No description available.

No description available.

Detta examensarbete handlar om att försöka skapa sig en djupare förståelse för den pentatoniska skalans betydelse i waldorfskolans yngre klasser. Utgångspunkt för denna undersökning har varit en kvalitativ forskningsintervju där fyra waldorflärare har berättat om sina tankar och erfarenheter kring arbetet med pentatoniken. Genom ett empiriskt material har jag försökt klarlägga följande frågeställning: Hur man använder sig av den pentatoniska skalan i waldorfskolan, vad pentatonikens historiska bakgrund har för betydelse för undervisningen och hur medvetet detta görs. Resultatet av intervjuerna visar att samtliga pedagoger använder sig regelbundet av pentatoniska sånger och den pentatoniska flöjten i waldorfskolan. Redan i första klass är pentatoniska melodier dominerande. Om man läser i waldorfskolans kursplan om ämnet musik står det att fr.o.m. åk 1 spelar man flöjt och sjunger sånger ur våra egna folkliga skatter och övriga världens folkmusik. Detta ingår som en viktig del i den vanliga undervisningen. I undersökningen visar det sig att samtliga lärare är väl insatta och inspirerade av den pentatoniska skalans historiska bakgrund i sin undervisning. Det framkommer också att detta har en indirekt betydelse för undervisningens upplägg och innehåll. Man finner spår av detta i lärarnas berättelser, tankar och funderingar kring pentatoniken, hur de förhåller sig till skalan och hur de använder sig av den rent didaktiskt. Utifrån de tolkningar som gjorts från intervjuerna förefaller det som att arbetet med pentatoniken i de lägre klasserna på waldorfskolor utförs på ett medvetet sätt.

Kan svarta tavlan stå sig i konkurrens med whiteboard ,smartboard och andra digitala medier? Vilka möjligheter  har jag att uttrycka mig visuellt genom att använda krita på tavlan med min hand? Jag undersöker sättet att förhålla sig till eget skapande inom ramarna för waldorfskolans kursplan. När läraren står vid svarta tavlan och tecknar och målar är det ett konstnärligt arbete och kräver skicklighet och vana. Det är dock ingen fri konst utan en medveten pedagogisk uppgift. Både till eleverna men också lika mycket för läraren. I småklasserna ska läraren visualisera alla ämnen på tavlan, göra bilder för varje bokstav och siffra, illustrera sagor, teckna bilder föreställande växter och djur, teckna av naturen. Med landskapsdetaljer, rita kartor, teckna geometriska former och mönster på fri hand samt visualisera historiska händelser. I de högre klasserna tillkommer naturvetenskapliga studier och skisser av processer, tankekartor mm. Parallellt skrivs också ganska mycket text på tavlan, ofta i anslutning till teckningarna som en förklarande text eller fristående litterär text som ramas in estetiskt och illustreras. Genom samtal med lärare kring svarta tavlans användning baserade på deras erfarenheter och genom egna experiment på tavlan vill jag ge  griffeltavlan den självklara plats som den förtjänar i klassrummet utan att behöva tränga ut eller trängas ut av andra medier.

This paper studies newspaper articles from Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Aftonbladet and Expressen between 1949 and 1960 to see what is written about the anthroposophical Kristofferskolan. The paper intends to investigate and answer how Kristofferskolan and the Waldorf pedagogy are presented in these articles, if there are critical voices in the articles and how these express themselves, but also to what extent life view is addressed in the articles. The survey is a qualitative discourse analytical method to see how these representations are made and what the content of the articles has for meaning. The theory that the essay has to relate to is what David Thurfjell calls the secularization hypothesis, which aims to see if society and the people in it go from the clerical to the more individualized life view. Kristofferskolan and its pedagogy are largely presented in all articles positively, and as an appreciated healthy pedagogical wind that could give the ordinary school advice on how it can be improved. The critical voices that were in the articles were just aimed at the ordinary school, which seemed to be stuck in the same pedagogical methods it always used. Where, according to the articles, journalists considered that the new unit school should look at the Waldorf pedagogy. Critical voices were also directed against the decisions that the state claimed not to grant Kristofferskolan state subsidies. Furthermore, relatively little was written about life view in connection with Kristofferskolan. In a couple of articles there was written about anthroposophy and its influence on the pedagogy used at the school. What was noted by the journalists was mainly that Kristofferskolan in some sense is a school for everyone, not a confessional school only for children whose parents belong to the Anthroposophical Society, or that it is a rich man's school for the most wealthy.

<p>Syftet med vårt arbete är att undersöka vilken syn Waldorfpedagoger har på estetik och på vilket sätt de arbetar kring de estetiska ämnena; bild, drama, musik, dans. Vi vill med detta också förmedla en ökad kunskap om Waldorfpedagogik, som både blivande och verksamma lärare kan ha nytta av. Metod: För oss var det viktigt att få se en helhet. En renodlad intervjustudie var därför inte aktuellt. Vi valde att genomföra intervjuer och deltaga i undervisning under sex heltidsdagar som resulterade i fältanteckningar och observationer. Tillsammans med de sju intervjuer vi genomförde, bildar våra fältstudier den totala empirin i denna etnologiskt inspirerade studie. Resultat: Vi har genom vår studie kommit fram till att Waldorfpedagoger lever som de lär. Waldorfskolan har en stark övertygelse om att de estetiska ämnena väger lika tungt som de övriga. De använder inte enbart ämnena vart och ett för sig, utan lägger stor vikt vid att integrera dem i alla andra ämnen. Allt skall göras konstnärligt. De har även genomtänkta mål med sin undervisning, förankrade i läroplanen.</p>

Syftet med vårt arbete är att undersöka vilken syn Waldorfpedagoger har på estetik och på vilket sätt de arbetar kring de estetiska ämnena; bild, drama, musik, dans. Vi vill med detta också förmedla en ökad kunskap om Waldorfpedagogik, som både blivande och verksamma lärare kan ha nytta av. Metod: För oss var det viktigt att få se en helhet. En renodlad intervjustudie var därför inte aktuellt. Vi valde att genomföra intervjuer och deltaga i undervisning under sex heltidsdagar som resulterade i fältanteckningar och observationer. Tillsammans med de sju intervjuer vi genomförde, bildar våra fältstudier den totala empirin i denna etnologiskt inspirerade studie. Resultat: Vi har genom vår studie kommit fram till att Waldorfpedagoger lever som de lär. Waldorfskolan har en stark övertygelse om att de estetiska ämnena väger lika tungt som de övriga. De använder inte enbart ämnena vart och ett för sig, utan lägger stor vikt vid att integrera dem i alla andra ämnen. Allt skall göras konstnärligt. De har även genomtänkta mål med sin undervisning, förankrade i läroplanen.

The purpose of this study is to that with the help of literature and a number ofinterviews try find similarities and differences between Waldorf school philosophyand curriculum and the municipal school's philosophy and curriculum and see howand if these affect the students knowledge levels before and after the change betweengrade 9 and upper secondary school. The study describes both schools’ basic ideas,views on knowledge and the school's role, and to let some students tell theirexperiences. The results show that there are a lot of similarities and differences butthat the interaction between student and teacher is likely more important thanpedagogy.

I Sverige finns det flera olika fristående grundskolor och dessa tillåts att, utöver de nationella styrdokumenten, ha egna kompletterande styrdokument för att beskriva sin verksamhet och pedagogik. Waldorfskolor är ett exempel på detta, och skolornas eget dokument En väg till frihet beskriver pedagogiken som härstammar från antroposofin. Syftet med denna studie är att undersöka vilka kunskapssyner och perspektiv på lärande som skrivs fram i det kompletterande dokumentet, samt hur undervisningen bedrivs utifrån detta. Den tidigare forskning som lyfts berör jämförelser mellan Waldorfskolan och den kommunala skolan samt forskning om hur läroplaner hos fristående huvudmän förhåller sig till nationella läroplaner. Studiens forskningsfrågor besvaras genom att använda analysmetoden beskrivande idéanalys, där En väg till frihet analyseras utifrån tre lärandeteoriers kunskapssyner och perspektiv på lärande; behaviorismen, kognitivismen och det sociokulturella perspektivet.  Resultatet visar att den kunskapssyn som skrivs fram i dokumentet främst kan härledas till kognitivismen, genom att elever utvecklas i olika åldersstadier, och att elever ska upptäcka och konstruera sin egen kunskap. Det finns även kunskapssyner som kan härledas till det sociokulturella perspektivet genom språkets betydelse och lärarens stöttning, och till behaviorismen genom att bryta ned kunskap i beståndsdelar. Vidare diskuteras resultatet där det framkommer att det finns vissa motsättningar mellan En väg till frihet och den nationella läroplanen. Enligt En väg till frihet ska eleverna utveckla kunskaper i sin egen takt, samtidigt som det finns nationella krav att genomföra ämnesmoment under en viss årskurs. Eftersom den nationella läroplanen blir mer resultatstyrd och graden av standardisering ökar finns det en risk att waldorfpedagogiken slutligen urholkas. Slutsatsen av studien är att En väg till frihet har omfattande likheter med kognitivismens kunskapssyn, men att pedagogiken grundar sig i antroposofin och därmed har en annan bakgrund och syn på individens utveckling som påverkar hur undervisningen bedrivs.

Denna studie jämför uppfattningar om barngruppens storlek, det pedagogiska uppdraget och arbetssituationen hos waldorfpedagoger och kommunalt anställda förskollärare. Barngruppernai förskolan har växt de senaste decennierna, och frågan är alltjämt aktuell i samhällsdebatten. Den svenska förskolan anses hålla en hög kvalitet internationellt, men samtidigt är förskolläraryrket ett av de riskyrken som befinner sig i toppen för stressrelaterad ohälsa bland kvinnor. Verkligheten är dock komplex och fler faktorer än barnantal påverkar upplevelsen av kontroll över sin arbetssituation, vilket studien belyser i jämförelsen mellan respondenter från de olika verksamhetsformerna Waldorf och kommunal förskola (allmän förskolepedagogik). Syftet med denna studie är att ta reda på hur förskollärare inom Waldorfpedagogikens verksamhet respektive kommunal verksamhet uppfattar möjligheten att påverka sin arbetssituation samt utföra sitt pedagogiska uppdrag i relation till barngruppens storlek. Metoden som använts är kvalitativ metod, med intervju som redskap. Metoden ger förutsättningar att få syn på hur en grupp förskollärare tänker och ser på just sin situation kopplat till ämnet. Studien representerar alltså inte yrkesgruppen utan de respondenter som ingår i studien. Tidigare forskning som redovisas här består av artiklar som handlar om förskollärares upplevelser av stress i relation till sitt yrke, samt barngruppens storlek och dess betydelse i förskolan. Dessa forskningsfält ger en samlad bild av stress i relation till barngruppens storlek. Resultatet visar att barngruppens storlek inverkar på möjligheten att påverka sin arbetssituation samt utföra sitt pedagogiska uppdrag hos förskollärarna i studien i högre utsträckning än hos waldorfpedagogerna. Samtidigt styr även andra påverkansfaktorer den samlade bilden av den egna arbetssituationen, vilka också ges plats i resultatet.