Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, såväl fysiska som psykiska och medicinska är stora och väl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (känsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hälsobringande faktorernas ursprung. Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med känsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i åldern 40-65 år, bosatta i tätort. Resultat från Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse värden - vilka är de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturpräglade områden, där man har möjlighet att återhämta sig. Studien genomfördes på kvinnor (N=28) i avsedd ålder och boende i tätort. Datan samlades in med en enkät, bestående av totalt 35 frågor. 13 frågor för att mäta KASAM, 8 demografiska frågor, och 14 frågor om kontakt med naturen. Resultatet påvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de använde sig av naturen. Medelvärdet på KASAM hos kvinnorna var 71,46 av maxvärdet 91. Dock visade sig att samtliga kvinnor i studien bodde mindre än 2 km från ett grönområde och 75 % av dem hade mindre än 300 meter till närmaste grönområde.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hkr-7922 |
| Date | January 2009 |
| Creators | Hammar, Ann-Sofie |
| Publisher | Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.002 seconds