Fotgängare är en komplex del av staden. Fotgängare är vad som utgör stadens stadsliv och samtidigt kan de ses som en hållbart transportenhet. Fotgängare bidrar således till många fördelar i stadsmiljön och att planera en stad för fotgängare har därmed blivit allt viktigare för kommuner. Syftet med uppsatsen är således att skapa en förståelse för innebörden att ta sig fram till fots i staden. Syftet är också att få en uppfattning hur Malmö kommun arbetar med fotgängare och hur väl dess mobilitet framkommer i planeringen. För att ta reda på detta har vi valt att göra observationer av fotgängare i staden och hur de tar det offentliga rummet i anspråk. Vi har även gjort en dokumentanalys över hur staden väljer att planera för fotgängarna. Det teoretiska ramverket tillsammans med empiriska undersökningen ska hjälpa att få en uppfattning hur fotgängare skildras både i planeringen och praktiken i ett visst sammanhang. Resultaten visar hur fotgängare är heterogena varelser och skiljer sig åt i hur de tar det offentliga rummet i anspråk. Inom planeringen finns en stark tro att kvantitativa metoder, såsom mätningar för att uppnå specifika mål, kan appliceras på alla transportenheter i staden. Vi menar istället att det dessa metoder inte enbart lämpar sig för att för att förstå fotgängare. Fotgängares komplexitet tenderar tas för givet i den nuvarande transportplaneringen och därmed krävs nya tankebanor ifall staden vill att fler personer ska ta sig fram till fots. / Pedestrians are a complex part of the city. Pedestrians form the urban life and at the same time they are seen as a sustainable transport units. Pedestrians contribute with many benefits in the urban environment, to plan for them have therefore become increasingly important for municipalities. The aim of this thesis is to examine the meaning of travel by foot in the city. The purpose is also to investigate how the municipality of Malmö works with pedestrians and how well their mobility appears in the planning. To examine this we have made observations of pedestrians in the city and how they use public space. We have also done a document analysis of how the municipality chooses to plan for pedestrians. The theoretical framework together with the empirical investigation will help to get an idea of how pedestrians are portrayed in both planning and practice in a certain context. The results show how pedestrians are heterogeneous creatures and differs in how they use the public space. In the municipality’s planning there is a strong belief that quantitative methods, such as measurements to achieve specific goals, can be applied to all transport units in the city. Instead, we argue that these methods alone are not suitable for the understanding of the pedestrians. The complexity of pedestrians tends to be taken for granted in the current transport planning, and thus new thinking paths are required if the municipality wants more people to reach on foot.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-23087 |
| Date | January 2020 |
| Creators | Månsson Källs, Sara, Ha, Sofie |
| Publisher | Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Malmö universitet/Kultur och samhälle |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0017 seconds