Sammanfattning En likvärdig utbildning ska vara en självklarhet i Sverige som kunskapsnation och demokratiskt föregångsland. Ändå ökar skillnaden i studieresultat mellan elever med olika socioekonomiska bakgrunder. Sedan ett par år tillbaka har likvärdighet i grundskolan varit ett hett ämne i samhällsdebatten. År 2014 uppdaterades skollagen och det blev obligatoriskt för kommuner att ta hänsyn till elevers förutsättningar och behov vid fördelning av resurser till utbildning inom skolväsendet. Ett sätt att åstadkomma en mer jämlik utbildning kan vara att omfördela resurser inom kommunen efter elevers socioekonomiska bakgrundsfaktorer. Hittills har ingen bred utvärdering av sådana resursfördelningssystem gjorts utifrån om systemen bidragit till en förbättring av elevernas studieresultat. Inte heller har en jämförelse mellan olika typer av system gjorts. Detta arbete är därför en första ansats till att utföra en sådan utvärdering. Uppsatsen syftar till att utreda om kommuners socioekonomiska resursfördelningssystem för grundskolor är välfärdshöjande och att undersöka om olika typer av sådana system har olika stor effekt på välfärden. Med välfärdshöjande menar vi i uppsatsen en total ökning av studieresultat där eventuella sänkningar av vissa elevers studieresultat kompenseras av en större höjning av studieresultat för andra elever. För att uppfylla vårt syfte genomför vi en ekonometrisk analys, främst genom tidsserieregressioner och tester för strukturell skillnad. Vår studie visar att än har de socioekonomiska resursfördelningssystemen inte haft en bred påverkan på välfärden inom kommunerna. I fyra av de tjugo kommuner som ingick i vårt urval kunde vi se en trendförändring av studieresultat efter införandet av ett system. I två av dessa var trendförändringen signifikant positiv. I de andra två kommunerna var trend-förändringens riktning varken signifikant positiv eller negativ. Vi kan inte se någon skillnad i effekt av systemen beroende på vilka socioekonomiska faktorer systemet utgår från. Däremot får systemen större effekt ju längre tid kommunen använt socioekonomiska faktorer för att fördela en viss del av resurserna. I dess nuvarande form verkar socioekonomiska resursfördelningssystem inte vara tillräckligt kraftfulla verktyg för att kunna vända en negativ trend i kommuner med svaga socioekonomiska förutsättningar. / Abstract Equal education should be a matter of course in Sweden as a knowledge nation and a country with a highly developed democratic system. Nevertheless, the difference in study results increases between students with different socio-economic backgrounds. For the last couple of years this has been a hot topic in the public debate. In 2014, it became mandatory for the municipalities to take into account the pupils' prerequisites and needs when allocating resources to education within the school system. One way of achieving a more equal education could be to redistribute resources within the municipality according to students' socio-economic background factors. So far, no broad evaluation of such resource allocation systems has been made based on whether the systems have contributed to an improvement in study results. Neither has a comparison been made of different types of systems used. This thesis is therefore a first approach for performing such an evaluation. The aim of this thesis is to investigate whether municipalities' socio-economic resource allocation systems for primary and secondary school are welfare enhancing and to investigate whether different types of such systems have different impacts on welfare. With welfare enhancing, the thesis refers to a total increase in study results, where any reductions in the results of some students are compensated by a higher increase in study results for other students. To fulfil our purpose, we perform an econometric analysis, primarily through time series regressions and tests for structural differences. Our study shows that the socio-economic resource allocation systems have not yet had a broad impact on the welfare of the municipalities. In four of the twenty municipalities that were included in our sample, we could observe a change in the trend of study results after the introduction of a system. In two of these, the change in trend was significantly positive, which implicates on a welfare increase. In the other two municipalities, the direction of the change in trend was neither significantly positive nor negative. We cannot observe any differences in the effects of the systems depending on the socio-economic factors the systems are based on. However, the study shows that the systems give higher effect the longer time the allocation system has been in use. In their current form, socio-economic resource allocation systems do not appear to be sufficiently powerful tools to reverse a negative trend in municipalities with weak socio-economic conditions. / <p>Uppsatsen är de 50 första sidorna. Resterande sidor är bilagor.</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:liu-138432 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Stjärnkvist, Alba, Norman, Tristan |
| Publisher | Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf, application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess, info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0034 seconds