Inkluderingsbegreppet har kommit att bli en central princip och norm inom skolans verksamhet och en naturlig del av det specialpedagogiska uppdraget. Forskning visar dock att begreppet inkludering är komplext och har olika betydelse och innebörd för olika aktörer. Det råder även brist på studier som visar hur en förändring mot en inkluderande skola ska gå till, samtidigt som det saknas kunskap om hur skolsystemet i praktiken kan utvecklas mot ett mer inkluderande förhållningssätt. Syftet med studien var att bidra med kunskap om specialpedagogers upplevelser och erfarenheter av inkluderande lärmiljöer. Med hjälp av en kvalitativ metodansats och en tillämpning av ett målinriktat urval genomfördes åtta semistrukturerade intervjuer med specialpedagoger verksamma i grundskolan. Den insamlade empirin transkriberades och därefter analyserades och sorterades empirin utifrån en temaanalys. Resultatet har analyserats i relation till tidigare forskning och med stöd av studiens teoretiska utgångspunkter som utgår ifrån Göranssons och Nilholms (2013) definition av begreppet inkludering, samt Nilholms (2005) beskrivningar av tre specialpedagogiska perspektiv. Studiens övergripande slutsats är att det finns ett behov av en samsyn kring begreppet inkludering och att vilka specialpedagogiska perspektiv skolor utgår ifrån påverkar utformningen av inkluderande lärmiljöer.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-192121 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Lilja, Josefin, Linna, Petra |
| Publisher | Umeå universitet, Pedagogiska institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0023 seconds