Studiens syfte är att undersöka hur rektorer i högstadieskolor runt om i Sverige uppfattar förutsättningarna att möta och implementera ändringarna i läroplanen avseende sexualitet och samtycke, kön, makt och jämställdhet, vilka tydliggörs i avsnitten värdegrund och uppdrag i Lgr22. Bakgrunden ligger i det av regeringen presenterade åtgärdsprogrammet för att bekämpa mäns våld mot kvinnor. Kvalitativa intervjuer genomfördes med fyra högstadierektorer på olika platser i Sverige. Resultatet av intervjuerna och den tidigare forskningen har sedan analyserats utifrån det läroplansteoretiska perspektivet, med fokus på den samhällsfunktion som skolans värdegrundsarbete har i avseende att fostra demokratiska medborgare. Resultatet av studien visade på lokala skillnader avhängigt specifika problemområden som finns inom respektive skola. Att frigöra tid för förändringsarbete och implementering och att öka kunskapen bland lärare och föräldrar samt att vara närvarande vuxna i elevernas vardag framhävdes vara avgörande för implementering. Samtidigt visar resultatet på att ingen nationell kompetensutveckling erbjudits skolorna, istället får respektive skola utifrån bästa förmåga försöka hantera de utmaningar som finns och själva ta in den kunskapshöjning som matchar skolornas individuella problematik. I slutsatsen ifrågasätts om det ens är möjligt att förebygga samhällsproblem genom att lägga på mer i läroplanens värdegrund- och ansvarsdelar, särskilt som det kräver mer tid och resurser än skolor kan avvara.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mdh-57247 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Gustafsson, Therese |
| Publisher | Mälardalens universitet, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0025 seconds