Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur ledningen och personalen på två olika HVB (hem för vård och boende) för ensamkommande ungdomar i en mellanstor kommun i Mellansverige, uppfattar samt hanterar den målsättning som kommunen har bestämt att verksamheten ska bedrivas i enlighet med.  Studien har den ontologiska ståndpunkten konstruktionism och ett hermeneutiskt förhållningssätt med stöd av fenomenologi och symbolisk interaktionism. Sammanlagt genomfördes nio intervjuer med informanter som arbetar på två olika HVB. Resultatet visar att personalen och ledningen har olika uppfattningar angående målsättningen. Ledningen uppfattar målsättningen som det dokument som kommer från kommunen. Personalen har en diffus uppfattning av målsättningen. De uppfattar den som arbetsbeskrivningar, arbetsrutiner, regler, genomförande- och vårdplan. Målsättningen hanteras genom att ledningen implementerar målsättningens innehåll genom arbetsbeskrivningar, arbetsrutiner, regler, genomförande- och vårdplan. Personal hanterar målsättningen genom att de gör vad de blivit tillsagda av ledningen.

Syftet med denna studie har varit att bidra med kunskap kring hur ett ökat processfokus kan förbättra avtalsuppföljning i offentlig sektor. Som metod valdes en kvalitativ flerfallstudie där tre kommuners uppföljningar av avtal rörande hem för vård och boende (HVB) för ungdomar studerades. Genom studien belystes den komplexitet som omgärdar uppföljning av vårdavtal inom offentlig verksamhet. Tidigare studier har även belyst den utsatthet som omringar placerade ungdomar och visat på behovet av att säkerställa kvalitet i den vård kommunerna avtalar om. Ett sätt att hantera denna komplexitet skulle kunna vara att tillämpa ett systemteoretiskt synsätt, med de värderingar, verktyg och arbetssätt som kännetecknar offensiv kvalitetsteknik. Studiens resultat visar att ett ökat processfokus med processledning som arbetsmetod skulle kunna fungera som ett stöd i ett fortsatt och fördjupat arbete med kvalitet avseende avtalsuppföljningsprocessen. / The aim of this study has been to contribute with knowledge regarding in what way a processorientation can improve the way public sector manage contracts. As a method a qualitative multicasestudy was used. Three municipalities, and the way they manage contracts with residential carehomes for children and young persons (HVB) was studied. The study showed a complex situation surrounding the carecontract management in public sector. As a way of handling this complex situation the municipalities would gain from using a systems thinking, with the values, tools and workmethods that characterizes Total Quality Management. With an increased processorientation using processmanagement as a tool, the municipalities could improve the quality in their process for managing contracts.

This is a qualitative study on mental health among unaccompanied children in Swedish residential care. The purpose of the study is to increase the understanding of the work and interaction with these children for anyone that in one way or another encounters unaccompanied children in their profession. To achieve this, we examined the experiences of staff members in residential care regarding mental health among unaccompanied children, by conducting semi-structured interviews of staff members. This study includes descriptions of how the interviewees experience mental illness and what challenges and difficulties they encounter in their work. Furthermore, the study also includes factors the interviewees believe are important in promoting mental health. The results show that mental illness amongst unaccompanied children in residential care is a recurring issue. The interviewees describe that mental illness can be expressed in anxiety, aggression, depression, insomnia, self-harm, isolation and psychosomatic symptoms. Socio-cultural differences is stated in the results as a challenge in ways that the children and the staff members have different norms and values. Moreover it is also described that the children’s view on what mental illness is, how they talk about it and how they handle it, is different from what the staff are used to and can lead to misunderstandings. Furthermore the results also show that interviewees believe the main cause behind the children’s poor well-being is the challenges they meet and the pressure they feel when they arrive to a new country. Challenges and pressure such as learning a new language and integrating in a new society. The interviewees describe it as being important to support and be available for the children, and for the children to find and be part of meaningful connections. Keywords: unaccompanied children/youth/minors, mental illness, mental health, residental care homes, refugees

<p>Ämnet för denna uppsats är tillsynen av enskilda hvb-hem</p><p>för minderåriga. Syftet är att titta närmare på hur denna tillsyn egentligen fungerar i tre valda län – Örebro, Halland och Skåne. Uppsatsens huvudfråga handlar om hur tillsynen går till, om riktlinjer finns samt om dessa efterföljs. Uppsatsen har en explorativ ansats och information</p><p>har sökts främst genom e-post-kontakt med olika instanser men också via Internet och litteratur.</p><p>Det har visat sig att tillsynen oftast följer framtagna riktlinjer i någon form, att den sker via föranmälda besök på hvb-hemmen där tillsynsmännen tittar på dokumentation, rutiner,</p><p>personal samt behandlingsarbetet. Tillsynen fyller den funktion den avser, däremot är funktionen bristfällig. Det har också framkommit att klienten inte är huvudpersonen för</p><p>tillsynen. Ett vårddygn kostar från 1500 kronor och uppåt. Gällande vårdutfallet råder stor förvirring och de flesta har ej svarat utifrån sina åsikter. Vår slutsats är att tillsynen inte</p><p>fungerar som den borde då det mest väsentliga – vårdutfallet – inte utvärderas. Bra riktlinjer finns, men dessa följs inte fullt ut. Dessutom följer inte alla samma riktlinjer, vilket är väldigt underligt då det handlar om samma slags vård inom samma åldersgrupp.</p> / <p>The subject for this essay is the inspection of privately owned homes for treatment or living for minors. The purpose is to look closer at how this inspection works in three different counties – Örebro, Halland and Skåne. The main questions at issue are how the inspection is executed, if there are guidelines and if they are used. This essay has an explorative theme and the information has been searched foremost through email-contacts with the different authorities but also through the internet and in litterature.</p><p>We have learned that the inspection most often follow guidelines of some sort, that the inspection is pre-announced and that the inspectors foremost looks at documentation, routines, staff and how the treatment is carried out. The inspections do what is intended, but we feel that the intention is insufficient. We have also found that the client is not the focus of the inspection, at least not the primary one. The cost for treatment starts at 1500 krona per day and night, but is often higher. Concerning what the county administrative board and the local authorities think about the result of treatment, we have found that they do not really know what the result is and they do not answer what they personally think. Our conclusions are that the inspection does not work the way it ought to since the most important thing – the result of treatment – has not been evaluated enough. Good guidelines exists but are not used sufficiently. Also, not all use the same guidelines which we find strange since it all concerns the same kind of treatment.</p>

Ämnet för denna uppsats är tillsynen av enskilda hvb-hem för minderåriga. Syftet är att titta närmare på hur denna tillsyn egentligen fungerar i tre valda län – Örebro, Halland och Skåne. Uppsatsens huvudfråga handlar om hur tillsynen går till, om riktlinjer finns samt om dessa efterföljs. Uppsatsen har en explorativ ansats och information har sökts främst genom e-post-kontakt med olika instanser men också via Internet och litteratur. Det har visat sig att tillsynen oftast följer framtagna riktlinjer i någon form, att den sker via föranmälda besök på hvb-hemmen där tillsynsmännen tittar på dokumentation, rutiner, personal samt behandlingsarbetet. Tillsynen fyller den funktion den avser, däremot är funktionen bristfällig. Det har också framkommit att klienten inte är huvudpersonen för tillsynen. Ett vårddygn kostar från 1500 kronor och uppåt. Gällande vårdutfallet råder stor förvirring och de flesta har ej svarat utifrån sina åsikter. Vår slutsats är att tillsynen inte fungerar som den borde då det mest väsentliga – vårdutfallet – inte utvärderas. Bra riktlinjer finns, men dessa följs inte fullt ut. Dessutom följer inte alla samma riktlinjer, vilket är väldigt underligt då det handlar om samma slags vård inom samma åldersgrupp. / The subject for this essay is the inspection of privately owned homes for treatment or living for minors. The purpose is to look closer at how this inspection works in three different counties – Örebro, Halland and Skåne. The main questions at issue are how the inspection is executed, if there are guidelines and if they are used. This essay has an explorative theme and the information has been searched foremost through email-contacts with the different authorities but also through the internet and in litterature. We have learned that the inspection most often follow guidelines of some sort, that the inspection is pre-announced and that the inspectors foremost looks at documentation, routines, staff and how the treatment is carried out. The inspections do what is intended, but we feel that the intention is insufficient. We have also found that the client is not the focus of the inspection, at least not the primary one. The cost for treatment starts at 1500 krona per day and night, but is often higher. Concerning what the county administrative board and the local authorities think about the result of treatment, we have found that they do not really know what the result is and they do not answer what they personally think. Our conclusions are that the inspection does not work the way it ought to since the most important thing – the result of treatment – has not been evaluated enough. Good guidelines exists but are not used sufficiently. Also, not all use the same guidelines which we find strange since it all concerns the same kind of treatment.

When young people are placed in residential care, the staff have a responsibility to ensure that the youth have a safe environment where they can thrive and develop. Residential staff also have responsibilities to ensure the rights of youth during the residential care. This study aims to examine how staff consider themselves to treat the youth in residential care. Furthermore the study aims to examine how the staff consider themselves to ensure youth their right to be heard and have an impact on their own lives, in agreement with Article 12 of the UN convention on the rights of the child (CRC). A qualitative method has been used in order to answer the study's purpose and issues. Five interviews were conducted with residential staff, four of which were environmental therapists and one who was a manager. The results show that the staff consider themselves to respond well to the youth, however, a good treatment is difficult to define and therefore hard to achieve. Furthermore, it appears that the knowledge about children’s rights varies among the staff, which can have negative effects on how they manage to reassure youth their rights to be heard and have an impact on their own lives, in agreement with Article 12 of the CRC.

Syftet med denna studie är att utvärdera ett HVB-hem vilket bedriver miljö- och individualte-rapeutisk behandling av ungdomar i åldrarna 16-19 år. Vidare syftar studien till att utvärdera verksamhetens arbetssätt vid kritiska händelser enligt critical incident-metoden. Således fin-ner författarna följande frågeställningar relevanta för utvärderingen: Vilka slags kritiska hän-delser uppstår i verksamheten enligt personalens upplevelser? Hur löses/slutar de kritiska händelserna i verksamheten? Är lösningarna av de kritiska händelserna förankrade i miljöte-rapeutisk teori? Utvärderingen grundas i uppgifter från nio respondenter, varav en av respondenterna är utvärderingens författare. Datainsamlingen utgörs i sin tur av observationer, frågeformulär och kompletterande intervjuer. Materialet består av 50 stycken kritiska händel-ser varav 47 händelser redovisas i tabeller under resultat och analys samt kopplas till miljöte-rapeutisk teori och tidigare forskning. I materialet framkommer sex stycken kärnproblem: hot och våld, yrkesroll och arbetsgrupp, alkohol och narkotika, bryter mot verksamhetens struk-tur, ungdomar mot arbetsgruppen samt förändring hos enskild ungdom. Analysen av resultatet visar på att samtliga lösningar i utvärderingen är förankrade i miljöterapeutisk teori. / The purpose of this study is to evaluate an institution which carries out milieu and individual therapy regarding youth. Furthermore, the purpose of this study is to evaluate the way of working in critical situations according to critical incident-method. Therefore, the author found the following questions relevant to this evaluation: Which sort of critical situations arise according to employee’s experiences? How can we solve these critical situations within the operation? Are the solutions of these critical situations anchored to the milieu therapeutic theory? The evaluation is based upon information from 9 respondents, of which one of the respondents is the evaluator’s writer. The collected information represents observation, question formulas and supplementary interviews. The material consists of 50 critical situations in which 47 situations account for tables under the result of analysis plus connection to the milieu therapeutic theory and earlier research. In the material 6 core problems emerge: threats and violence, occupational roll, and work groups, alcohol and nar-cotics break towards the operational structure, youth towards work groups and shifts in indi-vidual youths. The result shows that all solutions are supportive of the milieu therapeutic theory.

The aim of this study was to understand how staff at residential homes for unaccompanied children experiences their professional role. The main focus of the study was on how the staff defines their professional role and how they handle the situation to be close and at the same time keep a distance towards the children in care. Five women and two men were interviewed at five different residential homes for unaccompanied children. By symbolic interactionism we are able to see that the professional roles are shaped through interaction with the children in care as well as in relation to colleagues. The main role for the staff is to build up a relationship with the children. This also includes an emotional aspect which demands ability to closeness at the same time as there is a need to be able to keep a distance. This also marks the interviewee’s definition of how to be professional. How the children’s age defines has also an impact on the staff’s definition of their profession which means that both staff and children are forced to redefining their role in the residential home. We also found that a main purpose in the role as staff was to actively work with integration towards the children in care. Another interesting result that affects the ability to closeness and distance is the fact of being a young woman as staff, because of the cultural differences that exists between staff and the children in care.

Inom institutionsvård för ungdomar har det visat sig finnas flera faktorer som är avgörande för ett positivt behandlingsresultat. En av dessa är personalgruppens samstämmighet. I föreliggande studie har syftet varit att undersöka vilka teorier och metoder som finns och tillämpas på HVB-hemmet Multigruppen, om det finns en förtrogenhet om, samt samstämmighet kring dessa hos personalgruppen, samt på vilket sätt ledarskapet på verksamheten bedrivs och om strategier för att främja en samstämmighet finns. Studien har en kvantitativ och kvalitativ metodansats. En enkätundersökning med verksamhetens personalgrupp och fem stycken intervjuer genomfördes. Intervjuerna genomfördes med tre anställda ur personalgruppen och två ur ledningen. Studiens resultat visar att det råder vissa brister kring det praktiska tillämpandet av verksamhetens teorier och metoder. Studien visar också att personalgruppen har en del svårigheter med att upprätthålla ett gemensamt förhållningssätt – trots detta anser de flesta att de arbetar mot gemensamma mål. Ledarskapet som bedrivs på Multigruppen är i stort lyhörda mot sin personal, ställer krav och ger positiv feedback. Trots detta visar studien att majoriteten av personalgruppen inte är trygga med den ledning som finns. I studien diskuteras bland annat vad som kan tänkas vara de bidragande orsakerna till det resultat som framkommit samt studiens svagheter och styrkor. / Within institutional care for at-risk youth it has been shown that several factors are crucial for a positive outcome. One of these factors is the unanimity of the staff. In the present study, the aim has been to examine the theories and methods practiced at Multigruppen, an institution for at-risk youth. The study looks at the staffs’ familiarity as well as consensus with these theories and methods, the leadership system and the leaderships’ strategies to promote a consensus. The study was based on quantitative and qualitative methods. A survey and five interviews with staff members were conducted, two of which were in leadership roles. The results show inconsistencies between the theoretical and the in fact practiced methods in the treatment process. The study also shows that the staff have difficulty maintaining a common approach, however that most believe they are working toward common goals despite this. The leadership at Multigruppen is generally receptive of staff input and gives positive feedback as demanding high standards. Despite this, the study shows that the majority of the staff group have insecurities in regards to the leaderships’ capability. The study includes a discussion of possible contributing factors to the results obtained as well as the study’s’ strengths and weaknesses.

Syftet med denna studie är att undersöka hur HVB-personal på olika hem i Stockholm arbetar med ensamkommande flyktingbarn rörande barnens kulturer och traditioner samt ta reda på hur personalen arbetar för att integrera flyktingbarn in i vad de upplever vara ett svenskt samhälle. Studien har även till syfte att ta reda på ifall HVB- personalen upplever att det finns problematik kring att integrera barnen samtidigt som de måste ta hänsyn till ursprunglig kultur och tradition hos barnen. Uppsatsen grundar sig i en kvalitativ ansats av tio intervjuer med personal som arbetar på olika HVB-hem. Med hjälp av de teoretiska begreppen gräsrotsbyråkratier, systemintegration, social integration, kultur, kulturmöte och kulturkrockar men även tidigare forskning visar resultat och analys ett sammanhängande mönster. Resultaten visade att HVB-personalen i hög grad värderar hänsynstagande till de ensamkommande flyktingbarnens/ ungdomarnas kulturer och traditioner under integreringsprocessen. De främst återkommande punkterna som personalen menar är viktigast att ta hänsyn till rörande kultur och tradition är barnens/ ungdomarnas; värderingar, religioner, högtider och ursprungliga språk. HVB-personalen upplever att deras huvudsakliga mål som HVB-personal är att integrera barnen/ ungdomarna till det svenska samhället. Tillvägagångsätten för att integrera barnen beskrivs som ett vardagligt arbete som omfattar personalens engagemang i att vägleda, informera barnen/ ungdomarna om samhällets viktiga organ så som att gå i skolan eller att lära dem skillnaderna mellan rätt och fel enligt Sveriges normer och värderingar. Begreppet integrering handlar för våra respondenter sammanfattningsvis om att flyktingbarnen/ ungdomarna tar del av ett nytt samhälle och blir en del av det. Studien visade avslutningsvis att spänningar/ obalans kunde uppstå vid integreringen av barnen/ ungdomarna som resultat av kulturskillnader och kulturkrockar men även på grund av skilda tolkningar av arbetsuppgifter för personal. / The purpose of this study is to investigate how staff from residential care homes in Stockholm work with unaccompanied refugee children/ adolescents concerning the children's/ adolescents cultures and traditions. The study also aims to find out how the staff work to integrate refugee children/ adolescents into what they perceive to be a Swedish society. Lastly the study also aims to find out if the staff experienced problems concerning the integration of the children/ adolescents while they have to take their original culture and tradition into account. The essay is based on a qualitative approach of ten interviews with staff working in different residential homes in Stockholm. With the help of the theoretical concepts grassroots bureaucracies, systems integration, social integration, culture, culture meeting and cultural clashes but also previous research showing results and analysis of a coherent pattern. Results showed that staff and their perceived values take into account of the unaccompanied refugee children/ adolescents different cultures and traditions during the integration process. Values, religions, traditions and the original language were described as the most important parts to take into consideration when focusing on the children’s/ adolescent’s cultures and traditions. Approaches to integrate the children was described as a main objective and a casual work which includes staff involvement in guiding, informing the children/ adolescents of society's major institutions such as going to school or to teach them the difference between right and wrong according to Swedish standards and values. Further the concept of integration according to our respondents, means that the refugee children and adolescents take part of a new society and become a part of it. Finally, the study showed that stress or imbalance could arise during the integration of children/ adolescents as a result of perceived cultural differences and cultural conflicts but also because of different interpretations of the duties of staff.