Syfte Syftet med undersökningen var att kartlägga hur uthållighetsidrottare med fysisk funktionsnedsättning upplever sina möjligheter att utöva idrott jämfört med en grupp konventionella idrottare inom motsvarande uthållighetsgrenar. Metod En kvantitativ enkätundersökning med nio stycken påståenden och en öppen fråga tillämpades. Urvalet bestod av 40 stycken paraidrottare (medelålder = 31,5, SD = 12,1) i interventionsgruppen och 57 stycken konventionella idrottare (medelålder = 34,6, SD = 11,6) i kontrollgruppen. Resultat Paraidrottare upplevde signifikant sämre möjligheter än konventionella idrottare gällande träningsgrupp i närheten (p = 0,002), känsla av tillhörighet (p = 0,001) och tillgång till utrustning (p = 0,009). Det totala medelvärdet på påståendena enligt likerskalan i enkäten var 3,76 (SD = 1,23) för paraidrottare och 3,97 (SD = 1,02) för konventionella idrottare. Slutsats Att paraidrottare både upplever avsaknad av träningsgrupp i närheten och lägre tillhörighetskänsla kan möjligen hänga ihop, dvs. att svårigheterna att få träningssällskap sänker tillhörighetskänslan. För framtida forskning efterfrågas en kvalitativ undersökning med ledare inom paraidrott för att öka förståelsen för träningsmiljö och tillgången till utrustning. / Aim The aim of the survey was to chart how endurance athletes with physical disabilities experience their opportunities to exercise sport compared to a group of conventional athletes within endurance sport. Method A quantitative survey with nine statements and an open question was applied. The sample consisted of 40 athletes with physical disability (mean age = 31.5, SD = 12.1) in the intervention group and 57 conventional athletes (mean age = 34.6, SD = 11.6) in the control group. Result The athletes with physical disabilities experienced significantly worse opportunities than conventional athletes regarding training group nearby (p = 0.002), sense of belonging (p = 0.001) and access to equipment (p = 0.009). The overall mean of the claims with likert scale in the survey was 3.76 (SD = 1.23) for athletes with physical disabilities and 3.97 (SD = 1.02) for conventional athletes. Conclusion Athletes with physical disabilities both experience the absence of a training group nearby and a lower sense of belonging may be possible, ie. the difficulty in getting a training company reduces sense of beloning. For future research, a qualitative survey with leaders in disability sports is required to increase understanding of the training environment and access to equipment.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:du-28139 |
| Date | January 2018 |
| Creators | Svensson, Elias, Streijffert, Marcus |
| Publisher | Högskolan Dalarna, Idrotts- och hälsovetenskap, Högskolan Dalarna, Idrotts- och hälsovetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0027 seconds