Stödmaterial från Skolverket om demokratiarbetet i förskolan och forskning visar att en glidning från den kollektiva gemenskapen har skett mot ett alltmer individuellt förhållningssätt, medan merparten av studiens tidigare forskningen belyser att delaktigheten i gemenskapen ses som viktig. Det väcker en undran hur det kollektiva och individuella synliggörs i förskolans praktik. En minietnografisk studie med observation och informella samtal användes som metod för att få syn på de olika förhållningssätt pedagogerna använder i arbetet med den demokratiska värdegrunden. Studien utfördes på en förskola med barn i åldern 3-5 år. Studien fann att det användes flera olika förhållningssätt för att fånga både det individuella barnet, och gemenskapen i gruppen till ett möjligt lärande om och genom demokrati.I studien har vi identifierat 14 olika förhållningssätt, där vissa används mer och andra mindre. Merparten av förhållningssätten behövs för att lyfta fram olika demokratiska värden och inget förhållningssätt ska ses som bättre än den andre. Studien fann även förhållningssätt som försvårade arbetet med den demokratiska värdegrunden. Både tidigare forskning och resultatet av studien visar på vikten av att ha kollegiala diskussioner om vad arbetet med den demokratiska värdegrunden står för och hur det ska gå till för att inte utmynna i omedvetna förhållningssätt från pedagogerna
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:oru-103951 |
| Date | January 2023 |
| Creators | Svensson, Johanna, Larsson, Kristina |
| Publisher | Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0016 seconds