Detta projekt handlar om hur vi kan bo nära varandra i en stad och samtidigt ha tydliga gränser kring de ytor vi delar. Var möts vi i staden? Var är vi tillsammans i bostaden? När övergår den privata sfären till gemensam? Kommunikationen i dagens bostadshus har reducerats till minsta möjliga vilket helt tar över dess utformning. Att istället se denna som en social yta har potential att skapa ett levande atmosfär där mer privata funktioner delas med kommunikationen. Delandet handlar också om de saker vi har i hemmet, är delning av kökmaskiner och städredskap ett möjligt sätt att spara energi? Hur kan vi bygga för att främja detta? I processen har jag försökt definiera vad som skapar ett attraktivt boende i stadskontext och se hur detta går att applicera i morgondagens Stockholm. Jag har gjort detta genom att skissa i modell och analysera dessa i jämförelse med exempel på lyckade bostadshus. Utformning av kommunikation och vad vi kan dela i ett bostadshus är de två frågor jag har fokuserat på i detta projekt. Hur kan bostadshuset vara en förlängning av staden och samtidigt signalera en privathet? / This project is about how we can live near each other in the city, while having clear boundaries around the areas we share. Where do we meet in the city? Where does the private sphere become commune? Communication, such as stairs and corridors, in residential houses has been reduced to a minimum. The result of this is that the balance between architecture and function is very unstable. To instead see this as a social area has the potential to create a vibrant atmosphere where more private functions are shared with the communication. How can we share space? What can the house share with the city? What can the user share with each other? Sharing is a potential way to save energy. How can we build to promote this? In the process, I have tried to define what creates an attractive residential building in a city context. I have done this by model sketching and analyze these in relation to examples of successful residential buildings. The formation of the communication and what we can share in a residential building are the two main questions in this project. How can the dwelling house be an extension to the city while signal a private sphere?
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-122477 |
| Date | January 2013 |
| Creators | Wallerius, Gustav |
| Publisher | KTH, Arkitektur |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0017 seconds