I flera år har Moderaterna drivit förslag om införandet av visitationszoner och i december år 2022 presenterade regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna att förslaget nu ska utredas. Visitationszoner har kritiserats av bland annat högt uppsatta jurister och människorättsorganisationer för att hota rättssäkerheten men ses av de förespråkande partierna som ett nödvändigt verktyg för att stävja gängkriminaliteten. Denna framställning syftar till att undersöka hur partierna motiverar införandet av visitationszoner.Framställningen utgår från ett minoritetsperspektiv då vi studerar hur en till synes neutral praktik, i det här fallet förslaget om visitationszoner, riskerar drabba etniska minoriteter i större utsträckning än övriga befolkningen. Den tidigare forskningen till grund för framställningen behandlar andrafiering i kriminalpolitiken - skapandet av “vi och dem”, effektiviteten i visitationszoner och liknande åtgärder samt kriminalpolitiken som trygghetsskapande. Den tidigare forskningen visar att åtgärder som kan liknas vid visitationszoner inte sällan riktas mot minoritetsgrupper och att dessa praktiker blir ett uttryck för andrafiering i praktiken med en mobilisering mot etniska minoriteter och deras bostadsområden.Det empiriska materialet till grund för framställningen är motioner från Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna samt riksdagsprotokoll där företrädare för dessa partier debatterar visitationszoner. Genom textanalys studeras motioner och riksdagsprotokoll för att identifiera hur partierna ramar in förslaget om visitationszoner, genom vilket perspektiv gängkriminaliteten och dess orsaker förstås och därmed lösningarna på desamma. Analysen av materialet resulterade i två huvudsakliga inramningar genom vilka behovet av visitationszoner förstås. Dels en alarmistisk inramning inom vilken gängkriminaliteten beskrivs som ett hot mot hela det svenska samhället och att det extrema läget kräver mönsterbrytande åtgärder varav visitationszoner är en. Dels en inramning som handlar om trygghet inom vilken rätten till trygghet framhålls tillsammans med fokus på brottsoffer, på polisen som trygghetsskapande, samt hur visitationszoner skulle öka tryggheten. Samtidigt identifieras hur riskerna med visitationszoner, att de riskerar riktas mot minoritetsgrupper, lämnas oproblematiserat.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:su-214389 |
| Date | January 2023 |
| Creators | Andersson, Johanna, Erlandsson, Linn |
| Publisher | Stockholms universitet, Kriminologiska institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0023 seconds