Detta är en kvalitativ studie om psykisk ohälsa bland ensamkommande barn. Syftet medstudien är att belysa vilka förhållningssätt och strategier som tillämpas av personal vidHVB-hem för att förebygga och hantera psykisk ohälsa bland ensamkommande barn.För att uppnå syftet och frågeställningarna har vi undersökt personalens erfarenheterinom HVB verksamheter genom semistrukturerade intervjuer. Studien bygger påutsagor från personalen om deras erfarenheter och upplevelser kring psykisk ohälsabland de ensamkommande barnen, vilka svårigheter de möter i deras arbete och vadsom är viktigt att tänka på i arbetet med ensamkommande barn.Resultatet i studien visar att boendepersonal beskriver att ungdomarnas psykisk ohälsakommer i uttryck genom frustration, aggression, ångest, självskadebeteende ochmissbruk, vilket är i linje med vad som visats i tidigare forskning om ensamkommandebarn som en utsatt grupp som har varit med om traumatiska upplevelser vilket kan hapåverkat deras psykiska hälsa (Hessle 2009, Batista m.fl 2007). HVB personalenbeskriver arbetet med att skapa trygghet och möjlighet till tillförlitliga relationer med deensamkommande barnen som sin viktigaste funktion. Intervjupersonerna beskriver attdet är viktigt att vara tillgänglig och stödjande för barnen för att de ska känna sigdelaktiga i meningsfulla situationer.

<p>Eftersom barn och unga i vissa fall behöver komma ifrån sitt ursprungliga hem finns hem för vård eller boende(HVB-hem) på flera platser i landet. Verksamheten som bedrivs där syftar till att tillhandahålla boende och bistå ungdomarna i deras personliga utveckling, vilket utförs genom personal som hjälper ungdomarna med praktiska moment i vardagslivet, men som också utgör vuxna förebilder. Denna studie har utförts i syfte att synliggöra ochstudera hur anställda på HVB-hem upplever sin yrkesroll, och sig själva i den yrkesrollen. Syftet motiveras i den betydande roll personalen får för ungdomarnas personliga utveckling, vilket grundas i teorier om resocialisation. Genom intervjuer har personal på två HVB-hem delat med sig av sin livsvärld, och genom deras utsagor och med hjälp av teorier om bland annat socialisation och arbetstrivsel formas en förståelse för hur personalen upplever syftet med sin arbetsroll, och hur de upplever sig själva i den arbetsrollen. Analyser av arbetsgruppens betydelse för personalens mående och för utförandet av arbetet görs, och även uppfattningar av olika typer av relationer mellan personal och ungdomarna, samt betydelsen dessa relationer har, fokuseras i uppsatsen.</p>

<p>Syftet med studien var att undersöka vad personal på HVB-hemmet i Lagan gör för ensamkommande flyktingbarn, vilka känslor de ställs inför samt hur känslorna hanteras. Vi genomförde en kvalitativ studie där resultaten bygger på intervjuer och en observation. Personalen arbetar med att socialisera in ungdomarna i samhället. De finns till som stöd och försöker ge dem en meningsfull vardag genom att exempelvis uppmuntra ungdomarna till deltagande i fritidsaktiviteter.</p><p>Personalen påverkas emotionellt av sitt arbete. De upplever främst glädje men det förekommer situationer där även frustration, oro eller otillräcklighet kan uppstå. Samtidigt som de arbetar med de ensamkommande barnen tvingas de också arbeta med sina emotioner som de hanterar genom att bland annat prata med varandra. De trivs bra på jobbet och det är en betydelsefull del av dem. Arbetet är givande, fyller en viktig funktion och att ungdomarna är kontaktsökande och sociala gör arbetet mer trivsamt och glädjande.</p><p> </p>

Syftet med studien var att undersöka vad personal på HVB-hemmet i Lagan gör för ensamkommande flyktingbarn, vilka känslor de ställs inför samt hur känslorna hanteras. Vi genomförde en kvalitativ studie där resultaten bygger på intervjuer och en observation. Personalen arbetar med att socialisera in ungdomarna i samhället. De finns till som stöd och försöker ge dem en meningsfull vardag genom att exempelvis uppmuntra ungdomarna till deltagande i fritidsaktiviteter. Personalen påverkas emotionellt av sitt arbete. De upplever främst glädje men det förekommer situationer där även frustration, oro eller otillräcklighet kan uppstå. Samtidigt som de arbetar med de ensamkommande barnen tvingas de också arbeta med sina emotioner som de hanterar genom att bland annat prata med varandra. De trivs bra på jobbet och det är en betydelsefull del av dem. Arbetet är givande, fyller en viktig funktion och att ungdomarna är kontaktsökande och sociala gör arbetet mer trivsamt och glädjande.

Eftersom barn och unga i vissa fall behöver komma ifrån sitt ursprungliga hem finns hem för vård eller boende(HVB-hem) på flera platser i landet. Verksamheten som bedrivs där syftar till att tillhandahålla boende och bistå ungdomarna i deras personliga utveckling, vilket utförs genom personal som hjälper ungdomarna med praktiska moment i vardagslivet, men som också utgör vuxna förebilder. Denna studie har utförts i syfte att synliggöra ochstudera hur anställda på HVB-hem upplever sin yrkesroll, och sig själva i den yrkesrollen. Syftet motiveras i den betydande roll personalen får för ungdomarnas personliga utveckling, vilket grundas i teorier om resocialisation. Genom intervjuer har personal på två HVB-hem delat med sig av sin livsvärld, och genom deras utsagor och med hjälp av teorier om bland annat socialisation och arbetstrivsel formas en förståelse för hur personalen upplever syftet med sin arbetsroll, och hur de upplever sig själva i den arbetsrollen. Analyser av arbetsgruppens betydelse för personalens mående och för utförandet av arbetet görs, och även uppfattningar av olika typer av relationer mellan personal och ungdomarna, samt betydelsen dessa relationer har, fokuseras i uppsatsen.

Att äga kunskap om hantering av hot och våld är alltid en värdefull egenskap, speciellt för personal på HVB-hem för utagerande ungdomar. Studien undersöker hur hot och våld definieras, gestaltas, uppstår och hanteras på HVB-hemmen samt hur personal uppfattar hanteringen. Resultatet av sju intervjuer med personal på HVB-hemmen redovisas. Hot och våld är något som är oacceptabelt men vanligt förekommande. Studien visat att hot är vanligare, mer svårdefinierat och oftare förekommande än våld. Definitionen av hot och våld är svårförklarad då studien visar att det inte finns någon entydig definition. Studien visar olika definitioner beroende på vem som definierar och i vilken kontext. I den här studien innefattar begreppet hantering det fysiska agerandet, det känslomässiga som coping och stresshantering samt verksamhetens och föreståndarens hantering. Hur hot hanteras är viktigt då studien visar att hot är vanligt förekommande i olika allvarlighetsgrader. Det framkommer att fysiskt agerande, kommunikation och känslomässig kontroll utgör de främsta sätten av personlig hantering. Den samlade uppfattningen av verksamhetens hantering är enligt informanterna tillfredställande, dock finns alltid utrymme för förbättring. Till sist diskuteras centrala delar som framkommer såsom svårigheten att definiera hot, vikten av avrapportering, att flertalet informanter anser att hot och våld är något man får räkna med, hot och våld vid gränssättning, svårigheter vid polisanmälan, coping samt vikten av engagerade föreståndare.

Denna studie är en del av en flerfallstudie i Jönköpings län och undersöker ett HVB-hem för ensamkommande barn och ungdomar i Jönköpings kommun. Syftet är att med hjälp av en kvalitativ fallstudie undersöka grannskapets potentiella roll för de ensamkommande barnen och ungdomarnas integration. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med grannar (n=11) och med representanter för HVB-hemmet (n=3). Studien undersöker även vilka kontakter som finns mellan HVB-hemmet och grannskapet, samt vilka informationsstrategier som använts i etableringsprocessen av HVB-hemmet och den betydelse dessa kan ha haft för hemmets mottagande. Studien visar att grannskapet uppfattar det undersökta HVB-hemmet som anonymt och att det finns en tydlig brist på information och kunskap om hemmet. Grannskapet efterfrågar mer information om HVB-hemmet samt har en generellt likgiltig alternativt positiv attityd till HVB-hemmets placering och de ensamkommande barnen. Acceptansen till HVB-hemmet kan bero på den informationsstrategi verksamheten valde gentemot grannskapet inför verksamhetsetableringen i området eller den låga kunskap som existerar bland grannarna angående hemmets verksamhet, men ytterligare faktorer skulle kunna ges som förklaring. Bristen på kontakt som finns mellan HVB-hemmet och grannskapet skulle kunna förklaras genom verksamhetens val att hålla en låg profil i grannområdet. Studien kan även urskilja att det finns en outnyttjad potential då grannskapet möjligen kan spela en viktig roll för ungdomarnas integration. / This study is a part of a wider multiple case study conducted in Jönköping county. It is examining a residential HVB-home for unaccompanied refugee children in Jönköping city. The purpose of this qualitative case study is to examine the neighborhood’s potential role in integration of unaccompanied refugee children. Semi-structured interviews were carried out with neighbors (n=11) and with representatives for the HVB-home (n=3). Furthermore, the study examines what information strategies have been used in the establishment process of HVB-home, along with what this has meant for the reception of the home in the neighborhood. The study finds that the neighborhood perceives the examined HVB-home as anonymous and there is a noticeable lack of information and knowledge about the home amongst the neighbors. The neighbors requests more information about the HVB-home and generally have indifferent or positive attitudes towards the location and existence of the HVB-home and the unaccompanied refugee children. The degree of acceptance of the home could be explained by the information strategy the HVB-home initially chose for the establishment of the home or the lack of knowledge about the home amongst the neighbors, although further explanations could be given. The lack of contact between the HVB-home and the neighborhood could partially be explained by the HVB-home’s choice to keep a low profile in the neighborhood. In addition, the study can distinguish an unexplored potential for the neighborhood to possible play an important role in the integration of the unaccompanied refugee children. / Ensamkommande flyktingbarn och grannskapsrelationer i Jönköpings län

Antalet ensamkommande barn och ungdomar som kommer till Sverige ökar för varje år. Det har gjort att fler kommuner nu tar emot dessa barn och ungdomar. Syftet med denna studie är att undersöka grannskapsrelationer med boende för ensamkommande barn och ungdomar i Värnamo kommun samt grannskapsrelationernas betydelse för barnens och ungdomarnas integration. I studien genomfördes 9 intervjuer med grannar i grannskapet till boendet för ensamkommande barn och ungdomar. Intervjuer genomfördes även med verksamhetschefen Anna Thuresson på HVBhemmet Bryggan samt med medborgarnämndens ordförande Maria Johansson i Värnamo kommun. Intervjuerna speglar både grannars, verksamhetschefens och ordföranden i medborgarnämndens relation till hemmet. Studien består av tre forskningsfrågor som intervjuerna i denna studie är utformade efter. Åsikterna som presenteras i den här uppsatsen är intervjupersonernas egna åsikter. Resultatet av intervjuerna analyseras i förhållande till NIMBY-fenomenet och kontakthypotesen. Studiens syfte, delfrågor, fallstudieprotokoll och intervjuguider togs fram inom ett projekt vid Högskolan i Jönköping. Temat för projektet är grannars reaktioner inför boenden för ensamkommande barn och ungdomar i Jönköpings län. Föreliggande studie är en utav 6 fallstudier genomförda av studenter inom projektet. / Ensamkommande flyktingbarn och grannskapsrelationer i Jönköpings län

Arbetet med ensamkommande barn är relativt nytt och outforskat i Sverige. Den här artikeln tittar närmare på uppfattningar och erfarenheter om mobbning och diskriminering hos vägledare som jobbar på ett boende för ensamkommande barn. Genom fyra semistrukturerade intervjuer samlades ett kvalitativt datamaterial in. De centrala fynden i studien visar att vägledarna tenderar att förklara diskriminering utifrån individers handlingar och undgår att se strukturella orsaker. Ungdomarna tros vara mindre utsatta för mobbning och diskriminering än svenska ungdomar. Vägledarna arbetar övergripande för att skapa en trygg miljö på boendet men det finns inga aktiva strategier för att förebygga utsatthet vilket ligger i linje med att det inte finns lagar som kräver detta. De har lärt sig hur de ska förhålla sig till olika kulturer men det kan innebära en risk att de slutar lyssna på individen. Detta visar på vikten av att mer forskning på området behövs bland annat för att lyfta fram de ensamkommande barnens egna perspektiv.

No description available.