Det behövs en god lärmiljö som är anpassad utifrån elevernas behov för att elever ska lära och utveckla sina kunskaper (Skolverket, 2022). För bästa förutsättningar till lärande behöver eleverna känna KASAM som står för Känsla Av SAMmanhang. Det innebär att eleverna behöver känna begriplighet meningsfullhet och hanterbarhet under skoldagen (Antonovsky, 2005). I anpassad grundskola och gymnasieskola behöver elever stöttning i sin kommunikation, då de kan ha svårt att uttrycka sig. Det är viktigt att de får denna stöttning eftersom alla elever har rätt att uttrycka sina känslor och tankar, samt att få en förståelse för samspel och sin omgivning (Socialdepartementet, 2008). Vi har erfarenhet av att det ibland saknas verktyg och kompetens inom alternativ kompletterande kommunikation, AKK i anpassad grund- och gymnasieskola. Syftet med studien var att ta del av lärarnas tankar om hur de med hjälp av alternativ kompletterande kommunikation (AKK) gör skoldagen meningsfull för elever som läser mot ämnesområden på anpassad grundskola- och gymnasieskola. Vi har använt oss av en kvalitativ ansats i studien. Vi har samlat in data genom semistrukturerade intervjuer med tio lärare med lärarlegitimation som arbetar på anpassad grundskola eller anpassad gymnasieskola. För att analysera datainsamlingen gjorde vi en tematisk analys. Följande teman framkom under analysen: ta tillvara på elevernas intressen för att skapa begriplig, hanterbar och meningsfull undervisning; självständighet i skolan och i framtiden; lärarens förutsättningar att skapa begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet för eleverna. Resultatet i denna studie visade att samtliga tio lärare arbetade med förtydligande pedagogik och AKK på olika sätt. Det var vanligt förekommande med bilder, tecken som stöd samt föremål i alla verksamheter och användes i samtliga ämnesområden. Lärarna uppfattade att det var lättast att skapa meningsfullhet, hanterbarhet och begriplighet med stöd av AKK i hem- och konsumentkunskap, vardagsaktiviteter, idrott och hälsa, motorik samt estetisk verksamhet. Det berodde på att undervisningen ofta var i en annan lokal som exempelvis idrottshall eller i ett kök där tillhörande föremål som bollar eller köksredskap fungerade som signaler inför kommande aktiviteter.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mdh-64215 |
| Date | January 2023 |
| Creators | Engelcrona, Annika, Peterson, Ulrika |
| Publisher | Mälardalens universitet, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | LÄRARUTBILDNINGEN, |
Page generated in 0.0017 seconds