Studien syftade till att undersöka yrkesverksammas arbete med att göra ungdomar delaktiga i planering och genomförande av sin vård på Hem för vård eller boende (HVB). Det som har studerats är hur HVB-personal och socialsekreterare beskriver och resonerar kring ungdomars delaktighet samt vilka hinder och möjligheter som framkommer ur de yrkesverksammas resonemang. Den metodologiska utgångspunkten var en kvalitativ ansats med inslag av hermeneutik där data inhämtats med semistrukturerade intervjuer som sedan studerats. Intervjuerna genomfördes med sex yrkesverksamma, varav tre socialsekreterare och tre HVB-personal. Resultatet visar på att delaktighet utformas i olika nivåer och där delaktighetsprocessen påbörjas genom information. För att utöka ungdomars delaktighet krävs vidare relationsskapande som i sin tur kan motivera och bidra till ökad delaktighet hos ungdomen. Faktorer som hindrar och möjliggör delaktighet visar resultatet ligger på både en organisatorisk- och individnivå. Det krävs att yrkesverksamma har den tid och resurser som krävs och detta är i första hand en organisatorisk fråga. Vikten ligger i att skapa en meningsfull relation till ungdomen för att möjliggöra en högre nivå av delaktighet som kan resultera i ett bättre behandlingsresultat för ungdomen. / Socialt arbete

Socialt arbete har alltid präglats av olika utmaningar men trots detta har det aldrig hindrat socialarbetare från att arbeta för utsatta människors rättigheter och för ett mer jämlikt samhälle. Tidigare forskning har visat hur socialarbetare fått kämpa för att skapa ett tryggt samhälle där alla människor är inkluderade. Diskussioner om socialarbetares handlingsutrymme är också något som lyfts och om handlingsutrymmet är tillräckligt stort för att ha möjligheten att arbeta utifrån individanpassade behov. För att få information om det har studien valt att fokusera på socialarbetares handlingsutrymme inom HVB verksamheter. Syftet med studien är att undersöka vad handlingsutrymmet för socialarbetare inom HVB innebär, och om de som arbetar på HVB anser att de har tillräckligt med handlingsutrymme för att kunna utföra arbetet på ett professionellt och ändamålsenligt sätt. Syftet med studien är också att undersöka om det finns några interna och externa faktorer som påverkar handlingsutrymmet. Studien är genomförd med hjälp av semistrukturerade intervjuer av sex anställda på fyra olika HVB verksamheter. Intervjumaterialet har sedan tematiseras och analyserats med stöd av tre teoretiska utgångspunkter. De teorier som har använts är professionsteori, organisationsteori och domänteori. Studiens resultat visar att socialarbetare inom HVB upplever ett stort handlingsutrymme i det vardagliga arbetet. Det som framkommit som mest relevant och uppskattat är självständighet, frihet att planera och möjligheten till att kunna ta egna initiativ i arbetet. Resultatet har även visat att handlingsutrymmet är påverkat av många interna och externa faktorer såsom politiska beslut, lagar, regler och riktlinjer både på organisatorisk och samhällsnivå. Det har också framkommit att handlingsutrymmet är begränsat. Detta under omständigheter som inte går att påverka som bland annat ekonomiska resurser inom organisationen och beslut från Migrationsverket, socialnämnden och sjukvården. Informanterna visar även att de är väl medvetna om de interna och externa faktorer de påverkas av inom verksamheten. Slutligen visar studien att trots många påverkande faktorer, lyckas socialarbetare inom HVB bidra till ett bättre samhälle, och visionen är att fortsätta hjälpa barn och ungdomar till att integreras i det.

Studiens huvudsyfte är att utforska HVB-personalens känslomässiga påfrestningar i samband med bemötandet av ensamkommande flyktingbarn samt att utforska personalens upplevelser av sin psykosociala arbetsmiljö i relation till interaktion med ungdomarna. Studien är baserad på fenomenologisk ansats, med hjälp av semistrukturerade intervjuer med 10 medarbetare. Resultatet redogör för medarbetarnas upplevelser i samband med bemötandet av ensamkommande flyktingbarn samt medarbetarnas upplevelser av sin psykosociala arbetsmiljö i relation till interaktion med ungdomarna. Enligt resultatet upplevs arbetet med ensamkommande barn som både givande och krävande. Social kompetens upplevs vara den viktigaste kunskapen men även språk- och kulturkompetens betonas. Dessutom lyfts lyhördhet och respekt för andra människor fram som centrala aspekter. Enligt respondenternas utsagor upplevs den psykosociala arbetsmiljön någorlunda stressande. Medarbetarna använder sig av olika copingstategier för att hantera den emotionella påverkan. Studiens slutsats är att arbetet på HVB-hem är psykiskt och emotionellt påfrestande vilket ökar tendensen till psykisk ohälsa. / The purpose of this study was to explore the HVB staff's emotional strain associated with their work. The study is based on a phenomenological approach, using semi-structured interviews of ten employees. According to my results the personnel experienced working with unaccompanied minors as both rewarding and demanding. Social skills are the most important knowledge in this kind of work, but language and cultural competence are also desirable. Sensitivity and respect for other people are highlighted as central issues in this kind of work. The psychosocial environment is perceived as stressful. Workers use various coping strategies to manage their stress. The study concludes that work in the HVB home is mentally and emotionally stressful and strenuous, increasing the risk of mental illness.

The purpose of this study was to find out how the HVB staff is working to integrate the unaccompanied children into Swedish society, and it was also about to find out the challenges they encounter at work. The study has been based on a qualitative study, where four people from four different HVB-homes have been interviewed. The material has been analyzed in the next chapter of this study, by using various theories that are appropriate, Esser and Elwer’s theories of internal integration and assimilation and Luhmann’s theory of the system theoretical perspective that deals with two important concepts such as exclusion and inclusion. The results of the study shows that those various HVB-homes have the same strategies when it comes to integrating unaccompanied children in the society. The HVB staff considered that the children's integration took place through various factors such as school and sports activities, the most important key to integration is the staff who is working at HVB homes because these people have the primary goal of helping unaccompanied children. The HVB staff used strategies and techniques to inform and learn the most important aspects of what standards and values must be followed in Swedish society. / Syftet med undersökningen i denna studie var att få fram hur HVB-personalen arbetar med att integrera ensamkommande barn i det svenska samhället samt vilka utmaningar de stöter på dagligen. Studien har genomförts utifrån en kvalitativ studie där fyra personer från fyra olika boenden har intervjuats. I nästkommande kapitlet har materialet analyserats med hjälp av olika teorier som var lämpliga, Esser och Elwerts teorier om den interna integrationen samt assimilation och Luhmanns teori om det systemteoretiska perspektivet som behandlar två viktiga begrepp som exkludering och inkludering. Slutresultatet i studien påvisar att de olika HVB-hemmen har i stort sätt samma strategier när det kommer till att integrera ensamkommande barn i samhället. Enligt HVB-personalen skedde barnens integration genom olika faktorer såsom skola och idrottsverksamheter, dock är den viktigaste nyckeln till integration personer som arbetar på HVB-hem eftersom att dessa personer har som huvudsakligt mål att hjälpa stödja ensamkommande barn. Strategier och tekniker som personalen på HVB-hem använde var att informera och lära ut de viktigaste aspekterna, vad gäller vilka normer och värderingar som måste efterföljas i det svenska samhället.

Syftet med denna studie är att undersöka hur boendepersonal på Hvb-hem (hem för vård och boende) arbetar för att integrera ensamkommande barn i samhället. För att få information till studien har vi intervjuat sju personer som arbetar på olika Hvb-hem. Vi har ställt frågor kring integrationsprocessen, hur de arbetar, vad de ser som hinder och möjligheter och vilka effekterna är av den långa asylprocessen. Informanterna definierar integration ganska liknande, de belyser framförallt vikten av integration på samhällsnivå. Vårt resultat visade att barnens mående blir negativt påverkat av den långa asylprocessen. Deras dåliga mående påverkar deras motivation till att integreras, de går inte till exempel inte till skolan, vilket alla informanter anser är en viktig faktor i deras integrationsprocess. Det är inte enbart barnen som påverkas, även boendepersonalen och deras arbete. De kan inte arbeta med integrationsprocessen då de måste ta hänsyn till barnens mående, deras fokus i arbetet ändras. Nu handlar arbetet istället om att ta hand om och motivera barnen. / The aim of this study is to examine how the staff accommodation at Hvb-homes (home for care and accommodation) work to integrate unaccompanied children in the society. To get the information to the study we have interviewed seven people that work at different Hvb-homes. We asked them questions concerning the integration process, how they work with it, what they see as difficulties and possibilities and the effects of the long asylum process. The informers defined integration quite similar, they illuminated the importance of integration at societal level. We found that the children's well-being is negatively affected by the long asylum process. Their bad well-being affect their motivation to integrate, they do not go to school for example, which all informers consider an important factor in their integration process. It is not only the children that are affected, also the staff accommodation and their work is. They can no longer work with the integration process, they have to respect the children's well-being, and their focus in their work have to change. Now it is all about taking care and motivate the children.

Syftet med studien var att utifrån behandlarnas erfarenhet på HVB-hem undersöka hur motiverande samtal som ett hälsofrämjande pedagogiskt verktyg är användbart inom missbruksvården för barn och ungdomar på individ- och gruppnivå. I studien speglas teoretiska utgångspunkter såsom hälsa som kontinuum och Illeris lärandemodell, detta bidrog till att kopplingar kunde dras mellan resultatet och teorierna. Fortsättningsvis genomfördes semistrukturerade intervjuer med fem olika behandlare som arbetar i olika kommuner på HVB-hem för barn och ungdomar med missbruksproblematik. Studiens resultat visade på att det kan bli svårigheter med motiverande samtal på gruppnivå eftersom det kan bidra till att passiva klienter blir desto mer passiva, vilket inte hjälper deras beteendeförändring. Resultatet visade även på att en ungdom lätt kan ta på sig ledarrollen vilket kan påverka utbyte av erfarenheter och därav hindrar lärandet. Däremot visade resultatet att motiverande samtal på individnivå kan bidra till motivation, självinsikt och individuellt lärande som således kan leda till hälsosamma livsstilsförändringar. Fortsättningsvis visade resultatet vikten av hur behandlaren stöttar individen under processen för att beteendeförändring ska bli lyckad. Slutsatsen som dras är att motiverande samtal som metod på individnivå är en fungerande metod på ungdomar som vill komma ifrån sitt missbruk och påbörja en livsstilsförändring. För att motiverande samtal på gruppnivå ska fungera som ett pedagogiskt verktyg krävs en tydlig struktur och en god relation till barn ungdomar. / The purpose of this study was to examine how therapist’s working at HVB homes in Sweden experience motivational conversations as a health-promoting pedagogical tool is useful in substance abuse care for children and young people at individual- and group level. The study reflects various theoretical starting points, such as health as a continuum and Illeri's learning model, which contributed to the fact that connections could be drawn between the results and the theories. Semi-structured interviews were conducted with five different therapists who works in different municipalities at HVB homes for children and young people with substance abuse problems. There may be difficulties with motivated conversations at group level because it can contribute to passive clients becoming all the more passive, which does not help their behavior change. The results also showed that a young person can easily take on the leadership role, which can affect the exchange of experiences and inhibit the learning. On the other hand, the results showed that motivational conversations at individual level can contribute to motivation, self-insight and individual learning, which can thus lead to healthy lifestyle changes. Furthermore, the results showed the importance of how the therapist supports the individual during the process for behavior change to be successful. The conclusion that is drawn is that motivational conversation as a method at the individual level is a working method for young people who want to be free from their addiction and start a lifestyle change. In order for motivational conversations at group level to function as a pedagogical tool, a clear structure and a good relationship with the children and young people is required.

I Sverige finns något som benämns samhällsvård, det vill säga vård och behandling av olika målgrupper i dygnet-runt-miljö. Placering i samhällsvård kan göras i fyra olika former av vård, nämligen familjehem, hem för vård eller boende (HVB), särskilda ungdomshem och stödboenden. HVB-hem arbetar på uppdrag av socialtjänsten, som tar emot barn och unga för vård eller behandling i förening med ett boende. De barn och unga som placeras på ett HVB-hem bor med någon annan än sina biologiska föräldrar, vilket innebär att personalen träder i föräldrarnas ställe. Personalen bär på ett stort ansvar att ge klienten stöd och skydd, men också omsorg och gränssättning på ett professionellt sätt. Denna uppsats syftar till att undersöka hur personalen inom HVB-hem arbetar för att möta och tillgodose klientens individuella behov. För att ta reda på detta har vi undersökt två HVB-hem i två olika kommuner i Sverige. Då uppsatsen bygger på en komparativ analys med kvalitativ ansats valde vi att jämföra två olika HVB-enheter, nämligen ett privat och ett kommunalt, för att se om det finns skillnader och likheter i arbetssättet för att tillgodose klientens individuella behov. Det empiriska materialet har samlats in genom intervjuer med totalt åtta personal i båda HVB-enheter. Studien ledde fram till ett resultat som visade flest likheter mellan det kommunala och det privata HVB-hem som vi undersökte. En av likheterna som framkom, utifrån det empiriska materialet, var att klienternas individuella behov handlar främst om trygghet, kärlek och omsorg. En ytterligare likhet var att personalen kommunicerar utifrån ett lågaffektivt bemötande för att uppfylla klienternas individuella behov. En annan likhet var att det rådde total enighet bland respondenterna om att kommunikation och god relation är det mest väsentliga i arbetet med barn och unga med diagnoser. Av samtliga respondenter nämndes vikten av lågaffektivt bemötande, empati och tålamod, särskilt då det kan uppstå svårigheter i arbetet med barn och unga med någon form av diagnos. Att vi fick fram dessa likheter är för at samtliga hem för vård eller boende (HVB) i Sverige arbetar under socialtjänstens lag samt mål. Utifrån resultatet kan konstateras att klientens individuella behov tillgodoses på närliknande sätt och metoder på respektive HVB-hem som vi undersökt. / In Sweden, there is something called community care, that is, care and treatment of different target groups in a 24-hour environment. Placement in community care can be done in four different forms of care, namely family home, homes for care or living (HVB), special youth homes and assisted living facilities. HVB-home works on behalf of the social service, which receives children and young people for care or treatment in association with a residence. The children and young people who are placed in an HVB-home live with someone other than their biological parents, which means that the staff take the place of the parents. The staff bear an important responsibility to provide the client with support and protection, but also care and boundary setting in a professional manner. This essay aims to investigate how the staff within HVB homes work to meet and satisfy the client's individual needs. To find out, we investigated two HVB homes in two different municipalities in Sweden. Since the essay is based on a comparative analysis with a qualitative approach, we chose to compare two different HVB units, one private and one municipal, to see if there are differences in the way of working to meet the client's individual needs. The material has been collected through interviews with eight personnel in the respective HVB units. The study led to a result that showed the most similarities between the municipal and private HVB homes that we examined. One of the similarities that emerged, based on the empirical material, was that the clients' individual needs are primarily about safety and care. A further similarity was that the staff communicate based on a low-affective approach to fulfill the clients' individual needs. Another similarity was that there was total agreement among the respondents that communication and good relationships are the most essential in working with children and young people with diagnoses. All respondents mentioned the importance of a low-emotional approach, empathy and patience, especially when difficulties can arise when working with children and young people with some form of diagnosis. The fact that we found these similarities is because all homes for care or living (HVB) in Sweden work under the social services law and goals. Based on the results, it can be concluded that the client's individual needs are met in closely similar ways and methods at the respective HVB homes that we examined.

Under senare tid har det kommit många ensamkommande barn till Sverige då de flytt från bland annat krig som pågår i hemlandet. De ensamkommande barnen placeras i HVB-hem, där de erbjuds stöd och omvårdnad. Syftet med denna studie är att utifrån ett emotionellt perspektiv undersöka hur HVB personalen upplever sitt arbete, genom att undersöka hur personalen hanterar och påverkas av emotioner i sitt vardagliga arbete samt undersöka vilka emotionella regler det finns på arbetet. Detta kommer att utföras utifrån en kvalitativ metod, genom halvstrukturerade intervjuer med 4 integrationshandledare och 1 boendestödjare. Fokus kommer ligga på HVB personalens beskrivningar. Materialet från intervjuerna har sammanställts med empiri som jag kommer att tolka. Utifrån utvalda teorier kommer materialet att besvara studiens frågeställningar. De teorier som jag har använt mig främst av i studien är Goffmans teori om det Draugmatiska perspektivet, främre och bakre regionen, Arlie Hochschild teori om det emotionella arbetet samt människobehandlande organisationer och objekts- och subjektspositionen som diskuteras av sociologerna Markus Arvidson och Sara Johansson. Resultatet visar att HVB personalen intar en professionell roll samt hanterar och påverkas av emotioner i sitt arbete. Detta kan bero på de känsloregler som finns i arbetet och deras professionella roll som de intar. / In recent years there have been many unaccompanied children that have fled to Sweden because of the war that’s going on in their home country, for instance. The unaccompanied children are placed in HVB homes, where they are offered support and care. The aim of this study is from an emotional perspective. The study examines how the HVB staff is experiencing their work by exploring how the staff handles and gets affected by emotions in their everyday work and also examines the emotional rules at their workplace. This will be done based on qualitative approach, through semi-structured interviews with 4 integration supervisor and one housing supporter. The focus will be on HVB staffs descriptions. The material from the interviews has been compiled with empirical data that I will interpret, based on the selected theories of the material to answer the study questions. The theories that I have used mainly in the study are Goffman’s theory of the dramaturgical perspective and front- and back region. I have also used Arlie Hochschild´s theory of emotional workand the object and subject position discussed by Markus Arvidson and Sara Johansson. The result shows that the HVB staff occupies a professional role, handling and getting influenced by emotions in their work. This may be due to the emotional rules that exist at work and also because of the professional role they play.

Ridterapi har på senare tid börjat användas som en komplettarande behandlingsmetod för psykosocial problematik. I dagsläget finns ännu inte mycket forskning inom ämnet och behandlingsmetoden är vare sig speciellt känd eller etablerad. I denna uppsats görs en kartläggning av socialsekreterares uppfattning och kännedom om ridterapi. Undersökningen var i form av en enkät och genomfördes i Uppsala län där socialsekreterare som arbetar med placeringar på HVB-hem medverkade. Vi ville se om olika faktorer som exempelvis ett eget djurintresse, kunskap om behandlingsmetoden, kön och ålder kunde påverka deras inställning till ridterapi. Resultatet av undersökningen visade att våra respondenters generella attityd till behandligsmetoden var positiv och att de i hög grad kunde tänka sig att göra sådana placeringar och de olika faktorerna vi jämfört med i undersökningen påverkade inte resultatet nämnvärt. Dock visade det sig att det var många som inte kände till vad ridterapi var. / Recently it has been more common to use Equine assisted therapy (EAT) as a complementary treatment for psychosocial issues. Today, not much research has been done in this area and therapy method is neither known nor established. In this essay a survey has been done in the purpose to get a grip of social workers attitude toward and knowledge about EAT. The survey was performed in Uppsala County and social workers who put clients in care or residence homes (HVB) were queried. We wanted to investigate how different factors such as an interest in animals, knowledge about the therapy method, gender or age could affect the respondents attitude toward EAT. The result from our investigation has shown that our respondents had an overall positive attitude toward EAT and that they to a high degree would make such a placement. The different factors that we compared with did not affect the result in a high degree. However, our results also showed that the majority of our respondents did not know about EAT or what it can be used for.

Syftet med denna undersökning var att bidra till en ökad kunskap kring ensamkommande flyktingbarns integrationsprocess i det svenska samhället. Vidare syftar studien till HVB-hemmets roll i denna process. Studiens val av metod är den kvalitativa metoden med åtta öppna intervjuer. Vi använde teorier som berör integrationsprocessen, vilket i detta fall var identitet, roll, socialt nätverk, socialt stöd, integration samt byråkrati för verksamhetens arbete. Studiens resultat tyder på att HVB-hemmets roll för denna process har varit omfattande med tanke på boendet har bidragit till att skapa ett tryggt hem, erbjudit socialt stöd, uppmuntrat till att delta i föreningslivet samt bidragit till sociala kunskaper. Även språket, skolan, nätverket och stödet från myndighetsutövare har bidragit till integrationsprocessen för barnen. Slutsatser som framkom är att de före detta ensamkommande asylsökande barnen är på ett objektivt och subjektiv plan integrerade i det svenska samhället. Lyckade integrationsprocesserna beror på kombinationen mellan barnens egna drivkrafter och samhället tillgängliga stödfunktioner. I och med flykten till ett främmande land kan en slutsats dras från denna studie att rollförändringar och identitetsbildningar har präglat de före detta ensamkommande barnen under deras integrationsprocess. Även inslag av rollförändringar och identitetsskapande finns hos personalen som arbetat med de ensamkommande barnen genom samspelet mellan grupperna. / The purpose of this study was to contribute to an increased knowledge of unaccompanied refugee children's process of integration into the Swedish society. Furthermore, the study aims to HVB-home role in this process. The study selection method is the qualitative method with eight open interviews. We used the theories related to the integration process, which in this case was the identity, role, social networks, social support and integration. Also bureaucracy was used to describe HVB-homes work. The study's results suggest that HVB-home role in this process has been extensive considering the accommodation has helped to create a safe home, offering social support, encouraged to participate in club activities and contributed to social skills. Even the language, school, network and the support of public power have contributed to the integration process for children. Conclusions that emerged is that the former unaccompanied asylum seeking children are in an objective and subjective planes integrated into the Swedish society. Successful integration processes depends on the combination of the children's own motivations and society accessible support functions. By fleeing to a foreign country, there is a role change and identity formation that characterized the former unaccompanied children during their integration process. Elements of the role and identity changes characterize the staff worked with this group through collaboration between the groups.