Uppsatsen utreder sammansatta designmässiga kvaliteter i inredning och hur dessa kan göras mer bestående i den cirkulära ekonomin. Större krav ställs på en återanvändning av produkter. Klimatförändringar kräver att vi bromsar vår konsumtion. Arbetslivet rör sig mot en mer flexibel fysisk omgivning där människan hela tiden måste göra val. Analysen är uppdelad i fyra begrepp arkitektoniskt sammanhang, kvalitetsperspektiv designteori och cirkulär ekonomi. Dessa definierar områden som i slutdiskussionen sammanställs för att besvara mina frågeställningar. Frågor som hur en inredning kan ges ett långsiktigt hållbart värde och hur det kan åskådliggöras på ett faktamässigt sätt. Och om det kan finnas negativa följder av högre krav på återbruk av inredning. Utredningen kompletteras av intervjuer med fyra branschrepresentanter för att ytterligare belysa problematiken i mina frågeställningar. Resultatet visar att avsaknaden av stödjande regelverk för inredningsarkitektur och lös inredning gör den svår att dokumentera dess kvaliteter, vilket i sin tur leder till att den inte bevaras. Undersökningen belyser även komplexiteten och omfattningen i en inredningsarkitekts arbete då den oftast har uppdragsgivare som är förstagångsbeställare. Även svårigheten att skapa sammanhang i byggprocess med gränsdragning mellan fastighetsägaren och beställaren(hyresgästen) belyses i undersökningen. Till sist visar den på ekonomiska och upphandlingsjuridiska barriärer som gör återbruk av inredning komplicerad.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:su-183697 |
| Date | January 2020 |
| Creators | Strömberg, Marika |
| Publisher | Stockholms universitet, Institutionen för kultur och estetik |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.1648 seconds