Studien syftar på att belysa hur boendepersonal upplever att genusnormer skapas och upprätthålls i det sociala arbetet med ensamkommande killar de gör. För att kunna uppnå detta har det genomförts fem intervjuer med boendepersonal på två HVB-hem för ensamkommande flyktingbarn. Studiens resultat belyser bland annat tendensen att kvinnlig personal får ”mammarollen”, samt hur ensamkommande i arbetet kan betraktas som ”små män”. Det har visats även att boendepersonalens etnicitet upplevs ha betydelse för skapandet av genusnormer. Resultatet tyder på att boendepersonalen uppfattar sexualiteten som tabu, samt överlag inte reflekterar över heteronormativiteten i arbetet. Slutligen lyfts vad organisatoriska utmaningar i arbetet med ensamkommande kan ha för betydelse utifrån genusperspektivet.  Bakgrund: Studien grundar sig i en pågående samhällsdebatt om jämställdhet i samhället utifrån genusperspektivet, samt den kunskapsluckan som finns kring socialt arbete med ensamkommande utifrån genusperspektivet. Syfte: Att få en inblick i boendepersonalens upplevelser kring hur genusnormer konstrueras/upprätthålls i socialt arbete med ensamkommande killar och vad de normerna kan ha för betydelse. Metod: Studien har en kvalitativ ansats och empirin har samlats genom 5 semistrukturerade intervjuer och analyserats med hjälp av tolkande fenomenologisk analys (IPA-metoden). Resultat: Studien har visat att boendepersonalen har väldigt olika upplevelser och rutiner kring genusfrågor. Det har framkommit att genusfrågor inte anses vara det centrala i arbetet, utifrån bristen på reflektion kring dem. Boendepersonals berättelser har pekat på tydliga exempel av både heteronormativitet, och bristen av det normkritiska förhållningssättet. Genus har visats hänga ihop med andra faktorer såsom etnicitet och klass, samt att olika praktiskt ogynnsamma omständigheter i arbetet med ensamkommande försvårar arbetet utifrån genusperspektivet.

Bakgrund: Den psykiatriska vården har förändrats genom historien. En stor förändring skedde i samband med psykiatrireformen på 1990-talet. I samband med detta upplevde de närstående att de fick inta en mer vårdande roll och ett större ansvar för familjemedlemmen med psykisk ohälsa.   I tidigare studier framkommer att de närstående upplever börda i förhållande till sin familjemedlem och att det i sin tur har inverkan på den närståendes eget välbefinnande. Vidare påverkar detta den närståendes relation till familjemedlemmen med psykisk ohälsa.   Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva närståendes upplevelser av hur relationen till en familjemedlem med psykisk ohälsa påverkas när familjemedlemmen flyttat till ett HVB-hem.   Metod: Studien genomfördes som en intervjustudie med kvalitativ induktiv ansats. I studien deltog tio respondenter och insamlat material bearbetades av författarna genom en kvalitativ latent innehållsanalys.   Resultat: I föreliggande studie framkommer att de närstående upplever att de befinner sig i en komplicerad situation. Rollen som närstående till en person med psykisk ohälsa kan upplevas som påfrestande och relationen blir på grund av olika anledningar ofta ansträngd. Det resultat som framträdde var att Relationen präglas av ömsesidig påverkan och att HVB-hemmet kan ge trygghet och underlätta relationen.    Slutsats: Att öka delaktigheten och att underlätta för de närstående gör att de kan minska sitt lidande och öka sitt eget välbefinnande. Vilket, ur ett helhetsperspektiv, kan skapa förutsättningar för en bättre relation och ökad livskvalité för samtliga individer i systemet. / Background: Psychiatric care has changed through history. A major change occurred in connection to the psychiatric reform in the 1990s. In relation to this, the relatives also felt that they were taking a more caring role and a greater responsibility for the family member with a mental illness.Previous studies have shown that close relatives to family members with a mental illness, experience a burden related to their family member. This burden is so significant that it affects the relatives own well-being and further influenced their relationship with the family member with mental illness. Purpose: The aim of this study was to describe relatives’ experiences of how the relationship to a family member with mental illness is affected when the family member moves to a residential care home. Method: The study was conducted as an interview study with a qualitative inductive approach. In the study ten respondents were interviewed and collected material were processed by the authors through a qualitative latent content analysis.Results: The present study revealed that the close relatives find that they are in a complicated situation. The role of being related to a person with mental illness can be experienced as stressful and the relationship, due to various reasons, becomes strained. The result that emerged was that the relationship is characterized by mutual influence and the residential care home can provide security and ease the relation.   Conclusion: To increase participation and ease the burden for the close relatives, can reduce their suffer and increase their own well-being. Which, from a holistic perspective, can create conditions for a better relationship and increase the quality of life for all individuals in the system.

Syftet med studien var att undersöka och analysera hur yrkesprofessionella på skolor och HVB-hem arbetar för att främja en god integration för ensamkommande flyktingbarn. Vi har även undersökt hur samverkan mellan dessa två verksamheter fungerar eftersom de ensamkommande barnen spenderar en stor del av sin tid i dessa verksamheter. Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer där våra intervjufrågor var öppna, vilka tillät oss att ställa följdfrågor till respondenterna. Vi har genomfört totalt sju intervjuer, fyra på olika skolor och tre på olika HVB-hem. Resultatet analyserades med hjälp av en tematisk analys där vi delade upp resultatdelen i huvudteman och underteman. Vårt resultat visade att respektive verksamhet arbetar utifrån olika arbetssätt för att främja flyktingbarnens integration. Skolpersonalen är mer inriktad på att lära ut språket och att få eleverna i samspel med andra elever, medan personalen på HVB-hemmen arbetar för en ökad självkänsla och trygghet hos barnen samt att skapa en meningsfull vardag. I studien framkom det även att det fanns skillnader mellan skolorna i graden av samverkan med HVB-hemmen och att det finns brister i samverkan mellan skol- och boendepersonalen.

Syftet med studien är att undersöka HVB-hem personalens uppfattningar om åldersbedömning av ensamkommande flyktingbarn. Dessutom syftar studien på att undersöka hur personalen upplever och hanterar den eventuella åldersosäkerheten hos ensamkommande som är placerade på HVB-hem för barn. Studien är baserad på åtta kvalitativa intervjuer med personal från olika kommuner i Sverige. Intervjuerna har analyserats med hjälp av olika verktyg från grounded theory metoden och resultatet har analyserats med teoretiska utgångspunkter i Maslows behovteori och Goffmans rollteori. Det visade sig att personalen har huvudsakligen negativa uppfattningar och upplevelser om åldersbedömning på ensamkommande. Dessutom ansågs barns behov som viktigare än deras ålder. Att arbeta med att tillgodose barns behov är utgångspunkten i deras roll som HVB-hem personal. En bra och förtroendefull relation upplevdes kunna skadas av att lyfta misstankarna om ålder till Migrationsverket eller till ungdomen. Det kunde dock ses risker med åldersskillnader och att barn och ungdomar i olämplig ålder, för ung eller för gammal, placeras på HVB-hemmet. Utnyttjande, kränkning, mobbning och sexuellt ofredande nämndes av flera. Det ansågs finnas fördelar med det också. Äldre ungdomar som stödpersoner, storasyskon och förebilder eller deras möjlighet att få stöd från personal dygnet runt och gå i skolan, vilket i sin tur kunde anses bidra till en bättre integration.

In the last few years, approximately 40 000 of unaccompanied children, mainly boys, have arrived in Sweden. Initially, these minors were placed into residential care units (HVB). Media has suggested that these adolescents, have difficulties associated to poor mental health. Earlier research concerning the mental state of these minors, indicates a high prevalence of PTSD. This motivated the aim of this study: to explore the professionals’ understanding of support and the form of housing that accommodates these minors, related to poor mental health. An interpretive approach was chosen with attachment theory and Goffmans’ theory regarding institutional life, as theoretical bedrocks and six qualitative semi- structured interviews formed the basis for the result. Four central themes were discovered through content data analysis. The themes indicated that the boys are under pressure and experiencing stress which is a recurrent experience for some authorities and health care units, responsible for supporting these adolescents. However, the personal support from individuals, demonstrates a commitment that likely has a positive impact on these boys life. While the form of housing may have a harmful effect, it could also be cultural differences combined with PTSD affecting the emotional state of unaccompanied children living in Sweden.

This thesis is about staff in Sweden working with unaccompanied migrant children, either in supported accommodation or HVB-homes, a form of residential care. A previous study shows that staffs’ acting space often led them feeling a higher sense of responsibility for their work. This study seeks to understand if the staffs’ acting space relate to their sense of responsibility for children in care. To answer this, we have used a qualitative method. We have done eight semi-structured interviews with staff working in HVB-homes and supported accommodation, to take part of the staffs’ perspective and point of views. The theory used for analysing out material is Lipsky’s Street-level bureaucracy: dilemmas of the individual in public services. We have also used Ulla Johansson’s conception analysis Om ansvar. The result of the study shows that staff feel like they have a big acting space at their place of work. Staff also describe how they feel responsible for the children they meet in their work, but not a sense of responsibility that goes beyond their work role. From our interviews we have concluded that it doesn’t seem to be a significant relation between acting space and the staffs’ sense of responsibility for the children. The latter relates more to the staffs’ attitude and their boundaries.

Bakgrund: Med anledning av ökade komplexa behov, är en fungerande och effektiv samverkan mellan utförare på HVB-hem och handläggare på socialtjänsten viktig för klienten. Dels på grund av informationsutbyte både innan, under och efter placering på hemmet, dels för att skapa förutsättningar för en meningsfull vistelse och för att tillgodose en säker och korrekt vård/behandling för klienten under placeringen. Med innevarande bakgrund har det varit relevant att undersöka vilka erfarenheter utförare på HVB-hem har gällande samverkan mellan handläggare på socialtjänsten och hur det anses påverka klienten. Syfte: Syftet med studien är att bidra med kunskap om betydelsen av samverkan mellan utförare på HVB-hem för vuxna samt handläggare på socialtjänsten och hur det anses påverkaklienten. Även vilka faktorer som anses främjande respektive hindrande för samverkan mellan utförare och handläggare presenteras. Metod: Studien grundar sig på en kvalitativ ansats. Sex semistrukturerade intervjuer har genomförts med utförare på HVB-hem via Google teams. Det insamlande materialet har transkriberats och analyserats genom en tematisk analys. Vid analysen har den insamlade empirin kopplats till handlingsutrymmet som begrepp samt tidigare forskning. Resultat: I studiens resultat framkommer en del skillnader utav respondenternas erfarenheter av samverkan med handläggare och hur det anses påverka klienten. Det framkommer likaså faktorer som respondenterna anser främjande respektive hindrande för samverkan mellan utförare och handläggare.

The Swedish child welfare system is, in an international comparison, distinguished bya family service orientation. Which means that there's a focus on understanding childrenand families in their community context (Lundström, Shanks, Pålsson & Sallnäs 2021).When a child is in a situation where their health or development is at risk or is harmed,social services have a responsibility to remove the child from that situation. In somecases, the child is then placed at an out of home care facility which is called HVB,where care or treatment is conducted (Kunskapsguiden 2022).In the beginning of the 21st century Sweden has had a rise of private out of home carefacilities (Sallnäs 2005). Which made us interested as to how different factors affect theway that decisions are being made when it comes to placement at HVB and furthermorehow these factors might lead to different dilemmas. Therefore will this paper study whatfactors might exist and how they affect the social workers.The result of the study shows that the child's needs and participation, location of thehome and how the organization is built are all factors that affect the way decisions aremade. The result also shows that there are some dilemmas that might occur. One is thefact that HVB might not actually be a good treatment, another is risks within placementand co-morbidity, another is economics versus the child's best interests and lastlywhether or not the placement should be close to home. Through the study we’ve cometo the conclusion that more research on the field is needed to make sure that Sweden asa society is providing the best possible care for children and adolescents.

It is a common-held belief that the social worker for the most part uses oneself as a “tool” in working with clients. This study seeks to examine that “tool” in the context of treatment of teenage boys with psychosocial problems such as criminal behavior, drug-abuse and/or abusive home environment. The main purpose is to identify the conceptions of masculinity, and more specific hegemonic and subordinated masculinity, of the professionals working with the boys. We will take a constructivist approach on masculinity which means that the meaning of the concept isn’t static but dependent on time and place and changeable in the interaction between people. The theoretical base for the purpose, questions and analysis of our study lies on R.W Connell’s theory on the hierarchy of masculinities. Connell states that multiple masculinities are constructed among us that relates to one another in a hierarchical order measured by the content of hegemonic masculinity, which is defined as the culturally and socially accepted ideal of being a man, as defined at a certain time or place. The study seeks mainly to find and problematize the type of hegemonic and subordinated masculinity that could be constructed in the treatment area of adolescent boys, and are based on in-depth interview with six therapy assistants from one institution in southern Sweden. Our study finds that the hegemonic masculinity consists of the following characteristics: sensitivity, reliability, mental strength, honesty, stability and the ability to build relationships and with competence in boundary setting, which could be summarized as a macho-soft masculinity with an emphasize on soft. The subordinate masculinity consists of the following characteristics in a man: sexist, homosexual, immigrant and violent.

Socialstyrelsen (2021) reports that 8300 children and young people in Sweden were placed on a so called HVB during 2020. HVB stands for hem för vård eller boende which in english terms is equal to a home for care or housing. HVB was during 2020 the second most common form of placement for children and adolescents. Socialstyrelsen (2018) reports that social workers working within HVB are responsible for meeting young people's care needs in the form of various treatments. Research done by Mattson (2010) suggests that HVB is a closed environment, which can result in social workers that are active in these care homes become identification objects for the young people who are placed in these care homes.   Treatment staff in HVB homes work with adolescents who are in need of support and help. Social workers are expected to work gender-consciously to meet the individual needs of adolescents. Previous research shows that HVB is a complex environment that requires flexibility on the part of treatment staff and that interventions do not always lead to the best results. Newly graduated social workers are expected to possess knowledge as critical awareness of how gender affects treatment work. We have chosen to investigate how newly graduated social workers who are active in HVB homes reflect about the fact that gender is done in treatment work and how they act with adolescents as gender awareness is part of the newly graduated social workers' education. The results of the study showed that the reflections of newly graduated social workers confirm previous research's explanation that gender is made in the treatment work with adolescents and which in turn affects how the staff's treatment work is designed. The result highlights that norms, stereotypes and gender perceptions that society produces affect the treatment work despite the social workers' gender awareness through education. Through the study, we also see the desire to counteract these gender notions and its ability to influence treatment work but that it is difficult.