Enligt Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, Lpo94, måste undervissningen anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Syftet med studien var att undersöka lärarnas erfarenheter av den individanpassade undervisningen samt ta reda på hur de skapar och genomför sin egen planering och undervisning med tanke på gruppstorlek, förutsättningar och elevnivå. Tidigare forskning om den individanpassade undervisningen visade inga klara teorier. Enligt Arfwedson (1998) är individanpassad undervisning ett relativt outforskat område eftersom lärarnas erfarenheter har blivit odokumenterade. Boström (1998) framhåller att i de flesta klassrum i världen ges en undervisning som förutsätter att elever lär sig på samma sätt. Hon rekommenderar NLP: s forskning som bedrivs i USA med Grinder och Bandler i spetsen som utvecklade en inlärningsmodell som utgår från hjärnans sätt att arbeta och den beskriver även hur vårt inlärningsbeteende fungerar. Den visar på att vi människor har tre olika system att ta emot information och dessa system symboliserar tre olika inlärningstyper: de kinestetiska, de visuella och de auditiva inlärarna. Enligt Skolverket (2009) har det inträffat stora förändringar i riktning mot mer eget eller individuellt arbete, istället för individanpassat arbete i svenska skolor. Anledningen till detta är att Lpo94 kan tolkas på olika sätt. Därför förespråkar Skolverket att man måste nyansera begreppet individualisering, genom att göra en skillnad mellan individuellt arbete och individanpassade arbete. Metoden som tillämpades i undersökningen var semistrukturerade intervjuer som också var tilltänkta som en motvikt till den litteratur och forskning som presenterades. Den empiriska undersökningen innefattar sex lärare för grundskolans senare år. Intervjuer har behandlat hur lärarna tänker kring individanpassade lektioner, hur de planerar och genomför sina lektioner med tanke på tid, storlek och elevernas förutsättningar. Undersökningen visade på att lärarna sätter igång med planeringsarbetet innan terminen börjar och strax inför lektionen kompletteras lektionsplaneringen med alla de nödvändiga detaljerna. Det har visat sig att SO-lärarna är väldigt medvetna om elevernas olika sätt att lära sig och därför använder sig lärarna av varierande metoder för elevernas bästa. Resultaten visade att individanpassad undervisning är svår att få igenom och den används i SO-ämnena först när läraren upptäcker att en elev har svårt att hänga med eller när eleven får underkänd. Idrottslärarna upplever däremot att deras ämne är gruppcentrerat och individanpassad undervisning används endast vid några undantagsfall.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hig-7955 |
| Date | January 2010 |
| Creators | Mrkalj, Ernest |
| Publisher | Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0083 seconds