ABSTRAKT Växjö universitet Institutionen för pedagogik Pedagogik med inriktning mot ungdoms - och missbrukarvård, Examensarbete 15hp   Titel                                    HVB hemmens kompetens – Funktionshindret ADHD Engelsk titel                       HVB home skills - Disability ADHD Författare                           Annette Dahlskog, Monika Eklund Persson Handledare                        Marie Joelsdotter Hallbäck Datum                                 Mars 2009 Antal sidor                          18 Nyckelord                          ADHD, HVB hem, funktionshinder   Denna studie handlar om hur personalen på HVB-hem bemöter ungdomar som har funktionshindret ADHD. I studien undersöks personalens kompetens och bemötande och hur de arbetar med psykosociala och pedagogiska stödinsatser. Undersökningen baseras på en enkät undersökning med 40 utvalda HVB hem som tar emot ungdomar med funktionshindret ADHD. Resultatet av denna kvantitativa undersökning visar att kompetensen och bemötandet är gott och att psykosociala och behandlingspedagogiska stödinsatser används i stor utsträckning. Vardagliga rutiner och strukturer är viktiga redskap för att den unge ska klara av sin egen vardag. 90 % av de tillfrågade HVB hemmen anser att ungdomar med ADHD har behov av särskilt stöd.

<p><strong>ABSTRAKT</strong></p><p>Växjö universitet</p><p>Institutionen för pedagogik</p><p>Pedagogik med inriktning mot ungdoms -</p><p>och missbrukarvård, Examensarbete 15hp</p><p> </p><p><strong>Titel                                    </strong>HVB hemmens kompetens – Funktionshindret ADHD<strong></strong></p><p><strong>Engelsk titel                       </strong>HVB home skills - Disability ADHD</p><p><strong>Författare                           </strong>Annette Dahlskog, Monika Eklund Persson</p><p><strong>Handledare                        </strong>Marie Joelsdotter Hallbäck</p><p><strong>Datum                                 </strong>Mars 2009</p><p><strong>Antal sidor                          </strong>18</p><p><strong>Nyckelord                          </strong>ADHD, HVB hem, funktionshinder<em></em></p><p> </p><p>Denna studie handlar om hur personalen på HVB-hem bemöter ungdomar som har funktionshindret ADHD. I studien undersöks personalens kompetens och bemötande och hur de arbetar med psykosociala och pedagogiska stödinsatser. Undersökningen baseras på en enkät undersökning med 40 utvalda HVB hem som tar emot ungdomar med funktionshindret ADHD. Resultatet av denna kvantitativa undersökning visar att kompetensen och bemötandet är gott och att psykosociala och behandlingspedagogiska stödinsatser används i stor utsträckning. Vardagliga rutiner och strukturer är viktiga redskap för att den unge ska klara av sin egen vardag. 90 % av de tillfrågade HVB hemmen anser att ungdomar med ADHD har behov av särskilt stöd.</p><p> </p><p> </p>

Organisationer i både offentliga och privata sektorn har krav på att uppvisa kvalitet utifrån förordning och direktiv. Att mäta kvalitet och påvisa progression är idag nödvändigt för att hävda sig på den öppna marknaden. Organisationer som baserar beslut på fakta och arbetar med ständiga förbättringar tenderar att utvecklas och förbättras över tid. Tidigare forskning visar att mätning av kvalitet i välfärdssektorn ofta fokuserar på medelvärden och tenderar även att mätas med enkäter. Mätningarna sker vanligen med låg frekvens, exempelvis på årsbasis. Dessa mätningar kan således inte fånga eventuella variationer i verksamheten. Studiens syfte är att utveckla ett verktyg som kan påvisa variation och mäta måluppfyllelse på individ-, enhets- och verksamhetsnivå. Författarna konstruerade verktyget utifrån Socialstyrelsens rekommendationer och teoriram inom kvalitetsutveckling. Studiens verktyg mäter måluppfyllnad över tid samt förutsätter interaktion mellan behandlare och vårdtagare vilket medför en ökad delaktighet. Verktyget visualiserar även data på individ-, enhets- och verksamhetsnivå. Verktyget kommer efter tid kunna samla in tillräckligt med data för att kunna säkerställa trender och styrgränser inom verksamheten som indikerar på variation. Aktionsforskning användes som metod då den tillåter författarna att interagera med verksamheten samt ger fler tillvägagångssätt att samla in data. Inom studien har data samlats in genom dokumentanalys; fokusgrupper; pilotstudie samt en mindre utvärderingsenkät och legat till grund för studiens resultat. Studiens forskningsfrågor har besvarats men ej kunnat säkerställas statistiskt. Resultatet av analysen tenderar att ge ett positivt svar på studiens forskningsfrågor. Vidare visar studiens resultat att deltagande medarbetare är positiva till verktyget och kan tänka sig arbeta med det fortsättningsvis. Verktyget som framställdes har egenskaper av att kunna mäta progression av mål och visualiserar även data genom styrdiagram. Styrdiagrammet kan sedan användas av verksamheten för att analysera variationerna och vidta nödvändiga åtgärder. Vidare forskning om hur individen upplever verktyget samt en oberoende utvärdering kommer kunna stärka verktyget och ge verksamheten tillräckligt med data för att kunna generalisera och arbeta med ständiga förbättringar. / Organisations in both the public and private sectors have requirements to produce quality based regulations and directives. Measuring quality and demonstrating progression is today necessary to compete on the open market. Organisations that base decisions on facts and continuous improvements tend to evolve and improve over time. Previous research shows that measuring quality in welfare sector often focuses on averages and also tends to be measured by surveys. Measurements are typically, low frequency, for example on an annual basis. These measurements cannot capture variations in the organisation’s processes. The study aims to develop a tool that can detect variation and measuring effectiveness at the individual, unit and operational levels. The authors designed the tool based on the recommendations of The Swedish National Board of Health and Welfare and the theoretical framework in quality management. The tool developed within this study measures progress toward goals over time and presupposes interaction between personnel and residents resulting in increased participation. The tool also visualises the data at the individual, unit and operational levels. The tool will eventually gather enough data to be able to ensure trends and control limits in activities that indicate variations in the process. Action research was used as a method when it allows the authors to interact with the organisation and provide more approaches to data collection. In the study, the data was collected through document analysis; focus groups; pilot study and a concise evaluation survey and this is the basis for the study's results. The study's research questions have been answered but could not be ensured statistically. The result of the analysis tends to give a positive response to the study's research questions. Furthermore, the study's results show that participating employees are positive about the tool and can imagine continue working with it over time. The tool produced has properties of being able to measure the progression of goals and visualise data through the control chart. The control chart can then be used by the organisation to analyse the variations and take necessary measures. Further research on how individuals perceive the tool as well as an independent evaluation would strengthen the tool and give the organisation enough data to be able to generalise and work with continuous improvements.

The study presents an overview of the historical growth and deve-lopment of residential care for children and youth in Sweden as well as an analysis of the present-day structure and organisation. The empirical material consists of official statistics, government reports and data from a questionnaire addressed to all registered residential homes in the child welfare sector at the end of 1995. The history of residential care for children and youth is marked by a period of establishment and expansion in the first decades of the last century, followed by a process of major de-institutionalisa-tion in the period after the Second World War. A third phase was introduced with the Social Service Act of 1980, which laid down new premises for child welfare. Traditional concepts of children’s homes were replaced in the legislation by the “HVB-home” and the dividing line between institutions and foster homes became blurred. The study shows that contrary to what was intended, a growing part of out-of-home placements during the 1980:s and 1990:s where into residential care. In fact, residential care has taken over “market shares” from foster care in Sweden. Analysis of the range of alternatives shows that residential care today is relatively small-scale and that nearly all of the smaller units are privately run. Approximately half of the homes have teenagers as their target group and most homes work with longer-term pro-grammes of treatment and care. Educational background among staff varies considerably, but in general the level of educational is low. So far, no professional forces have proved strong enough to organise the field on a mutually knowledgeable, normative ground. A problem is the lack of unanimous concepts and a common language with a terminology that can be used for a systematic de-scription of the care or treatment given. What is clear, however, is that a new form of residential care can be identified – so-called hy-brid homes that are somewhere in between extended foster homes and small institutions – and that these homes have gained a con-siderable position in the field.

Syftet med denna studie var att undersöka hur ett HVB-hem för ensamkommande flyktingbarn i Gävleborgs län arbetar för att främja ensamkommande flyktingbarns integration. Fokus i studien låg på metoder och strategier samt svårigheter som verksamhetens företrädare upplever i sitt arbete. Metoden som användes var kvalitativ intervju och under arbetet hade författarna en hermeneutisk infallsvinkel och materialet analyserades utifrån systemteori. Resultatet visar metoder och strategier som berör trygghetsskapande, samhällsorientering och nätverksskapande. Svårigheterna berör till stor del balansen som de ensamkommande flyktingbarnen måste hitta mellan de erfarenheter de bär med sig och den situation de befinner sig i idag. Studiens viktigaste slutsats är att integration är en process som inbegriper många aktörer, system och subsystem, det är inte en process som ensamkommande flyktingbarn själva kan gå igenom utan samhället behöver också vara en del av processen för att det ska bli en lyckad integration. Integration är ett pussel där alla bitar bildar en fungerande helhet. / The aim of this study was to explore how a residential care home for unaccompanied refugees in Gävleborg works with the integration of these unaccompanied refugees. In focus of this study were the methods and strategies as well as the difficulties that the voices of the organization can see in there “every day-work”. The method that was used was qualitative interviews, the writers used a hermeneutic point of view and the material was analyzed with systematic theory. The result shows strategies and methods that contain of: creating a safe plays for the refugee there they can feel comfortable, give information about the new society and creating a social network. The difficulties contains of how hard it is for the refugees to find the balance between the new experiences and the ones that have from earlier parts of their life. The most important conclusion of the study was that integration is a process that concludes many different elements. The process of integration is not only a thing that the refugees should work with, it concludes the whole society. Integration is a puzzle where all different pieces create a whole working picture.

Syftet är att belysa och analysera hur personal inom Socialtjänst och på HVB-hem berättar om arbetet för att stärka skyddsfaktorer och stödja ungdomar mot en positiv utveckling. Den metodologiska utgångspunkten i denna studie är fenomenologisk. Fenomenologin strävar efter att beskriva informantens tolkningar av sina erfarenheter så korrekt som möjligt. Undersökningen har genomförts med en kvalitativ ansats och intervjuerna har genomförts med vinjettmetoden. Fem verksamheter har besökts och sju informanter har intervjuats. Resultatet har analyserats med Antonovskys teori om salutogent synsätt. Med salutogent synsätt menar Antonovsky att fokusera på det som är friskt, istället för det som är sjukt, hos individen. I resultatet framgår att viktiga framgångsfaktorer hos ungdomar som utvecklat en problematisk livsstil, är familjeanknytningen, goda relationer och att ha positiva förebilder. Två anmärkningsvärda resultat framkom i studien.  Ett var att personalen inte berättar om skolan, som den mest betydande faktorn att börja arbeta med, trots att forskningen visar att just skolan är den absolut viktigaste skyddsfaktorn, för att inte hamna i kriminalitet eller missbruk. Men även synen på placering inom SIS eller på HVB-hem är anmärkningsvärt. Både uppfattningen att det absolut inte var aktuellt med placering inom SIS och att det var omedelbar placering inom SIS som gällde för ungdomen i vinjetten, förekom i resultatet. Här skiljer sig åsikterna mycket hos personalen, hur man bör göra. Detta medför att det spelar stor roll för ungdomen, vem hen träffar på inom Socialtjänsten.

Sammanfattning Integration är ett begrepp som kan definieras på olika sätt. I denna studie undersöker vi hur integrationsprocessen för ensamkommande flyktingbarn ser ut utifrån barnens vardag inom hem för vård och boende (HVB) och studier i skolan. Genom semistrukturerade intervjuer med tre vårdgivare inom olika HVB-hem och tre skolkuratorer i olika gymnasieskolor har vi undersökt vilka metoder de arbetar utifrån, vad som fungerar bra respektive mindre bra i arbetet med ensamkommande flyktingbarn och vilka förbättringsmöjligheter som finns i arbetet med de ensamkommande flyktingbarnen. I studien har vi kommit fram till att integrationen för de ensamkommande flyktingbarnen påverkas av deras välmående, stabilitet, sysselsättning och av sin grad av förståelse för sin situation. Studien visar även att HVB och gymnasieskolorna, för barnen, fyller olika betydelsefulla funktioner för deras integration. Fritidsaktiviteter och utbildning är två viktiga faktorer för de ensamkommande flyktingbarnens integrationsprocess. Studien visar att barnen med hjälp av dessa aktiviteter kan lära sig det svenska språket, knyta kontakter, få ökad begriplighet och ökade kunskaper om samhället. / Abstract Integration is a concept that can be defined in different ways. In this study, we examine the process of integration for unaccompanied refugee children from the perspective of professionals in residential care homes (HVB-hem) and schools. Through semi-structured interviews with three caregivers in various residential care homes and three school counselors, we studied: which methods residential care homes and schools use to help unaccompanied refugee children manage their everyday life and manage their studies in school, what works well and less well in their work with unaccompanied refugee children and which opportunities for improvements there is concerning the methods used in the work with unaccompanied refugee children. In the study, we have concluded that the integration of the unaccompanied refugee children is mostly affected by their well-being, stability, occupation and comprehensibility about their situation. The study also showed that residential care homes and schools serve different functions. Leisure activities and education are two important factors for children's integration process. The study shows that children with these activities can learn the Swedish language, make contacts, gain increased comprehension and knowledge of the community.

Syftet med studien är att undersöka om placerade ungdomar får den information de har rätt till och om de upplever att de får sin röst hörd. Forskningen om barn och unga som är placerade i samhällsvård visar att ungdomarna upplever att de inte blir lyssnade på och att de inte känner sig delaktiga i de processer som rör dem. För att kunna besvara studiens syfte har semistrukturerade intervjuer gjorts. Nio intervjuer har genomförts med ungdomar mellan 18-21 år som alla varit placerade på HVB-hem eller på institution. Resultaten visar att ungdomarna inte får den information de har rätt till vid en placering och att de inte upplever att deras handläggare är lätta att få tag på.

Denna kandidatuppsats är en kvalitativ intervjustudie som riktar in sig på professionella inom HVB-hem och deras upplevelser av arbetet med placerade barn och unga som har en NPF-diagnos. De diagnoser som studien innefattar är ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) och autismspektrumtillstånd.    Intervjustudien har utförts med semistrukturerade intervjuer med åtta yrkesverksamma socialpedagoger. Intervjuerna transkriberades ordagrant och sex teman identifierades för analys. De teoretiska utgångspunkterna för studien är KASAM (känsla av sammanhang) och kommunikations/-relationsteori.    Studien ledde fram till resultat som visade på vikten av kommunikation och relation i arbetet med barn och unga som har NPF samt vikten av barnens delaktighet. Många konflikter visade sig många gånger grundas i hur personalen kommunicerade med barnen. Lågaffektivt bemötande, tålamod och empati beskrevs som gemensamma nämnare. Tydlighet i arbetssättet i form av rutiner och struktur visade sig enligt informanterna vara oumbärligt i arbetet med dessa barn och unga. Det rådde samstämmighet i upplevelserna av skilda beteenden hos flickor och pojkar med NPF-diagnos, men att de ska bemötas av personalen på samma sätt.    Resultaten visade även på att de organisatoriska förutsättningarna i form av personaltäthet, utbud av insatser och rutiner vid studiens utförande var bristfälliga för att tillfredsställa dessa barn och ungas behov. Utbildning och kompetens var två viktiga grundpelare i arbetet med barn med diagnoser och det saknades tillräcklig vidareutbildning och spetskompetens för att utföra ett tillfredsställande arbete.

Bakgrund Barn på hem för vård eller boende (HVB-hem) har rätt till individanpassad och näringsrik mat. Forskning har visat att ett antal problem hindrar en god måltidssituation på HVB-hem. Exempelvis beskrivs avsaknad av kunskap för att planera och laga näringsriktiga måltider samt att personalen inte lyssnat till barnens önskemål.  Syfte Syftet var att utveckla ett sex-veckors måltidsschema anpassat till de barnfamiljer som bor på det aktuella HVB-hemmet i denna uppsats. För att måltidsschemat skulle passa det aktuella HVB-hemmet var syftet vidare att studera vilka förutsättningar som fanns för tillagning av måltider.  Metod Fem kvalitativa intervjuer genomfördes med personal på det aktuella HVB- hemmet. Data transkriberades och analyserades enligt Graneheims och Lundmans kvalitativa innehållsanalys.Resultat Respondenterna lyfte både gynnsamma och mindre gynnsamma förutsättningar för matlagning. Verksamheten hade en generös matbudget som gjorde det enklare att tillgodose samtliga familjers behov samt god kunskap vad gäller specialkost av olika slag. Däremot upplevde respondenterna att matlagningsmiljön snabbt kunde bli stressig då personalen inte hade en specifik tid avsatt till matlagningen då övriga arbetsuppgifter på verksamheten skulle skötas parallellt. Personalen såg matlagningen som ett viktigt, pedagogiskt tillfälle att rusta upp familjerna inför att klara sig på egen hand i framtiden. Med resultatet som utgångspunkt skapades sedan ett sex veckors måltidsschema till HVB-hemmet.  Slutsats HVB-hemmets förutsättningar för matlagning på HVB-hemmet var i vissa avseenden goda men personalen ställdes även inför flera olika utmaningar. I och med dessa utmaningar är det orimligt att denna yrkesgrupp inte erbjuds någon matlagningsutbildning. Mer forskning krävs för att komma underfund med HVB-hems matlagningsrelaterade förutsättningar.