Att rättsprocessen kan vara frustrerande är något som många har upplevt. Det är ofta en omfattande och utdragen process från gärningstillfället till att en eventuell påföljd meddelas i rätten. Att sprida kunskap om rättsprocessen och de principer som domstolarna är skyldiga att följa enligt lag, är viktigt för att stärka den positiva synen på rättssystemet och stärka rättssäkerheten. En annan viktig aspekt är att lyfta fram våra mest utsatta samhällsgrupper, i detta fall barn och unga som har placerats på HVB-hem. På senare år har det framkommit allt fler fall av våldtäkter på flickor som utsätts av personal på HVB-hem som flickorna befinner sig på. Den aktuella studien hade som syfte att undersöka domstolars bedömningar i sexualbrott mot tvångsplacerade flickor. De fyra frågeställningarna var (1) vilka typer av bevis åberopades, (2) hur värderades de muntliga utsagorna, (3) hur argumenterade domstolarna för fällande och friande domar, och (4) vilka rättsligaprinciper använde domstolarna sig av? Metoden bestod av en kvalitativ innehållsanalys av sex domstolsprotokoll, där samtliga målsägare var flickor som var placerade på HVB-hem under tiden för brotten. De tilltalade bestod av män som under gärningen var anställda på HVB-hemmet och därmed ansvarade för målsägarens vård och tillsyn. Resultatet visade hur bedömningarna i de olika fallen varierade till viss del. En stor brist kunde ses i utsagevärderingen, då domstolarna till stor del inte använde sig av de kriterier som Högsta domstolen angav i prejudikatet NJA 2010 s.671. Vissa av domstolarna beskrev inte heller hur bedömningen och bevisvärderingen hade gått till eller vilka principer som de grundade sig på. Denna brist kan riskera att rättens transparens försvinner och att parterna inte blir lika införstådda i målet.

Ensamkommande barn som kommer till Sverige kan utifrån deras behov placeras på HVB för att få stöd de behöver. Vi har identifierat ett kunskapsbehov om ensamkommande flickors utsatthet samt behov utifrån brist på tidigare forskning. Studiens syfte är att undersöka och analysera en grupp socialarbetares erfarenheter av utsatthet och behov ensamkommande flickor kan ha inom HVB, samt hur denna grupp socialarbetare kan förhålla sig till aspekter av kön i sitt arbete med flickorna. Studiens metod var kvalitativ och fem semistrukturerade intervjuer med socialarbetare som arbetar eller har arbetat med målgruppen genomfördes. Resultatet visade att respondenterna upplevde att flickor inom HVB kunde vara en utsatt grupp på grund av kön, ålder, trauma samt sexuella utnyttjanden. Respondenterna upplevde även att ensamkommande flickor hade sociala, psykiska, kroppsliga behov således behov av trygghet och integration. Ytterligare huvudresultat var att majoriteten av respondenter upplevde att HVB främst var anpassat för pojkar, att respondenterna upplevde att de inte hade nog med kunskap om kön samt att de inte existerade nog med anpassat stöd för flickornas situation. Studiens viktigaste slutsatser var att flickorna hade en särskild utsatthet som ofta kunde skilja sig från pojkarna utifrån kön, genus samt ålder och att studien kan tyda på att HVB i många fall anpassas mer för pojkar än flickor. Olika förväntningar existerade även utifrån kön bland både personalgrupper samt barnen som påverkade båda grupper. Ytterligare att studien kan tyda på att socialarbetare inom HVB upplevde att de behöver mer kunskap om kön samt anpassat stöd för att kunna möta ensamkommande flickors situation inom HVB.

Syftet med denna studie är att undersöka ensamkommande flickors erfarenheter och upplevelser av integrationsprocessen. Studien avser ensamkommande flickor som har en erfarenhet av att bo på ett HVB-hem i Sverige. I studien har semistrukturerade intervjuer använts med fyra unga vuxna flickor som har kommit som ensamkommande barn till Sverige från olika länder. Studien är baserad på olika teman i syfte till att få en djupare förståelse och bättre uppfattning av intervjupersonernas upplevelse av deras integrationsprocess. Slutsatsen är att språket upplevs vara den viktigaste faktorn för att integreras i samhället. Det innebär att språket är en nödvändig faktor för en vidareutbildning, men också för att få ett fast arbete med goda arbetsvillkor. Förutom goda språkkunskaper är ett socialt nätverk, god relation med (personal, god man, socialsekreterare) och kortare väntetid på uppehållstillstånd några faktorer som främjar en lyckad integration enligt deltagarna. Sammanfattningsvis ger studien en bild på hur dessa flickor har haft det som ensamkommande barn, samt hur de har upplevt deras integrationsprocess i hemmet. Detta med en förhoppning av att ge ökad kunskap och bättre förståelse i bemötandet av ensamkommande barns behov under tiden på HVB-hem.

Situationen som idag råder i samhället gällande gängkriminaliteten och den låga åldern på många av brottsutövarna, har fått oss att fundera mycket kring vad för hjälp dessa barn och ungdomar egentligen får från samhället. HVB-verksamheter har framställts negativt i media och vi ville därmed få en insyn i hur det ser ut i praktiken, hur HVB-personalen själva ser på rådande situation och deras möjligheter att hjälpa barnen och ungdomarna. Vi har även nåtts av mycket information gällande hur lagstiftningen påverkar HVB-personalens handlingsutrymme i arbetet med denna målgrupp, och vi ville därmed även få en insyn i detta. Denna studie syftar därmed till att undersöka hur HVB-personal upplever att de kan vårda, stötta och skydda placerade barn och unga med gängkriminalitetsproblematik med fokus på metoder, arbetssätt och lagstiftning. För att finna svar på studiens syfte och frågeställningar utfördes tre kvalitativa intervjuer på HVB-personal som arbetade på HVB med målgruppen barn och unga med kriminalitetsproblematik. Det insamlade empiriska materialet genomgick därefter en tematisk analys, där materialet delades in i olika teman utifrån bland annat studiens frågeställningar. Det empiriska materialet diskuterades sedan utifrån likheter, skillnader, bakgrund, tidigare forskning samt författarnas egna reflektioner. Resultatet visade att de olika HVB-verksamheterna använde olika typer av metoder och arbetssätt för att hjälpa de placerade barnen och ungdomarna. Alla beskrev tillit och relationsbyggande som en av de viktigaste faktorerna i arbetet med målgruppen. Däremot skiljdes deras syn på om arbetet borde ske utifrån evidensbaserade metoder eller inte, samt hur stor roll barnen och ungdomarnas självbestämmande bör ha. Samtliga ansåg att deras metoder och arbetssätt var framgångsrika att arbeta utifrån. De var enade om att nuvarande lagstiftning begränsar dem i sitt arbete med de placerade, att lagen inte är anpassad för hur samhället ser ut idag. Samtliga ansåg att det hade krävts mer befogenheter för att kunna uppnå önskvärda resultat, men de var inte helt enade om vilka befogenheter.

Här nedan presenteras en kvalitativ studie grundad i hermeneutik. Studiens metodologiomfattar genomförandet av semistrukturerade intervjuer. Syftet med undersökningen var attanalysera personalens uppfattningar om vad meningsfulla relationer innehåller. Vi har ävenundersökt de strategier som används för att skapa dessa relationer samt identifierat derelationella och strukturella utmaningar som kan uppstå i processen. Genom intervjuer medfyra informanter från olika HVB har vi försökt fånga upp insikter om deras upplevelser.Resultaten indikerar på att personalen betonar personliga egenskaper såsom tillit, ärlighetoch respekt som fundamentala faktorer för att utveckla meningsfulla relationer medungdomar. Utöver detta framkommer det att personalen står inför strukturella hinder inomverksamheten, där en lucka mellan ledning och personalgrupp potentiellt kan påverka detdagliga behandlingsarbetet negativt

På grund av oroligheter i världen skedde under år 2015 en kraftig ökning av asylsökande, där ibland även ensamkommande barn. Ökning av ensamkommande barn medförde en boendeproblematik för Sveriges kommuner, vilket lett till behov av flertalet nyuppstartade HVB-hem. Det fanns ett intresse av att studerades hälsofrämjande aktiviteter i kontexten, detta för att förstå dem som en del av en hälsodiskursiv praktik. Detta gjordes utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande, diskurs analys samt ett helhetsperspektiv på hälsa. Därav har studien genomförts som kvalitativ studie med inspiration ifrån etnografisk forskning. Deltagande observationer utfördes vid tre tillfällen. Observationerna utfördes på två olika avdelningar på ett HVB- hem för ensamkommande pojkar. Genom ett hälsopedagogiskt perspektiv var avsikten med studien att synliggöra hälsodiskurser och dess betydelse för ungdomarnas lärande och skapande av hälsa. Kategorierna för studiens analyserade resultat återspeglar de hälsofrämjande aktiviteter som observerades. Teman för diskussionsdelen framanalyserats med utgångspunkt i studiens valda teorier och utföll i följande sex kategorier: Tidspassning, Vi och dem, Laganda och att ha trevligt ihop, Minskad förtäring av sötsaker, Regelföljning och självständighet samt Dubbla budskap. Av resultatet framkom det att den rådande hälsodiskursen tycks bygga på ett omedvetet helhetsperspektiv på hälsa. Det framkommer genom personalens utsagor att en strävans finns mot att skapa förutsättningar för att ungdomarna att utvecklas till självständiga individer, dock strider detta mot vad som kan ses i den hälsodiskursiva praktiken. Därav kan det tänkas att hälsa är ett ämne som kan behöva lyftas i praktiken. Då det var svårt att hitta relevant forskning i ämnet tycks även behov finnas av att bedriva forskning kring hur insatser på HVB-hem bör utformas för att uppnå ökad självständighet hos ungdomarna. / 2015 saw a sharp rise in unaccompanied children seeking asylum. This is due to turmoil in many parts of the world. The rise has brought housing problems for Sweden’s municipalities, with more housing and treatment facilities started as a result. A study was conducted, motivated by ethnography research. Participants were observed on three occasions, in two separate wards in a HVB resident for unaccompanied boys. Health promoting activities were observed, to gain an understanding of them for use from a pedagogic perspective. This was done using a sociocultural perspective in teaching, study analysis, as well as health in general. Through a health discourse perspective, the purpose of the study was to analyze health awareness in the children. The categories for the analysed results reflected the health promoting activities that were encouraged during the study. The study was analysed using the following six categories Punctuality, Us and them, Team spirit and getting along, Reduced sugar consumption, Following rules and independence, as well as Double standards. The results showed that the current health discourse is founded on a subconsciously overall perspective on health. Housing and HVB resident staff have the aim to create possibilities for the children to develop into independent individuals. It can be seen as a field that needs to be improved in practice, through staff education. Relevant data is lacking, further research is needed into what action is required to help the children reach independence.

Under de senaste åren har ett ökande antal ensamkommande barn kommit till Sverige för att söka asyl. Majoriteten av barnen blir placerade på hem för vård eller boende (HVB). Denna kvalitativa studie syftar till att få en djupare förståelse för hur arbetet på tre HVB-hem i en medelstor kommun kan se ut och vara organiserat. Data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med sex anställda vid HVB-hem; tre sektionschefer och tre personal. Organisationskultur har använts som huvudsakligt analysinstrument med organisationsstruktur som komplement. Resultatet visar att fyra organisatoriska faktorer som är viktiga för personal i arbetet med ensamkommande barn är enhet, meningsfullhet, struktur och flexibilitet samt kompetens. Dessa faktorer kan ses som viktiga i arbetet med att utveckla verksamheterna. En välorganiserad verksamhet kan bättre leda till den stabilitet som de ensamkommande barnen behöver. / During the past years, an increasing amount of unaccompanied children have come to Sweden to apply for asylum. The majority are placed in residential care units. This qualitative study aims to get a deeper understanding of how the work in three residential care units in a medium-large municipality can look and be organized. Data has been collected through interviews with six employees at residential care units; three executives and three staff members. Organizational culture has been used as the main analysis instrument with organizational structure as complement. The findings show that four organizational factors that are important for staff when working with unaccompanied children are unity, meaningfulness, structure and flexibility, and competence. These factors can be viewed as important in developing the establishments. A well-organized establishment is superior in the way that it can lead to the stability that the unaccompanied children need.

The aim of this study is to create understanding for how employees perceive their skills at HVB in relation to their work with unaccompanied minors.The study is based on a qualitative method and were carried out with nine semi-structured interviews with staff from three different HVB. With the help of Bourdieu’s theoretical frame field, capital, and habitus we analyzed our materials.The study shows us among others that there is a lack of knowledge with the staff within the areas mental health and the pedagogic field. Furthermore, the result showed us that the staff experienced difficulties in how to refute the children’s needs. We find that the staff creates different strategies to cope with the children’s needs. Two prominent strategies emerged in our result. The staff contacted external help and took great support in the strength of the working group.

Flyktingpolitiken har varit ett debatterat ämne i Sverige efter den stora flyktingvåg som kom år 2015. Många av de flyktingarna var ensamkommande barn från b.la. Afghanistan, Irak och Syrien. De ensamkommande flyktingbarnen fick stöd i form av placeringar på familje- och HVB-hem där dagliga omsorgen gavs. Handledarna på HVB-hemmen har varit de ensamkommande flyktingbarnens vägledande skyddsfaktorer för integration. Syftet med studien är att ta reda på handledarnas uppfattning kring motivationen hos ensamkommande flyktingbarn gällande att integrera sig i det svenska samhället, samt till vilken utsträckning de är motiverade. Studien grundar sig på en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som utformning. Ett målinriktat urval har tillämpats vid ett HVB-hem i Västerås, med totalt fem respondenter som deltagande i undersökningen. Data analyserades genom en manifest innehållsanalys. Resultatet visar på att ensamkommande flyktingbarnens motivation till integration framförallt påverkas av asylprocessen. De har förutsättningar för att kunna motiveras till en integration men då asylprocessen tar tid för att fatta beslut uppstår stress och oro hos de ensamkommande flyktingbarnen, vilket påverkar motivationen för integration i det svenska samhället. / The refugee policy has been a debated topic in Sweden since the large refugee wave in 2015. Many of the refugees were unaccompanied children from Afghanistan, Iraq and Syria among other countries. The unaccompanied refugee children received accommodation support such as placements in family homes and home-care, where daily care was provided. The purpose of the present study was to evaluate the supervisors in home for cares perception regarding motivation of unaccompanied refugee children to integrate into the Swedish society, and to what extent they are motivated. The study was based on a qualitative approach with semi-structured interviews as a design. A targeted-oriented approach has been applied to a home for care in Vasteras, with a total of five respondents who participated in the survey. Data was analyzed through a manifest content analysis. The result shows that the unaccompanied refugee children’s motivation for integration is mainly affected by the asylum process. They have the ability to be motivated to integrate into the Swedish society, however, due to long process of an asylum decision, stress and anxiety increases among the unaccompanied refugee children, which influences the motivation to integrate into the Swedish Society.

In autumn 2015 the largest refugee crisis occurred in Europe since world war two (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB 2018). Sweden experienced a migrant flow from various countries because of wars and conflicts in the world (Swedish migration agency, 2016).Many unaccompanied minors, mainly from Afghanistan, needed to be taken care of in different family homes or HVB homes. To provide nursing and basic needs for the unaccompanied refugee children, the personnel must be able to handle and understand cultural differences and situations that may arise from this. Cultural competence can be crucial to provide good care for these minors. Purpose; The purpose of this study is chosen in order to understand if adequate training is available for the staff at HVB homes, if the staff feels informed about cultural diversities and if the education given helps in order to detect problems and thus be aware of them. With the help of this research, the author hopes that problems such as untrained personnel and lack of knowledge regarding cultural sensitivity can be highlighted in order to develop fitful education to give optimal care for the unaccompanied refugee minors. Knowledge is one of the pillars for the development of a well-functioning society. Method: The study was performed as a qualitative interview study in which three interviews were made with personnel working at different HVB homes. As a complement to deepen the study online surveys were used. Result: The information collected in this paper states that personnel at HVB homes lack adequate cultural competence and have seen negatively affecting cultural practices. The personnel do not have tools and knowledge to deal with problems that may arise, which limits the safety of the unaccompanied refugee minors.