Med denna studie ville jag undersöka lärares erfarenheter av anpassningar och desseffekter för elever med matematiksvårigheter. Undersökningen riktade sig tillmatematiklärare som är eller har varit verksamma i årskurs 7–9 och har erfarenhet avanpassningar för elever med matematiksvårigheter. Undersökningen gjordes med hjälpav semistrukturerad intervju med fyra lärare från olika skolor. Intervjuerna genomfördesunder slutet av mars 2022. Syftet med studien är att undersöka och få mer kunskap om hur lärarna angripermatematiksvårigheter i undervisningen samt hur de arbetar med anpassningar för attmöjliggöra bättre förutsättningar för att fler elever ska kunna prestera bättre i ämnetmatematik. Det empiriska materialet har systemerats med hjälp av Braun och Clarke(2006) som sedan analyserats utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv och Roos(2019b) tre diskurser för inkludering i matematikundervisning. Resultatet av studien visar att lärare jobbar delvis lika när de anpassar undervisningenför elever med matematiksvårigheter. Dock var det tydligt att vissa lärare tryckte extrapå vissa typer av anpassningar som konkret material och personligt anpassade uppgiftermedan andra tyckte att den personliga kontakten till eleverna är viktig. Lärarna lyftefram att effekterna av deras anpassningar ledde till bättre arbetsro och förhöjtsjälvförtroende hos eleverna. Lärarna uppmärksammade även vikten av att ha extrapersonal i klassrummet för att bidra till ett bättre klimat eller för att tillämpa en-till-enundervisning med en elev eller en liten grupp.
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-52178 |
Date | January 2022 |
Creators | Maana, Khaled |
Publisher | Malmö universitet, Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS) |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | Swedish |
Detected Language | Swedish |
Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
Format | application/pdf |
Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0027 seconds