Älgeredskollektivet är ett behandlingshem som riktar sig till ungdomar med allvarliga beteendeproblem. Behandlingen utförs genom användandet av en rad olika arbetsmetoder vilket bland annat innefattar medlevarskap, som är en relativt ovanlig behandlingsmetod i Sverige. En explorativ fallstudie genomfördes för att jämföra beskrivningen av Älgeredskollektivets arbetsmetoder med vad som enligt forskning kan klassas som effektiv institutionsbehandling av ungdomar. Rapporten baserades på kollektivets verksamhetsbeskrivning och kompletterades med datorstödda intervjuer med kollektivets personal. Resultatet visar att Älgeredskollektivet har valt sina arbetsmetoder/modeller utifrån forskning men att det finns brister i genomförandet av dessa utifrån vedertagna manualer. De har en genomtänkt behandlingstid, personalgruppen är sammanhållen men med varierande utbildning samt att de arbetar aktivt med grupprocesser. Älgeredskollektivet har ett utarbetat system för att kvalitetssäkra samt individanpassa sin behandling och fokuserar även på skola, familjearbete och värdesätter kontakten med prosociala kamrater. Då kollektivet arbetar aktivt med alla de variabler som visat sig vara av vikt för att uppnå en effektiv behandling av ungdomar bör Älgeredskollektivet således kunna anses vara en institution som bedriver effektiv behandling av ungdomar med allvarlig beteendeproblematik ifall de arbetar på det sätt som verksamhetsbeskrivningen beskriver. Bristen på forskning kring medlevarskap bidrog till att resultatet kring medlevarskapet inte var vetenskapligt förankrat men rapporten visade ändå att medlevarskapet bland annat bidrar till en upplevd familjekänsla och att familjeliknande institutioner har visat ge positiva effekter men att det kan leda till en destruktiv relation mellan behandlare och elev i vissa fall.

Syftet med studien är att undersöka om HVB-hem för ensamkommande unga flyktingar använder evidensbaserade behandlingsmetoder och om personalen tar hänsyn till förutsättningarna för behandling, trygghet och relation. Ensamma unga flyktingar som har flytt från krigsdrabbade länder kan ha svåra trauman bakom sig och kan vara i behov av behandling. Frågeställningarna lyder: Hur viktigt anser personalen på HVB-hem det vara med trygghet och relation som förutsättning för behandling? Vilka evidensbaserade metoder används i verksamheterna? Vilka inslag från evidensbaserade metoder används? Undersökningen genomfördes med en kvantitativ metod, med enkät som datainsamlingsinstrument. Urvalet bestod av 26 HVB-hem för ensamkommande barn. Svarsfrekvensen blev 73 %. Resultatet visar att evidensbaserade metoder, exempelvis KBT, används i liten utsträckning.  Inslag av evidensbaserade metoder, exempelvis gruppdiskussioner, är vanligare. Resultatet visar också att trygghet och relation är mycket viktigt i verksamheterna. Dessa begrepp får betydelse då de, tillsammans med möte och empati, är grunden i behandlingspedagogiskt arbete.

The aim of this study is to understand which roles institutional personnel in HVB-homes (homes for care or living), that include animals ascribe the animals for the young clients in treatment. Using the terms role, role-taking, primary socialisation and secondary socialisation within the perspective of symbolic interactionism, we intend to analyse the expericences from the institutional personnel of what roles the animals are ascribed in treatment of young clients. We also wanted to find out if the institutional personnel have certain expectations on the animals as tools in the treatment and whether the institutional personnel believes that the animals have important roles in the treatment of the young clients. To find the answers of our aim and approach to our problems, we have used a qualitative study where we have interviewed six institutional personnel distributed in three different HVB-homes that uses animals in treatment of young clients. Our empirical material shows that the institutional personnel ascribe the animals a variety of roles, which among others are: friendly and familiar, meaningful, safe, comforting and soothing. Other roles that the institutional personnel ascribe the animals for the young clients are: teaching in order to develop empathy and responsibility; helping in therapy situation and having an activating role. Furthermore, the institutional personnel ascribe the animals crucial, meaningful and important roles to the young client´s positive development. The respondents also ascribe the animals a defenceless and inferior role. All respondents in the study argue unanimously that the animals are of significant importance for the treatment of the young clients. Hence, the animal can act as a link between the young client and the institutional personnel. Also, the institutional personnel believes that animals are meaningful to the young clients in many different contexts. When the animal is present the institutional personnel perceive that the young client is able to bring forth hidden emotions as well as activate the young client and help the young client to trust other individuals.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur ungdomar som varit placerade på Närsjögläntans HVB-hem har upplevt sin vistelse och vilka implikationer som vistelsen medfört. Våra frågeställningar berör hur ungdomar ha upplevt tiden på Närsjögläntan, hur livet efter placeringen ser ut och hur de lyckats att anpassa sig till livet utanför institutionen samt hur ungdomarnas liv såg ut innan placeringen på Närsjögläntan i förhållande till livet efteråt.Den empiriska undersökningen har utförts genom ostrukturerade kvalitativa intervjuer med fem respondenter. Vår forskningsansats grundar sig i hermeneutiken och vår undersöknings- och analysmetod influeras av grounded theory. Våra teoretiska perspektiv utgår från E. Goffmans teori om totala institutioner och G. H. Meads socialisationsteori.De slutsatser vi drar utifrån denna studie är att ungdomarna upplever att Närsjögläntan i allmänhet och personalen i synnerhet har haft en stor betydelse för deras förbättrade livssituation och självbild efter placeringen. Dock framgår att livssituationen efter vistelsen innefattar viss kvarvarande problematik som till viss del är beroende av negativa konsekvenser som institutionsvistelsen fört med sig.

<p>The aim of this study is to investigate how länsstyrelsen as a supervisory authority to private compulsory care-institutions works, to guarantee adequate institutional care of unprivileged children and youth with special problems.</p><p>In order to reach this aim the following questions are to be answered:</p><p>• Describe länsstyrelsen´s supervision of private compulsory care-institutions (HVB-hem)</p><p>• How does the officials at the three chosen county administrative boards find about the responsibility</p><p>To answer the questions of this bachelor thesis I have chosen to apply qualitative methods, by interviewing five supervisory authorities from länsstyrelsen, in three different county administrative boards in Sweden.</p><p>The findings of the study show that officials sometimes find it hard to know the exact meaning and differences between accountability and to be accountable. It also shows that they tend to think that the relationship between länsstyrelsen and the private compulsory care institutions is complicated. Because the officials have two part relationships, they have on the one hand a consultative role and on the other hand the supervising role.</p><p>Keywords: Länsstyrelsen, Hem för vård eller boende (HVB-hem), Ansvar, Ansvarsutkrävande, Socialtjänstlagen</p>

<p>Syftet med studien är att undersöka om HVB-hem för ensamkommande unga flyktingar använder evidensbaserade behandlingsmetoder och om personalen tar hänsyn till förutsättningarna för behandling, trygghet och relation. Ensamma unga flyktingar som har flytt från krigsdrabbade länder kan ha svåra trauman bakom sig och kan vara i behov av behandling. Frågeställningarna lyder: Hur viktigt anser personalen på HVB-hem det vara med trygghet och relation som förutsättning för behandling? Vilka evidensbaserade metoder används i verksamheterna? Vilka inslag från evidensbaserade metoder används?</p><p>Undersökningen genomfördes med en kvantitativ metod, med enkät som datainsamlingsinstrument. Urvalet bestod av 26 HVB-hem för ensamkommande barn. Svarsfrekvensen blev 73 %. Resultatet visar att evidensbaserade metoder, exempelvis KBT, används i liten utsträckning.  Inslag av evidensbaserade metoder, exempelvis gruppdiskussioner, är vanligare. Resultatet visar också att trygghet och relation är mycket viktigt i verksamheterna. Dessa begrepp får betydelse då de, tillsammans med möte och empati, är grunden i behandlingspedagogiskt arbete.</p>

Antalet ensamkommande barn har sedan 2006 ökat oavbrutet och alla dessa barn blir placerade på HVB-hem eller i familjehem. Forskning visar att detta är en utsatt grupp som kan ha svårt att ta sig in på arbetsmarknaden på grund av diskriminering. Forskning visar att arbete, utbildning och socialt nätverk är viktigt för att kunna etableras i samhället. Personalen på HVB-hemmen är några av de personer som står de ensamkommande barnen närmast och därmed kan stötta barnen i vägen till etablering.  I denna kvalitativa studie undersöks därför vilka perspektiv och erfarenheter personalen på HVB-hem för ensamkommande barn har på barnens möjlighet till etablering. Empirin består av sex semistrukturerade intervjuer genomförda på HVB-hem i södra Sverige. Dessa har sedan analyserats med hjälp av analysmetoden fenomenografi. Med hjälp av denna analys hittades åtta kategorier. Dessa har sedan analyserats med hjälp av Bourdieus kapitalteori samt begreppet stereotypisering.  Resultatet visade att informanterna beskriver de ensamkommande barnens sociala nätverk och kunskaper om samhället som begränsade, men att barnen har möjligheter att förstärka dessa. De kunskaper barnen har med sig från hemlandet menar informanterna inte alltid passar in och de behöver därmed läras om. En utmaning för de ensamkommande barnen är att de blir stereotypiserade av det svenska samhället, vilket kan försvåra deras väg till etablering.

The purpose of this study was to analyze how the key staff concept is used in residential care for children and young people and which role the key staff concept plays in the organization. The study was based on semi-structured qualitative interviews with six key staff and two managers from two different residential care facilities for children and young people. The theoretical perspective used was the neo-institutional theory and Hasenfeld´s term Human service organizations. One of the conclusions of the study was that the key staff describe that they have a central role when it comes to the treatment of the children. Another conclusion showed the variety of tasks that the key staff have, like the administrative work that they do. They also have an educational role, similar to the one that parents normally have which means that they are responsible of parenting the children. They also described themselves as a link between the children and their social network. The people interviewed justified the use of the key staff concept as it gives structure for the work, security to the children and serves as a guide on how to create and maintain relationships. The institutional processes shown in the key staff concept are: the coercive, which can be seen by the obligation to follow the treatment plans. The mimetic, since it exists only a few ways to organize the work and the normative which shows that their education and/or the level of education can affect the approach that they have towards the children.

La protéine HBx du virus de l'hépatite B (VHB) potentialise la survenue du carcinome hépatocellulaire (CHC). Cependant, les mécanismes par lesquels, HBx favorise l'instabilité génétique lors de la prolifération hépatique restent flous. La polyploïdisation hépatocytaire participe à la diversité génétique dans le foie. La modulation de la polyploïdie par l'HBx contribuerait-elle au développement de la maladie hépatique ? Ainsi, la polyploïdisation au cours du développement et de la maladie hépatique induite par le tétrachlorure de carbone ou le diéthylnitrosamine, a été évaluée dans les souris transgéniques FL-HBx (forme complète). Au cours du développement postnatal et dans la maladie hépatique, FL-HBx inhibe la binucléation hépatique au profit de noyaux polyploïdes (? 4n) par la dérégulation des transitions G1/S et G2/M, et l'accumulation d'ADN altérés. Une polyploïdisation similaire a été observé dans des souris avec un foie humanisé et infecté par le VHB. Dans les souris FL-HBx, l'initiation du CHC est associée à l'inactivation de ChK1, l'inhibition de Mre11, Rad51 et de l'apoptose, et à la surexpression d'IL-6 tandis que dans la fibrose, l'augmentation d'?-sma, PdgfR-?, TGF-?, TNF-? et la perte de l'expression de la glutamine synthétase ont été observées. De plus, les hépatocytes FL-HBx traitées présentent une prolifération anormale avec une forte expression de Ly6D, GpC3 et AFP. En conclusion, nos résultats montrent que par la surexpression de PLK1 via p38/ERK, FL-HBx induit une polyploïdisation pathologique du foie conduisant à la propagation d'ADN altérés et à l'apparition de marqueurs tumoraux au cours de la fibrose hépatique et de l'initiation du CHC. / Hepatitis B virus X protein (HBx) is involved in the development of hepatocellular carcinoma (HCC). However, how HBx promotes genetic instability or DNA damage during liver proliferation remains unclear. For that, we used mice transgenic for the full-length HBx (FL-HBx) to investigated the impact of HBx expression on polyploidization during normal liver proliferation and in liver diseases (fibrosis : carbon tetrachloride and HCC : diethyl nitrosamine, treatments). During postnatal liver development as well as in liver diseases, FL-HBx inhibits liver binucleation and triggers early production of polyploid nuclei (≥ 4n). These features were associated with aberrant G1/S and G2/M transitions and the propagation of DNA damage. Furthermore, hepatitis B virus infection, in liver humanized mouse model, shows similar deregulation of hepatocytes polyploidization. In FL-HBx animals, HCC initiation was associated with impairment of ChK1 activation and Mre11 and Rad51 expression (DNA repair proteins), inhibited apoptosis and upregulated IL-6 transcription while in fibrosis, increased expression of α-sma, PdgfR-β, TGF-β, TNF-α as well as a defect in glutamine synthetase expression were observed. In addition, treated FL-HBx animals displayed marked alterations to the cell cycle associated with stronger expression of HCC progenitor cell markers (Ly6D, GpC3, AFP). Finally, we showed that FL-HBx protein induces pathological polyploidization of hepatocytes by upregulating PLK1 through p38/ERK Mapks pathways. That promotes a loss of genomic integrity and an increase of hepatocytes expressing tumor progenitor cell markers during liver fibrosis and HCC initiation.

Syftet med denna studie är att undersöka i vilken utsträckning ungdomar, ur personalens perspektiv, har möjlighet att vara delaktiga i sin vårdplacering. För att uppnå detta syfte har 11 individuella intervjuer med behandlingspersonal samt verksamhetschefer på HVB utförts. Med utgångspunkt i intervjumaterialet har sedan en tematisk analys genomförts. Resultaten visar att personalen arbetar för att delaktiggöra ungdomarna, dock inom vissa uppsatta ramar. Resultatet visar även att personalen motiverar ungdomarna för att få med dem ”på tåget”. Vidare framkommer det att personalen ofta verkar vara under intrycket av att de gör ungdomarna mer delaktiga än resultatet visar. Den tematiska analysen kommer även att kopplas till Arnsteins delaktighetsstege (1969) samt Shiers delaktighetsstege (2001). / The purpose of this study is to investigate to what extent young people, from the staff’s perspectives, are able to participate in their care placement. In order to reach the purpose, 11 individual interviews with treatment staff and institution managers at residential care homes have been conducted. Based on the interview material, a thematic analysis has been implemented. The results show that the staff work to involve young people, though within certain set limits. The result also shows that the staff motivates the youngsters to bring them ”on the same track". Furthermore, it appears that the staff often seems to be under the impression that they make the young people more involved than the results show. The thematic analysis will also be related to Arnstein's participation ladder (1969) and Shier's participation ladder (2001).