I föreliggande studie riktas uppmärksamheten mot elevers tidiga skrivande. Speciallärare har en viktig uppgift att berika och understödja lärares kunskaper i främjande skrivundervisning. Elevers skrivutveckling är komplex och inrymmer flera samverkande dimensioner, där undervisningen behöver anpassas efter varje elevs nivå. För att kunna bedriva en allsidig undervisning som gynnar alla elever behövs en medvetenhet om skrivundervisningens bredd, som här tydliggörs med hjälp av skrivdiskurser. Varje diskurs belyser olika aspekter av skrivande rörande språkliga val och handlingar. Mot bakgrund av införandet av grundskolans nya läroplan, Lgr22 (Skolverket, 2022b) och de krav på varierad skriftproduktion som förväntas av elever utifrån uppsatta kunskapskriterier, är studiens syfte att bidra med kunskap kring hur skrivundervisning ur ett specialpedagogiskt perspektiv understöds och kopplas till framträdande skrivdiskurser i styrdokument och stödunderlag. Studiens empiriska material inhämtades från Lgr22, delar som berör skrivande i grundskolans tidigare år, med tillhörande stödunderlag. Materialet kopplades till nationell och internationell forskning om skrivande, skrivdidaktik och skrivundervisning. Som teoretisk utgångspunkt och metod användes diskursanalys, som via diskurser undersöker hur världen konstrueras med hjälp av språket. Citat innehållande ordstammarna skriv och text i de aktuella dokumenten identifierades och kategoriserades utifrån ett analytiskt ramverktyg. Inledningsvis användes Ivaničs (2004) analytiska ramverktyg, innehållande de sex skrivdiskurserna Färdighetsdiskurs, Genrediskurs, Socialpraktisk diskurs, Kreativitetsdiskurs, Processdiskurs och Sociopolitisk diskurs kopplade till de fyra språklagren Text, Kognitiva processer, Situation samt Sociokulturell och politisk kontext. Under processens gång utökades det analytiska ramverktyget med Färdigdiskurs och Multimodal genrediskurs (Forsberg, 2021; Wohlvend, 2009). Relationen mellan diskurserna redovisas i form av diskursordning, där diskursernas förekomst rangordnas från högre till lägre. Vid betraktande av styrdokument och stödunderlag som helhet finns samtliga aktuella skrivdiskurser representerade, i motsats till när respektive del studeras var för sig. En slutsats är att en bredd i diskurser kan urskiljas när det kommer till de styrdokument som beskriver undervisningen, medan ett begränsat urval diskurser visas i de styrdokument som reglerar bedömning av elevers skrivförmåga. Eftersom ansvaret för hur läroplanen ska tolkas och omsättas i skrivundervisningen bärs av ansvarig lärare, kan en kontinuerlig dialog mellan lärare och speciallärare bidra till att skapa samsyn och ett gemensamt språk kring en skrivundervisning som gynnar alla elever. Tolkningar och värderingar av språkliga konstruktioner påverkar den pedagogiska praktiken i såväl negativ som positiv riktning. Ett specialpedagogiskt perspektiv hos lärare och speciallärare skapar en medvetenhet om effekten av språkliga konstruktioner, vilket kan främja förutsättningarna för likvärdighet i lärmiljön.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:lnu-125599 |
| Date | January 2023 |
| Creators | Fredlund Ugarph, Sofia, Skoglund, Evelina |
| Publisher | Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik och lärande (PEL) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0167 seconds