, forum) roll bland ungdomar i vård och behandling genom intervjuer med yrkesverksamma personer som arbetar på HVB-hem (hem för vård eller boende). Vidare är syftet att undersöka om de sociala mediernas användning inverkar på arbetssituationen och arbetsmetoder bland de yrkesverksamma. Undersökningen byggde på en kvalitativ forskningsansats med en tematisk analysmetod. Resultatet bygger på semistrukturerade intervjuer med fem informanter vars yrkesprofession är behandlingsassistent. I resultaten framkom att informanterna upplevde sociala medier som en frizon som skapar både problem men också en känsla av gemenskap. Sociala medier ses som en negativ trend som kan orsaka hälsorisker. Yrkesrollen har påverkats i och med tillgången av sociala medier, där personalen anser att ungdomarna kan bli utsatta för mobbing och få tillgång till droger. Enligt behandlingsassisterna kunde man utifrån studiens resultat även se att ungdomarna försökte höja sin självkänsla genom hur de framställer sig på de sociala medierna. Förslag på framtida forskning är en fördjupning i hur social medier används av ungdomar vid organisering och mobilisering i olika kontext exempelvis idrottssammanhang, demonstrationer m.m. Detta ur ungdomarnas synvinkel eller andra yrkesverksamma personer som kommer i kontakt med ungdomar så som lärare, fritidsledare m.m. / This study purposed to increase the understanding of social media’s (Facebook, Twitter, blogs, forums) role of young people in care and treatment through interviews with professionals who work at HVB-homes (homes for care or residence). An additional purpose was to investigate whether the use of social media affects the work situation and work methods among the professionals. The study was based on a qualitative research approach with a thematic analysis. The result is based on semi structured interviews with five informants whose profession is care assistants. The results showed that the informants experienced social media as a free zone, which creates problems, but also a sense of community. Social media is seen as a negative trend that is believed to lead to health risks and access to crime, but still gives them a sense of participation. By the results of the study we can see that young people are trying to increase their self-esteem and status by how they’re presenting themselves through social media. Suggestions for future research are a continuation of how social media are used by young people in the organization and mobilization in different contexts such as sports, demonstrations, and others; this from the young people’s point of view or other professionals who are in contact with young people.
|
Page generated in 0.1692 seconds