Med utgångspunkt i den aktuella skol- och samhällsdebatten gällande PIRLS 2021, som visaratt svenska elevers intresse för läsning har försvagats, ville vi undersöka fenomenethögläsning. Denna studie undersöker högläsning utifrån tre olika perspektiv: lärare, elev ochvårdnadshavare. Studien är koncentrerad till att omfatta elever i årskurs 3 och berörhögläsning i både hem- och skolmiljö. Utifrån studiens frågeställningar undersöker vi ivilken omfattning lärare och vårdnadshavare högläser, vilka prioriteringar och utmaningarlärare uttrycker gällande högläsning samt hur eleverna upplever högläsningen i både skolanoch hemmet. Studien utgår från de teoretiska perspektiven litteracitet, sociokulturelllärandeteori, kognitivism samt grundläggande motivationsteorier. Det teoretiska ramverketsträvar efter att kasta ljus över den komplexa dynamiken mellan högläsning, språkutvecklingoch motivation inom svenskämnet. En kvalitativ forskningsmetod där intervjuer tillämpadesi kombination med kvantitativa inslag i form av en enkätundersökning ligger till grundstudiens insamlade empiri. Vidare kan studien förstås utifrån ramarna för en fallstudie, då tvåolika skolor i skilda socioekonomiska områden omfattas. Totalt innefattar studien femlärarintervjuer, 24 elevintervjuer samt en enkätundersökning bestående av 40 vårdnadshavare.Studiens resultat visar att det föreligger stor diskrepans gällande i vilken omfattning såvällärare som vårdnadshavare högläser inom de två olika skolområdena, vilket påverkarelevernas tillgång till litteracitetspraktiker. Även om lärarna uttrycker en enighet kring atthögläsning gynnar språkutvecklingen, visar studien att lärarna prioriterar högläsning olikaoch har en splittrad syn på aktivitetens primära syfte. En gemensam upplevelse hos lärarna äratt organisatoriska-, grupp- och individrelaterade utmaningar föreligger, vilket begränsarderas handlingsutrymme. Resultatet visar att samtliga elever efterfrågar mer högläsningoavsett skolområde samt att möjlighet till delaktighet vid litteraturval skiljer sig åt. Vidareuppskattas lärarens läsinlevelse och engagemang kring högläsningspraktiken. Det föreliggeren varierad grad av stöttning och stor variation i språklig input inom ramarna förhögläsningen såväl i skolan som i hemmet. Studiens slutsats är att de elever som har störstbehov av högläsning utifrån ett språkutvecklande perspektiv, erhåller minst.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-66665 |
| Date | January 2024 |
| Creators | Lindgren, Johanna, Billstrand, Linda |
| Publisher | Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0027 seconds