I skolämnet slöjd saknas “klassiska” läromedel som uppfyller kraven som finns i läroplanen. Därför tillverkar lärare ofta sitt eget material och samlar ihop filmer, texter, webbsidor som används i undervisningen. Enligt läroplanen ska slöjdlärarna undervisa om hållbar utveckling och enligt tidigare forskningar, tolkar och undervisar slöjdlärarna om hållbarhet på olika sätt. Det finns ett brett urval av läromedel som används i undervisningen och jag var speciellt intresserad av hur hållbar utveckling framkommer. Därav är syftet med min studie att undersöka inställning och fokus på hållbar utveckling i läromedel som slöjdlärarna använder i undervisningen. Frågeställningar i min studie är: vilka perspektiv på hållbar utveckling blir framträdande i läromedlen för slöjdämnet, i avseende på ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet?, vilka undervisningstraditioner inom slöjdämnet blir framträdande, i avseende på faktabaserad, normativ och pluralistisk undervisningstradition? och om återbruk beskrivs, på vilket sätt blir det framträdande i läromedlet? Utifrån teorier från tidigare forskningar om hållbarhetsdimensionerna, undervisningstraditioner och åtebruksundervisningen (Öhman, 2008; Hofverberg, 2021; Hofverberg & Westerlund, 2021; Hofverberg, 2022) granskades de insamlade läromedlen genom den riktade kvalitativa innehållsanalysen (Klingberg & Hallberg, 2021). All insamlad läromedel sorterades enligt kategorier och innehållsmässigt efter materiallära: läromedel som innehåller fakta om textilier, efter återbruk: läromedel enligt återbruksmodellen av Hofverberg (2022), efter arbetarnas förhållanden i textilindustrin samt efter läromedel som innehåller information om hållbar textilkonsumtion.För att få svar på frågeställningarna och begränsa studiens omfattning analyserades ett läromedel ifrån varje kategori. Boken Handbok i textilslöjd (Karhu m.fl., 2009) valdes från kategorin Materiallära eftersom den kan användas i undervisningen med grundskoleelever. Sedan valdes texter som kan användas i undervisningen med mellan- och högstadieelever. Från kategori återbruk valdes texten “Hållbar klädkonsumtion börjar med shopping i din egen garderob” (UR, 2022). Texten “De arbetar bland livsfarliga kemikalier” (SVT Nyheter, 2013) valdes från kategori återbruk och till sist valdes texten “Remake och återbruk för hållbar konsumtion och cirkulär garderobsglädje” (UR, 2022) från kategori Textilkonsumtion.Studiens resultat visar att hållbarhetsdimensionerna, den sociala, den ekonomiska och den miljömässiga dimensionen samt undervisningstraditioner, den faktabaserade, det normativa och det pluralistiska perspektivet framträder i läromedlet (Öhman, 2008; Hofverberg, 2021;Hofverberg & Westerlund, 2021). Vidare visar studien att läromedel som används i textilslöjdens återbruks undervisning återkommer under de sju återbruksteman enligt tidigare forskningar (Hofverberg, 2022).
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-67846 |
| Date | January 2024 |
| Creators | Miljkovic, Zorica |
| Publisher | Malmö universitet, Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0019 seconds