Studien syftade till att belysa och diskutera hur förskollärare utformar samlingen i relation till barngruppens behov och förutsättningar. Studien undersökte vilka mönster och tendenser som finns i förskollärares förhållningssätt till att skapa en inkluderande miljö i relation till att anpassa samlingen för barns olika behov. Empirin för studien som helhet var inhämtad genom en digital webbenkät och genomförd i två olika städer i Sverige, Stockholm och Ystad. Insamlade data analyserades och diskuterades i relation till studiens forskningsfrågor samt de tre grundläggande teoretiska perspektiven som Nilholm (2020) anför, det kompensatoriska-, kritiska- och dilemmaperspektivet. Studien tog avstamp i samlingens historiska inramning, som genom årtionden genomsyrat samlingens kultur och dess utformning. Samlingen är en daglig återkommande aktivitet som förekommer i de flesta av landets förskolor, den sker i syfte att samla barnen inför dagen och vid olika undervisningstillfällen med mening till att bidra till en grupptillhörighet och stärka individen i sitt lärande och utveckling. Huvudresultat visade likt den historiska inramningen att förskollärare har ett fortsatt tydligt syfte för samlingen och dess utformning. Vidare visade resultatet att en betydande procent av studiens tillfrågade förskollärare i hög grad inte använde sig av det kompensatoriska uppdraget som verktyg för att anpassa för barns olika behov i samlingen.
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-501737 |
Date | January 2023 |
Creators | Jageblad, Emelie, Keyser, Emma Lovisa |
Publisher | Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | Swedish |
Detected Language | Swedish |
Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
Format | application/pdf |
Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Relation | Examensarbete vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier |
Page generated in 0.002 seconds