Return to search

Vem är slöjdaren? : Erbjudna identifikationer i tidskriften Hemslöjd(en) 1933-2020

Den här uppsatsen undersöker de identifikationer som erbjuds av tidskriften Hemslöjden (från 2011 Hemslöjd). Som källmaterial används alla ledartexter samt, som komplettering, framsidor under dess utgivning under åren 1933–2020. Undersökningen sker mot ett bakgrundsantagande om att hemslöjdsrörelsen har och har haft en stor påverkan på vad som ses som slöjd och vem som ses som slöjdare, vilket i sin tur kan påverka identifikationer mellan elever och slöjd i grundskolan. Resultatet visar att tidskriftens första tre decennier är betydligt mindre präglade av nationalism än vad man kan förvänta sig utifrån tidigare forskning, men att anknytning tilll andskap är viktig under hela utgivningen. Först från 1960-talet och kommande tre årtionden syns en tydlig retorik om nationell identitet och kulturarv. Detta kan framförallt kopplas till en argumentation om att hemslöjdsrörelsen då går dåligt ekonomiskt och behöver stöd från samhället. En intern identitetskonflikt som källmaterialet verkar kämpa med handlar om att hemslöjdsrörelsen vill vara folklig men inte upplever sig lyckas med det. Från och med 1990-talet flyttas myndigheten Nämnden för Hemslöjdsfrågor från industridepartementet till kulturdepartementet och samtidigt får hemslöjdsrörelsen en ny roll som kulturinstitution, från att tidigare i första hand ha varit en sysselsättningspolitisk verksamhet. Under denna sista tredjedel av utgivningsperioden skiftar också fokus från slöjden till slöjdaren. När det inte längre främst handlar om att marknadsföra produkterna, får slöjden som livsstilsaktivitet en mer framskjuten plats. Undersökningen visar vidare att tidskriften kommunicerar en romantisering av naturen som allra tydligast tar sig uttryck i utsagor om naturmaterial, men som efter millennieskiftet paras ihop med en retorik om miljö och hållbarhet som under denna period blir en dominant del av diskursen. Sammantaget visar undersökningen att det finns en förändring över tid med två tydliga milstolpar, en i början av 1960-talet och en under 1990-talet. De tre perioder som utgivningen därmed kan delas in i gestaltas på sidorna 81-82 i uppsatsen i form av tre olika personas baserade på varje periods mest typiska identifikationer. / <p>Godkänt datum 2021-08-29</p>

Identiferoai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:miun-42995
Date January 2021
CreatorsHällje, Pelle
PublisherMittuniversitetet, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap
Source SetsDiVA Archive at Upsalla University
LanguageSwedish
Detected LanguageSwedish
TypeStudent thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text
Formatapplication/pdf
Rightsinfo:eu-repo/semantics/openAccess

Page generated in 0.0027 seconds