Aim The aim with this study is to investigate how teachers in physical education are teaching and working with assessment in outdoor education. Further on, we also want to see how the geographical location of each school might be a factor to consider when it comes to the conditions for managing outdoor education. The following issues have been used: How does teachers implement outdoor education in their teaching in physical education? What conditions, for example, economic, time, or the vicinity to nature, does one has to consider important to teach outdoor education? In what ways do the teachers work with the content of the curriculum and how do they create situations for assessment. In what way do the teachers look at how the different conditions affect the education in outdoor education itself? Method Our study is based on qualitative interviews where the focus was to understand how and why the teachers looked upon certain areas within outdoor education, rather than gathering quantitative facts. There were six certified teachers being interviewed from upper secondary schools in Jämtland, Södermanland, Småland and Västergötland. As the interviews began we assured all the participants their answers were confidential and that they could end the interview at any time. The interviews were held over Skype with a voice recorder. Results The results we found were that most of the teachers had a very similar way of looking at outdoor education. Most of them agreed that conditions such as, economic, time and material, plays a big part when it comes to what education they will be able to implement. The teachers also found a connection between the location of the school and what type of outdoor education they can carry through. All of them thought that the activity itself should be in focus, and that will decide in what environment it will take place. Conclusions The conclusion we can make based on the findings of this study was that many teachers looked at the limitations of outdoor education and therefore decided that it was a difficult element to work with. With a wider view toward outdoor education one could interpret the curriculum in multiple ways, and then find new possibilities with outdoor education. If one were to look at the four overall perspectives, written in the curriculum, one could easily work with environmental sustainability and the historical aspects of the different places one has access to. / Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka hur lärare i idrott och hälsa arbetar med undervisning och bedömning i friluftsliv utifrån aspekterna skolans geografiska läge i Sverige, skolans förutsättningar och resurser för friluftsliv. De frågeställningar som har använts är: Hur planerar och undervisar lärare i idrott och hälsa i momentet friluftsliv? Vilka förutsättningar som ekonomiska, tidsmässiga och närheten till utevistelse anser lärare i idrott och hälsa är viktiga för att bedriva friluftsliv? På vilket sätt arbetar lärare med innehållet i kursplanen och hur skapar de tillfällen för bedömning? Hur anser lärarna att skolans resurser och förutsättningar påverkar undervisningen i friluftsliv? Metod Studien grundar sig på kvalitativa semi-strukturerade intervjuer där fokus låg på att skapa en förståelse av lärarnas verklighetsbild, istället för att söka kvantitativ data. Sex legitimerade gymnasielärare intervjuades från två gymnasieskolor i Jämtland, varav en innerstadsskola och en utanför centrum. Övriga lärare var från gymnasieskolor i Södermanland, Småland och Västergötland. Intervjuerna gjordes över Skype med ljudinspelare. Studien följer de forskningsetiska principerna där hänsyn tagits till informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Resultat Resultaten visar att de flesta lärare har samma sätt att se på friluftsliv. De flesta lärare anser att det finns förutsättningar för friluftsliv som spelar in, material, ekonomi och tid är några av dem. Lärarna anser att skolans läge är en avgörande faktor för i vilken utsträckning friluftsliv kan bedrivas samt att närheten till natur också gör det enklare att bedriva undervisning. De flesta lärarna anser också att friluftslivet bör vara aktivitetsbaserat där aktiviteten styr valet av miljö, och därigenom skapar även detta begränsningar. Slutsats Den slutsats som går att göra utifrån resultaten är att de intervjuade lärarna hade en viss syn på friluftsliv i skolan där många begränsningar genomsyrade deras resonemang. Med en bredare syn för undervisning i friluftsliv, hade lärarna kunnat tolka kursplanen annorlunda och istället se svårigheterna som möjligheter. Genom att titta på de fyra övergripande perspektiven och sedan koppla dessa till sin undervisning i friluftsliv skulle det vara lätt att jobba med till exempel platsens historia samt hållbarhet och andra faktorer som spelar in på vår miljö.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:gih-5274 |
| Date | January 2018 |
| Creators | Nordvall, Gabriella, Buhrman Lindberg, Catharina |
| Publisher | Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Examensarbete ; 2017:78 |
Page generated in 0.0023 seconds