Studiens syfte är att undersöka kvaliteterna på de interaktioner som observerades i några klassrum på olika stadier avseende emotionellt stöd. Studien har även som syfte att undersöka lärares, som arbetar på olika stadier, syn på relationskompetens och relationers betydelse för klassrumsinteraktioner, särskilt med avseende på det emotionella stöd som ges. Studiens teoretiska ramverk tar sitt avstamp i det sociokulturella perspektivet som innebär att lärande och kunskapande sker i interaktion mellan människor. Teorierna som används är KASAM och Noddings omsorgsetiska teori. Metodkombination användes som forskningsansats där den kvantitativa undersökningen gjordes genom strukturerade observationer med hjälp av observationsverktyget CLASS. För att uppnå en djupare förståelse för interaktionerna följdes observationerna av semistrukturerade intervjuer med elva lärare verksamma inom skolstadierna lågstadiet upp till gymnasiet. Kvantitativa insamlade data analyserades i enlighet med verktygets tillhörande manual och presenterades stadievis utifrån medelvärden. För analys av studiens kvalitativa data användes tematisk analys utifrån en induktiv ansats där det empiriska materialet låg till grund för meningsskapandet. Resultatet från undersökningen visar att lärarnas klassrumsinteraktioner, med fokus på det emotionella stödet, generellt var av god kvalitet och att det förekom vissa skillnader mellan stadierna där lärare på gymnasium fick särskilt goda värden. Trots detta krävdes eftertanke hos många lärare kring hur stödet gavs då det kom som en naturlig handling. Lärarna i studien menade även, till skillnad från forskning, att vissa saknar förmågan att bygga goda relationer. Tillsammans kan detta tyda på att lärare saknar ett yrkesspråk kring hur relationskompetens kan utvecklas hos alla. Specialpedagoger kan i sitt arbete bidra med kompetenshöjande insatser genom att vara behjälpliga med kunskap om verktyg att identifiera utvecklingsområden och skapa medvetenhet kring ett yrkesspråk. Resultatet från undersökningen visar också att goda relationer har betydelse för lärarnas välbefinnande, vilket kan ses som ett kunskapstillskott då tidigare forskning lyfter relationers betydelse utifrån elevperspektiv.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mdh-48856 |
| Date | January 2020 |
| Creators | Lehtinen, Ereksi, Åhlberg, Anette |
| Publisher | Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | LÄRARUTBILDNINGEN, |
Page generated in 0.0019 seconds