<p>Denna uppsats handlar om hur artisterna Håkan Hellström och Ken Ring konstruerar diskurser kring maskuliniteten i sina musiktexter. Utifrån poststrukturalistiskt influerad teori kring feminism och maskulinitet görs en komparativ närläsning som bildar en tematiskt uppbyggd studie. Utifrån det för artisterna gemensamma temat <em>utanförskap</em> visar studien att utanförskapet hos <em>Ken Ring</em> är relaterat till en känsla av maktlöshet. Denna kompenserar <em>Ken </em>genom att konstruera maskulina diskurser med ett överdrivet anspråk på det som den europeiska kulturen förknippar med maskulinitet och genus. Detta kan kontrasteras mot <em>Håkan Hellström</em> som i sitt utanförskap konstruerar maskulina diskurser där ”omanlighet” och ett kärleks- och sexualitetsbegrepp där ”jaget” blir könsmässigt tvetydligt, står i fokus. På så sätt tar <em>Håkan Hellströms</em> konstruktion av maskulinitet avstånd från, utmanar och ifrågasätter genusordningens hegemoniska ideal, medan <em>Ken Ring</em> är beroende av densamma för att stärka sin maktposition.</p> / <p>This essay examines how the two artists Håkan Hellström and Ken Ring construct discourses about masculinity in their music lyrics. Based on post-structuralist theory's influence on feminism and masculinity discpilines I have made a comparative close reading, which produces a thematically structured study. A central issue is the common theme of the artist's alienation. The study shows that Ken Ring's alienation is related to a sense of powerlessness. Ken compensates for this by constructing masculine discourses that exaggerate the European culture's notion of masculinity and gender. This can be contrasted with Håkan Hellström, who in his alienation construct masculine discourses based on "unmanly practices". The "self" becomes sexually ambiguous in concepts of love and sexuality. In this way Håkan Hellström's construction of masculinity challenge the gender order's hegemonic ideals, while Ken Ring is dependent on the same order to give himself power.</p>

Denna uppsats handlar om hur artisterna Håkan Hellström och Ken Ring konstruerar diskurser kring maskuliniteten i sina musiktexter. Utifrån poststrukturalistiskt influerad teori kring feminism och maskulinitet görs en komparativ närläsning som bildar en tematiskt uppbyggd studie. Utifrån det för artisterna gemensamma temat utanförskap visar studien att utanförskapet hos Ken Ring är relaterat till en känsla av maktlöshet. Denna kompenserar Ken genom att konstruera maskulina diskurser med ett överdrivet anspråk på det som den europeiska kulturen förknippar med maskulinitet och genus. Detta kan kontrasteras mot Håkan Hellström som i sitt utanförskap konstruerar maskulina diskurser där ”omanlighet” och ett kärleks- och sexualitetsbegrepp där ”jaget” blir könsmässigt tvetydligt, står i fokus. På så sätt tar Håkan Hellströms konstruktion av maskulinitet avstånd från, utmanar och ifrågasätter genusordningens hegemoniska ideal, medan Ken Ring är beroende av densamma för att stärka sin maktposition. / This essay examines how the two artists Håkan Hellström and Ken Ring construct discourses about masculinity in their music lyrics. Based on post-structuralist theory's influence on feminism and masculinity discpilines I have made a comparative close reading, which produces a thematically structured study. A central issue is the common theme of the artist's alienation. The study shows that Ken Ring's alienation is related to a sense of powerlessness. Ken compensates for this by constructing masculine discourses that exaggerate the European culture's notion of masculinity and gender. This can be contrasted with Håkan Hellström, who in his alienation construct masculine discourses based on "unmanly practices". The "self" becomes sexually ambiguous in concepts of love and sexuality. In this way Håkan Hellström's construction of masculinity challenge the gender order's hegemonic ideals, while Ken Ring is dependent on the same order to give himself power.

It is a common-held belief that the social worker for the most part uses oneself as a “tool” in working with clients. This study seeks to examine that “tool” in the context of treatment of teenage boys with psychosocial problems such as criminal behavior, drug-abuse and/or abusive home environment. The main purpose is to identify the conceptions of masculinity, and more specific hegemonic and subordinated masculinity, of the professionals working with the boys. We will take a constructivist approach on masculinity which means that the meaning of the concept isn’t static but dependent on time and place and changeable in the interaction between people. The theoretical base for the purpose, questions and analysis of our study lies on R.W Connell’s theory on the hierarchy of masculinities. Connell states that multiple masculinities are constructed among us that relates to one another in a hierarchical order measured by the content of hegemonic masculinity, which is defined as the culturally and socially accepted ideal of being a man, as defined at a certain time or place. The study seeks mainly to find and problematize the type of hegemonic and subordinated masculinity that could be constructed in the treatment area of adolescent boys, and are based on in-depth interview with six therapy assistants from one institution in southern Sweden. Our study finds that the hegemonic masculinity consists of the following characteristics: sensitivity, reliability, mental strength, honesty, stability and the ability to build relationships and with competence in boundary setting, which could be summarized as a macho-soft masculinity with an emphasize on soft. The subordinate masculinity consists of the following characteristics in a man: sexist, homosexual, immigrant and violent.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur unga vuxna män i Stockholm och Uppsala skapar en maskulin identitet genom kläder och uttryck ur ett etnologiskt forskningsperspektiv. I arbetet har det genomförts sex stycken intervjuer som fokuserat på informanternas erfarenheter och upplevelser av kläder och uttryck. Jag har sedan använt mig av diskursanalys och fenomenologi som analysmetod för att både utröna hur diskursen kring kläder, kroppar, kön och sexualitet sett ut samt hur kläder fungerar som en materiell förlängning av kroppens identitetsskapande. Jag har därefter använt mig av teorier som berör maskulinitet och makt för att utröna vilka maskulina identitetsprocesser som finns närvarande samt hur maktaxlar kan urskiljas genom analysen av diskurser och uppfattningar om kläder och kroppar. Det teoretiska ramverket har främst utgått från Raewyn Connells teorier om maskulinitet där begrepp som hegemoni och underordnad maskulinitet är essentiella. Jag har även använt mig av Michel Foucaults teorier om makt där begrepp om disciplinering och foglighet diskuteras samt Judith Butlers teorier om heterosexuella matrisen. Uppsatsen tar slutligen upp och undersöker fenomenet ’Metrosexualitet’ och hur det genom olika nyanser av maskulina uttryck kan gestaltas.