Sammanfattning Syftet med vår undersökning är att ta reda på hur lärare i förskoleklass har upplevt förändringar i verksamheten efter införandet av skolplikt för 6 åringar. Vi vill ta reda på om lärarnas yrkesroll och innehållet i undervisningen har förändrats. Vi vill även undersöka vad skolplikten innebär för leken, har den fått mer, mindre eller lika mycket plats i undervisningen efter att skolplikten infördes? Bakgrunden till vår undersökning är kopplad till styrdokument som bidragit till förändringar för förskoleklassen. Förskoleklassen fick en egen läroplan 2016 och skolplikten för förskoleklass började gälla höstterminen 2018. I juli 2019 infördes en obligatorisk kartläggning med fokus på elevers ämneskunskaper i svenska och matematik vilket utökat kravet på både lärare och elever. Den metod vi använt i undersökningen är samtalsintervjuer och en enkätundersökning, frågorna som ställdes är kopplade till våra forskningsfrågor. Respondenterna i intervjuerna bestod av fem förskollärare från Gotland och Göteborg, vilka har arbetat varierande länge som lärare i förskoleklass. På enkätundersökningen svarade 78 stycken förskoleklasslärare från hela Sverige. Materialet från våra undersökningar har analyserats och diskuterats med utgångspunkt i det läroplansteoretiska perspektivet för att försöka synliggöra effekter som införandet av skolplikten för förskoleklassen medfört. Studiens resultat visar att förändringar har skett efter skolpliktens införande. Några av de förändringar som förskollärarna upplevt är att yrkesrollen har förändrats, de upplever att de tillhör grundskolan mer än förskolan idag och även att de fått fler arbetsuppgifter efter skolpliktens införande. Lärarna upplever att leken har fått mindre plats totalt sett i verksamheten. I samtalsintervjuerna framkommer det däremot att det förekommer mer lek som integreras i undervisningen efter att skolplikten infördes. Med tanke på att det skett många förändringar för förskoleklassen på kort tid drar vi slutsatsen att den nya läroplanen, skolplikten och kartläggningen tillsammans bidragit till förändringarna som skett i verksamheten. Vi tolkar att dessa förändringar skett delvis för att höja de internationella undersökningarna vilka berör ämneskunskaper hos eleverna och staten har därmed höjt kunskapskravet för elever. Detta är intressant för vidare forskning med att undersöka alla faktorer som påverkat förändringen, samt att hålla undersökningen till en kommun då resursfördelningen i skolan ser olika ut i landets kommuner. Nyckelord: Skolplikt, Lek, Undervisning, Förskoleklass, Realiseringsarena, Formuleringsarena, Kartläggning, Kunskapskrav, Förskollärare
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-428776 |
| Date | January 2020 |
| Creators | Ahlgren, Sanna, Losbjer, Malin |
| Publisher | Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Examensarbete vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier |
Page generated in 0.002 seconds